tag:blogger.com,1999:blog-26990398438818414522024-03-13T11:32:07.003+01:00I was cured all right...Om Film, Musik, Politik, Filosofi, Popkultur, Samhälle, Kultur, Mat, Kärlek och annat Livsnödvändigt.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.comBlogger991125tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-81302570341348736242017-12-27T17:28:00.005+01:002017-12-27T17:28:52.168+01:00Star Wars: The Last JediDet är smått chockerande att <b>Star Wars Episode VIII: The Last Jedi</b> skulle vara årets mest kontroversiella film.<br />
Jag älskade den och det mesta av kritiken mot filmen kritiserar saker som jag älskade med den och jag kände att det framförallt finns en grej som kritiseras så otroligt hårt som jag behöver skriva av mig lite om och det är Luke Skywalker. Obvious spoilers ahead.<br />
<br />
I original-trilogin så är Luke en naiv, godhjärtad hjälte som lite oväntat dras in i en kamp mot det onda imperiet.<br />
Han får på vägen veta mer om Kraften och idoliserar den gamla Jedi-ordern och dess läror.<br />När Darth Vader avslöjar att han är Lukes pappa och vill ha över honom på den mörka sidan man det finns inte en sekund som han lockas av det. Luke är så naivt godhjärtad och ointresserad av personlig prestige och har lärt sig av Yoda hur farlig den mörka sidan är och det intresserar honom inte.<br />
Luke vacklar aldrig en millimeter i sitt naiva, godhjärtade, hjälteskap och mot alla odds lyckas detta rag-tag team av misfits från ingenstans besegra kejsaren av det nästan allsmäktiga imperiet med hjälp av den ljusa sidan av kraften och tron på godhet som dom lyckas med det och Darth Vader visar att han hade en kärna av själv kvar.<br />
Så som trilogin då avslutas så är den onda kejsaren död, ersatt med demokrati och godhet och dom levde lyckliga i alla sina dagar.<br />
<br />
Men nu funkar det inte riktigt så. Som prequels-filmerna visar oss så finns det politiska anledningar till att kejsaren kunde ta makten, och det är på samma sätt som många diktatorer tagit makten i verkligheten, genom "fear mongering" och "vi mot dom".<br />"Rebel scum" är en vanlig fras i original Trilogin och det är så dom ses av imperiet. Dom är terrorister i de flestas ögon och hur många kommer lugnt och stilla bara acceptera att dessa terrorister nu ska styra hela imperiet?<br />
Och det makt-vakuum som skapas när man avsätter en stark diktator ger utrymme till andra makthungriga diktatoriska typer att roffa åt sig makt.<br />Så hur mycket inflytande har rebellerna i detta politiska klimat?<br />
<br />
Hur påverkas naive Luke av detta? Luke som inte kunnat föreställa sig något annat än att ondskan nu är besegrad, jag vill jämföra lite med teman ifrån Wonder Woman som handlar lite om samma sak. Denna naiva hjältetro på att ondskan enkelt kan besegras genom att döda någon med makt över alla andra, som att alla då är goda.<br />
Att besegra kejsaren var bara första steget, det är efter det är gjort som den riktiga kampen börjar. Och den är smutsigare och svårare och att det brutit ner Lukes naiva perspektiv tycker jag känns helt rimligt.<br />Dessutom har han lärt sig mer om Anakin och Obi-Wans vänskap och relation och hur Anakin gick över till den mörka sidan.<br />
Han har lärt sig mer om Jedi-ordern och att dom är precis lika oärliga med vad dom faktiskt vet och vad kraften faktiskt är som någon annan, dom han idoliserade så mycket har så mycket fula hemligheter och allt det han trodde på har visat sig vara falskt på ett eller annat sätt.<br />När han sen ser det avgrundsdjupa mörkret i Ben och reagerar som han gör så chockas han av sig själv och hela misslyckandet är för mycket för honom att hantera.<br /><br />Det har varit 30 år av saker som raserat allt unge Luke Skywalker stod för och vem han var, när man tänker på vad han gått igenom under dom här åren så är det inte konstigt att han nu är den han är.<br />Precis som för Luke så har sagomyten om hjältar och prinsessor som räddar världen och lever lyckliga i alla sina dagar brustit även för oss.<br />
<br />
Star Wars har vuxit upp, synd att så många fans inte har det.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-62569404574079862402017-03-11T00:44:00.002+01:002017-03-11T00:46:33.852+01:002016 års allra bästa filmLite kul att jag just efter att ha skrivit listan om dom 10 bästa filmerna ifrån 2016 sätter mig och ser en film ifrån just 2016 som är bättre än alla jag just listat.<br />
<div style="text-align: center;"><span style="font-size: large;"><b>The Handmaiden</b></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://i.imgur.com/YHcmL4q.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://i.imgur.com/YHcmL4q.jpg" width="268" /></a></div>
<br />Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-74452827477020077762017-03-10T18:44:00.002+01:002017-03-10T18:47:56.948+01:0010 bästa filmerna 2016Då <a href="http://www.filmtipset.se/">filmtipset.se</a> kanske kommer läggas ner så ska jag försöka börja samla mina tankar om film någon annanstans, varför inte på bloggen?<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b><b>Hunt for the Wilderpeople</b> </b></span><br />
Lite svår film att skriva något om. Otroligt fina bilder, en lite quirky deadpan humor som jag tycker funkar
jättebra, fantastisk musik, riktigt varm och fin film överlag.
Jättebra!<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Arrival</b></span><br />
Jag får lite <b>The Day the Earth Stood Still</b>-vibbar på ett väldigt bra sätt och det känns fräscht och modernt. Utomjordingarna känns fräscha och det är ett nytänkande grepp dom väljer att ta. Jag vill inte spoila men överlag har jag väldigt svårt för den typen av linje man väljer att gå på mot slutet. Romansen fungerar tyvärr inte alls för mig utan känns faktiskt rent av ganska lökig. Däremot så tycker jag implikationerna av det hela är fantastiska så det både funkar och inte funkar. Jag gillar verkligen hur den känns realistisk och "down to earth" i hur den hanterar utomjordingarna, påminner lite om <b>The Andromeda Strain</b> på det sättet. Regissören Denis Villeneuve är också fantastisk på det visuella och musik och stämning är helt fantastiskt filmen igenom. Amy Adams är dessutom helt magnifik och borde inte bara ha nominerats till en Oscar utan borde även ha vunnit den enligt mig.<br />
<br />
<b><span style="font-size: large;"><b>Beware the Slenderman</b></span> </b><br />
Otroligt fascinerande dokumentär om psykisk ohälsa hos barn och de hemskaste av konsekvenser.<b> </b><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Beck - Steinar</b></span><br />
Vilken positiv överraskning. Steinar är en grym karaktär och Hivju är en
grym skådis. Dynamiken funkar skitbra såväl med Beck som med Måns och
inte minst chefen. Socialrealismen är så där yxig men bra som det brukar
vara i Beck men tycker dom lyckas lyfta det ett snäpp här och få med
många perspektiv. Hur framförallt Beck och människorna runt honom
hanterar Gunvalds bortgång fungerar otroligt bra. Så ja, alltså, det
blir en fyra. Den första fyran på 32 filmer. Jag hade aldrig kunnat
gissa på en sådan nytädning i den här filmserien efter den förra
"säsongen"...<b> </b><br />
<br />
<b><span style="font-size: large;"><b>Deadpool</b></span> </b><br />
Jag brukar ha ganska svårt för grabbighet men det här är nästan så grabbigt det kan bli men funkar ändå helt fantastiskt. Det är gjort med en charm och skaparglädje och det märks att man har kämpat för att göra just den här filmen. Otroligt kvick dialog och metahumor är jag ofta svag för. Superhjältefilm när den är som bäst.<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Captain America: Civil War</b></span><br />
Jag vet inte riktigt hur jag känner kring att Marvel filmerna går åt ett
lite mörkare håll. Känner mig väldigt kluven kring det. Men jag tycker
helt tvärtemot vad många säger om att MCU börjar kännas som upprepningar. Det är verkligen inte samma
film gång på gång utan här är det interna konflikter och konsekvenser av
handlingar på ett helt annat sätt än tidigare. Det är otroligt fartfylltt och händelserikt
men med substans och känsla. Fantastiskt.<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Cizzi - en berättelse från andra sidan längtan</b></span><br />
En naken, enkel och brutal film om psyikisk ohälsa och psykvården. <br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Ghostbusters</b></span><br />
Jag var grymt underhållen filmen igenom och tycker Kate McKinnon är helt
fantastisk! Önskar att hon hade fått spejsa ut ännu mer! Väldigt snygga effekter och en hel del kul grepp som funkar bra! <b> </b><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>La La Land</b></span><br />
En film jag känner mig väldigt kluven till, bitvis helt fantastisk men tycker inte att Chazelle
lyckas få med känslorna på rätt sätt för mig. Jag har helt oförstående inför vissa val och uppoffringar. Sen köper jag inte riktigt det tema jag ser här precis som i Whiplash med hur man måste offra mycket för att få sin dröm. Trots det är det så mycket charm och snygga scener och fantastisk Emma Stone, även om jag tycker Oscarn var oförtjänt. Ryan Gosling är också väldigt bra men tycker det ligger en distanserad kyla över vissa saker. Ändå en av årets bästa filmer, väldigt fin ändå.<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><b>Warcraft</b></span><br />
Jag tror man behöver ha lite för mycket förkunskaper för att uppskatta filmen ordentligt, det är väldigt mycket information en behöver ta till sig annars och det presenteras inte helt tydligt. Fantastiska miljöer och fantastiska karaktärer som verkligen kommer till liv. En härlig äventyrsskänsla och fantastisk underhållning!Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-19682267385409486032015-08-16T19:30:00.002+02:002015-08-16T19:30:35.898+02:00Att bli kallad naiv...<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://i.imgur.com/SSwlhhM.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://i.imgur.com/SSwlhhM.jpg" height="213" width="400" /></a></div>
<br />
Någonting som gör mig ledsen och irriterad är det här att högern ofta kallar oss vänster- och miljö-människor för naiva.<br />
<br />
Det gör mig så upprörd eftersom verkligheten är den motsatta.<br />
Det är inte miljömuppar som är naiva, det är konsumtionshetsande tillväxtradikaler som är naiva eftersom dom vägrar inse att vi har ändliga resurser och att vår planet inte klarar av den miljöförstöring vi utsätter den för i längden. Eller, det klarar vår planet av utmärkt. Men inte på ett sätt som slutar särskilt väl för mänskligheten. <br />
Att sätta hela vårat världssamhälle på spel i förhoppningen om att någon i framtiden kommer uppfinna saker som räddar oss är nog det mest naiva jag kan tänka mig.<br />
<br />
Eller i frågan om tiggare och andra fattiga så är det inte vi som ger pengar till dessa som är naiva. Det är dom som vägrar inse att goda och hårt jobbade människor faktiskt kan nå en så utsatt position i samhället. Eller barn för den delen.<br />
<br />
Jag önskar att jag hade haft ork och förmåga att utveckla dom här tankarna till någonting bättre, men jag har tyvärr inte det just nu.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-10515463464026119642013-03-31T17:38:00.004+02:002013-03-31T17:38:53.601+02:00"Naturlig Skönhet"Någonting som jag har funderat på en hel del till och från är det här med naturlig skönhet.<br />
Rent allmänt så hålls ju "naturlig skönhet" som någonting lite finare och bättre liksom, men framförallt hos mig själv så känner jag så.<br />
När jag var yngre var det mycket värre, då tyckte jag illa om smink och att raka kroppsbehåring osv. Det har jag kommit över och insett att det var trångsynt och dumt av mig att tycka. Jag har rent av lärt mig att kunna uppskatta sminkning och så. Kroppsbehåring beror på person hur jag känner kring, vissa passar bättre med, vissa utan.<br />
Men fortfarande är det osminkad och avklädd, eller vad motsatsen till uppklädd blir, skönhet som jag tycker är snyggast och sexigast.<br />
Allt bra så, men dessutom tycker jag att det är lite finare att tycka om den typen av skönhet än sminkad och uppklädd sådan.<br />
Varför tycker jag det? Är det dumt av mig att tycka så? Varför behöver jag värdera sådant?<br />
<br />
Dessutom, är det inte mer objektifierande i att fokusera så mycket på hur någon ser ut rent istället för att kanske lägga lite intresse för saker dom aktivt har ansträngt sig för att göra?<br />
Alltså, jag reagerar på hur någon råkar vara född att se ut medan man istället kan tycka att personen gör sig snygg genom saker dom gör, borde det inte vara lite finare att uppskatta det någon gör istället för hur dom råkar se ut?<br />
<br />
Jag har inte riktigt lyckats forma dessa tankar till någon slags tråd än men ville ändå dela med mig lite...Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-4071984978912123362013-02-09T06:03:00.000+01:002013-02-09T06:03:04.395+01:00Näthatet och hur det ska bekämpasDom senaste åren har det pratats mycket om "näthat" och framförallt nu dom senaste dagarna efter <a href="http://www.svt.se/ug/sa-har-nathatet-paverkat-oss">Uppdrag Gransknings</a> <a href="http://www.svtplay.se/video/1010807/del-4">reportage</a> om ämnet.<br />
<br />
Jag har en del att säga om det hela, som att det som driver hatet mest är inte anonymiteten på nätet utan jag ser att det mycket mer handlar om segregationen på internet i kombination med det patriarkala samhälle vi lever i. Det är framförallt kvinnor som utsätts för den här typen av näthat och hot. Och är det inte kvinnor så är det människor som tillhör "PK-eliten". I det moderna samhället där information är mer tillgänglig och utjämnande än någonsin så är vår verklighetsuppfattning mer segregerad än någonsin. <br />
Hänger man på Flashback och pratar om vardagsfrågor, får sina nyheter ifrån Avpixlat och läser om jämställdhetsfrågor hos Genusnytt så bildar man sig en verklighetsuppfattning där det är rimligt att hota och attackera "PK-fittor" på det viset som tas upp i inslaget.<br />
Om man gräver ner sig mer och djupare så blir det rent av rimligt att skjuta ihjäl 100 ungdomar på en ö i Norge.<br />
Så ser jag enkelt på saken, men det var inte riktigt det jag ville prata om i det här inlägget, jag ville prata om <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/sannalundell/article16202780.ab">det här</a>.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<strong id="yui_3_6_0_2_1360383420498_952"> Vi måste med gemensamma krafter göra allt som står i vår makt för att ord som slyna, hora, fitta ska utplånas. </strong></blockquote>
Jag känner sådan hopplös uppgivenhet inför det textstycket att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag har läst det i sitt sammanhang om och om igen och försöker hoppas att Sanna Lundell men det metaforiskt eller nått.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<strong id="yui_3_6_0_2_1360383420498_1156"> Vilka ord som är tabu att skriva och vilka som inte är det.</strong> </blockquote>
Men nej, hon verkar vilja att dessa ord ska vara tabu och jag känner hur min energi rinner ifrån mig. Hur analyserar man och kommer fram till att det är det orden som är problemet? Nu sätter Sanna Lundell näthatet i ett helt annat sammanhang än vad jag gör, ett mycket relevant och viktigt sammanhang. Det sättet som unga tjejers sexualitet attackeras och det är ett stort maktmedel i vårat patriarkala samhälle. Men från mitt perspektiv och den analys jag gör av det aggressiva näthatet med hot så skiljer det sig ändå en del. Det bottnar i samma sak och det är mycket överlappande, båda sakerna har sina rötter i vår patriarkala våldtäktskultur. Men jag tror att det hotfyllda näthatet skiljer sig ganska mycket ifrån att kvinnors sexualitet attackeras så mycket, så hårt och så ofta. Det hotfyllda näthatet är fyllt av kvinnohat och attacker mot kvinnor och deras sexualitet.<br />
<br />
Men oavsett vilket jag än väljer att prata om och ur vilket perspektiv, handlar det om orden? Och även om det gör det, tror man på allvar att man kommer förändra någonting genom att tabubelägga orden och kämpa för att dom ska försvinna? Och för den delen, är fitta ett ord som jag mest har positiva associationer kring även om jag i världen utanför min egna lilla bubbla inte förhåller mig lika avslappnat till ordet. Jag tycker <a href="http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sex-genom-livet/Sex-i-tonaren/Sex--pa-ditt-satt/Konen/">RFSU</a> skriver bättre än vad jag kan om det ämnet. Orden har olika betydelse, tabubelägger vi ord ger vi dom styrka, om vi ändå lyckas utrota orden så ligger förhållningssättet till andra människor ändå kvar, man kommer hitta andra sätt att uttrycka sig på för att trycka ner, kränka och hota andra människor.<br />
Orden, är, inte, problemet!<br />
<br />
Om vi lägger all vår kraft och gör allt i vår makt för att utrota några ord har vi slösat bort massor med saker som vi borde lagt på att ta itu med dom problemen i samhället som gör att så många av oss tycker det är rimligt att bemöta andra människor på det här sättet. Att det är så rimligt att män kränker kvinnors sexualitet som det är i samhället.<br />
<br />
Så långt tycker jag Sanna Lundell ändå är välvillig om än missriktad men så kommer jag till avslutningen på kolumnen:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<b>Låt oss börja med att låta våra kids förstå att de är sedda även på internet. Att vi finns där och ser vad de gör, vilka de umgås med, och hur de uttrycker sig också där. Begär åtkomst till dina barns konton i sociala medier.<br />Kolla datorn varje kväll. Det handlar inte om någon integritetskränkande kontroll som vissa vill få det till. Det handlar om sund transparens, om att vi alla måste börja se internet och real life som en enhet.</b></blockquote>
Men herregud, hur är det inte integritetskränkande? Jag känner mig helt kränkt bara av tanken på att tvingas låta mina föräldrar komma åt mina sociala medier på det viset.<br />
Det är minst lika integritetskränkande som att läsa någons dagbok och tjuvlyssna på alla samtal som personen för.<br />
Jag tycker att personlig integritet är oerhört viktigt, det är inget undantag för barn och ungdomar.<br />
Jag klarar inte ens av att tänka ordentligt, jag tycker det är så oerhört absurt att någon öht tycker det är rimligt att övervaka andra människor på det sättet så jag bara släpper hela den biten och fokuserar istället på det pragmatiska. Är det verkligen övervakning som är lösningen? Övervakning och tabubeläggning av ord känns verkligen som så totalt missriktade lösningar att jag känner mig helt matt.<br />
<br />
Respekt, människovärde, integritet, jämställdhet, empati, fakta, sanningsenlig och mångsidig information är saker jag tänker på.<br />
Övervakning och tabubeläggning tror jag inte på.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-88210324631159853922012-12-11T15:15:00.002+01:002012-12-11T15:22:15.555+01:00Freaks and Geeks<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-ybH3XNDcN-w/UMdAkHLHutI/AAAAAAAAB7c/sKlVFCNkkAc/s1600/freeksandgeeks1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="262" src="http://4.bp.blogspot.com/-ybH3XNDcN-w/UMdAkHLHutI/AAAAAAAAB7c/sKlVFCNkkAc/s400/freeksandgeeks1.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>Freaks and Geeks</b> är inte bara den bästa
High-Schoolserie som någonsin gjorts utan kanske den enda jag ens skulle
vilja kalla riktigt bra. Jag stötte först på serien när den gick på
Kanal 5 som <b>Nollor och Nördar</b> här i Sverige. Jag lade
aldrig märke till något märkvärdigt. Jag såg ett halvt avsnitt här och
där bara. Utan det var först senare när jag läste om hur kultförklarad
den blivit som jag började tänka att det kanske fanns något mer, något
jag missat. Jag laddade iaf hem alla avsnitt och tänkte se om så var
fallet. Jag satte igång ett avsnitt en regnig sommareftermiddag och jag
förundrades över hur jag hade missat hur fantastiskt bra det var innan.
Jag klämde alla 18 avsnitt på raken. Jag var som förtrollad. Sen kom
det, det sista avsnittet. Den tomhet jag kände just då är nästan lite
pinsam med tanke på att det bara rör sig om en TV-serie. Men att jag
aldrig skulle få återse alla dom här underbara trovärdiga karaktärerna
kändes tomt. Allt jag hade fått var en kvälls nöje och det kändes så
bortkastat. Så förminskande. Detta mästerverk förtjänar så mycket mer än
att bara ge mig en kvälls underhållning. Vad är det då som gör denna
serie så fantastisk?<br />
<span id="more-59"></span><br />
Till att börja med är karaktärerna helt fantastiskt skrivna. Och dessutom strålande porträtterade av skådespelarna.<br />
Huvudkaraktären Lindsay Weir spelas av Linda Cardellini som efter
nedläggningen gick vidare med att medverka i filmer som: Legally Blonde,
Scooby Doo 1 & 2, Brokeback Mountain, Grandma’s Boy samt en stor
roll i tv-serien<b> ER</b> där hon varit i några år.<br />
Lindsays lillebror Sam Weir spelas av John Francis Daley som gick
vidare med diverse tv-roller, senast en bärande roll i nu nerlagda
komedi-serien <b>Kitchen Confidential</b> och en roll i den mycket bra och förbisedda filmen <a href="http://www.imdb.com/title/tt0348333/" target="_blank" title="Waiting...">Waiting…</a><br />
Skolans tuffaste och snyggaste kille Daniel Desario spelas av James
Franco som gick vidare med att spela huvudrollen i James Dean, Harry
Osborn i Spider-man filmerna, samt huvudrollen i Annapolis och Tristan +
Isolde plus diverse andra roller i en mängd andra filmer. Och fler har
han på gång.<br />
Stonerkillen Nick Andopolis spelas av Jason Segel som gjort lite blandat och nu spelar Marshall i <b>How I Met Your Mother</b>.<br />
Den buttre (kom inte på något rakt kännetecken för honom, hehe) Ken
Miller spelas av Seth Rogen som nyligen setts i filmer som Anchorman:
The Legend of Ron Burgundy, The 40 Year Old Virgin och You, Me and
Dupree.<br />
Lindsays nya tjejkompis Kim Kelly spelas av Busy Philipps som varit med lite här och där, bland annat ett par år i <b>Dawsons Creek</b>.<br />
Sams 2 nördpolare spelas av Neal Schweiber och Martin Starr som gjort lite allt möjligt men inget särskilt utmärkande.<br />
Anledningen till att jag rabblar upp allt det här är för att visa på
att många av huvudkaraktärerna har gått vidare och fått en rätt
framgångsrik karriär. Något som är rätt sensationellt för ensemblen från
en high-schoolserie som inte ens fick en hel säsong. Men det är inte
konstigt med tanke på hur bra dom faktiskt är. Och då ska ni veta att
alla gör sitt livs roll här. Seriens två klart starkast lysande stjärnor
är dock Linda Cardellini och James Franco som båda är så bra att dom på
egen hand hade klarat av att lyfta vilken smörja som helst. Men
tydligen tyckte inte det amerikanska folket det.<br />
Serien tar sin början med att Lindsay börjar gå från att vara en
ordentligt tjej med bra betyg, stjärna i mattelaget med nördiga vänner
och bekanta till att mer och mer börja umgås med ett gäng “Freaks”. Det
som utlöser hennes förvandling är dels en förälskelse i supersnygga
Daniel Desario och dels hennes mormors död. Hon går omkring i hennes
pappas gamla militärjacka mest hela tiden. Hennes väg från att vara den
ordentliga tjejen till den missanpassade tjejen är fantastiskt trovärdig
och bra. Dom friktioner och problem som uppstår med föräldrar, lärare
och både gamla och nya vänner känns skrämmande naturliga. Samtidigt
spelas Lindsay så otroligt bra, varmt och mångbottnat. Väldigt få
tv-karaktärer har känts så äkta som Lindsay gör. Och ännu färre har
samtidigt varit någon jag kan identifiera mig så bra med.<br />
Serien följer också hennes nördiga bror och hans två nördiga
kompisars liv på ett mycket realistiskt och varmt sätt. Sällan har man
sett en nörd som känns äkta på TV och här har man tre. Något som ofta
irriterar mig med hur nördar skildras i film och TV är att dom dels är
så endimensionella och dels att dom oftast liksom är avundsjuka på dom
populära i skolan. Men här porträtteras dom både mångdimensionellt och
får möjlighet stå på egna ben.<br />
Jag nämnde förresten aldrig att serien utspelar sig 1980. Men det
beror på att jag knappt tänker på det. Dom relationer, grupperingar och
situationer som tas upp känns rätt tidlösa. Sen är det iofs mycket
härlig nostalgi. Eller, jag var inte ens född då så nostalgi är kanske
inte rätt ord. Men jag har ändå ett starkt band till flera saker från
den tiden. Dels är det mycket musiken men framförallt är det nog Sams
uppskattning av Bill Murray och Steve Martin som jag känner starkt för.
Dom var ju komiska kungar på den tiden. The Jerk med Steve Martin t.ex
är en av mina absoluta favoritkomedier någonsin. “He must really hate
these cans. Stay away from the cans!”<br />
Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst, men nån måtta får det
vara! Så låt mig bara avsluta med att säga att det var en stor jävla
skandal att en så här fantastisk serie inte ens fick en hel säsong.<br />
<br />
Och jag glömde helt att nämna seriens lysande
ledmotiv, “Bad Reputation” med Joan Jett & The Blackhearts.
Fantastisk låt som verkligen fångar känslan som finns i hela serien.<br />
<br />
Tyvärr kan man inte köpa serien på DVD i Sverige längre.<br />
<a href="http://cdon.se/film/nollor_och_n%C3%B6rdar-8984780">Nollor och nördar på DVD hos CDON</a>.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-50079660182589081102012-02-05T16:14:00.000+01:002012-02-05T16:14:23.470+01:00Mobbning...Jag läser i <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14308262.ab">Aftonbladet</a> om en tjej som blev mobbad och senare tog sitt liv.<br />
<blockquote class="tr_bq">
Flickans mentor på skolan bestämde då att flickan skulle gå runt i fem klasser och förklara att hon inte var emo.<br />
Och att hon blev ledsen om någon sa det.<br />
Flickan tyckte att det kändes förnedrande, men mentorn ska enligt anmälan ha menat att hon inte hade något val.</blockquote>
Jag går i bitar. Jag sitter här framför datorn och går sönder.<br />
Detta är så hemskt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag mår så dåligt av att läsa detta. Men jag är inte förvånad.<br />
Det är en vanlig reaktion bland skolor när det handlar om mobbning.<br />
<br />
Jag hade inte direkt problem med att bli mobbad men jag är en tönt och jag är handikappad så jag hade flera incidenter med mobbare.<br />
Bland annat blev jag en gång i högstadiet knuffad i busskön så jag ramlade ner på marken i snön av en mobbare som jag haft flera otrevliga möten med under hela min skolgång, och även utanför skolan. Han var nått år äldre och hade ofta varit otrevlig och gjort taskiga saker mot mig.<br />
När jag kom hem så pratade jag med mamma om det och grät.<br />
Mamma ringde skolan och pratade med dom om det.<br />
<br />
När jag nästa dag gick ut från skolan och ut till bussarna så blev jag chockad över vad jag fick se. Nu hade det införts bussvakter vid kön för att ta itu med knuffandet i bussköerna.<br />
Och jag fick självklart gå först i kön och stå ensam med bussvakten inför alla.<br />
<br />
Jag tycker det är precis samma tankefel i mitt fall som i fallet med den här tjejen som nu tagit sitt liv.<br />
Istället för att ta itu med personen eller personerna som faktiskt mobbar så försöker man ta itu med någonting helt annat samtidigt som man sätter offret i en otroligt utsatt position.<br />
Jag känner att jag borde ha jobbat mer med detta, jag har både personliga erfarenheter och observationer av detta och jag vet hur jävla skadligt beteende det är.<br />
Men jag har inte gjort något och det får fortsätter.<br />
Och nu är en flicka död.<br />
Och skolinspektionen ingriper inte.<br />
Och jag går sönder...Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-39946224355423558122011-10-06T15:06:00.003+02:002011-10-06T15:07:04.597+02:00V.40 - OffentligtDen här veckan handlar <a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/10/v40-offentligt.html">Vecka 6 om Offentligt</a>.<br />
Jag är lite kluven kring hur jag förhåller mig till det hela. Jag är väldigt öppen och jag bryr mig inte så mycket om någonting är sexuellt laddat offentligt och jag tycker sådana här konservativa "familjeorganisationer" och annat som blir upprörda av någonting sexuellt i det offentliga rummet kan gå och dra något gammalt över sig.<br />
Men samtidigt tycker jag det är så jävla tröttsamt och fånigt med sex och insinuationer kring sex överallt. Framförallt stör jag mig så ofantligt mycket på hur det ska insinueras om sex helt utan någon som helst egentligen anledning i sig. Medan jag skriver detta så twittrar <a href="http://ablativ.blogspot.com/">Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina</a> om ett <a href="http://ablativ.blogspot.com/2007/08/v-sex.html">gammalt blogginlägg</a> som jag tycker är ett väldigt bra exempel på hur man så ofta insinuerar kring sex bara för att liksom.<br />
Sen har jag ett stort problem med insinuationer kring sex öht, sluta insinuera för i helvete och säg vad fan det är du vill säga.<br />
Det är så jävla barnsligt att insinuera kring sex, är det verkligen så tabu och spännande med sex fortfarande att insinuationer kring det hela är så spännande och roligt?<br />
När en del bekanta har insinuerat kring sex så har jag helt enkelt bemött det helt rakt så som man pratar om andra saker och dom har blivit helt ställda. Det tyckte jag var roligt även om min intention helt enkelt var att slippa löjliga insinuationer och faktiskt prata om ämnet på ett vettigt sätt. Jag förstår inte varför allting kring sex ska pratas om i koder och med hjälp av insinuationer, som dessutom bygger på en otroligt snävt normativ syn på vad sex är. Det gör att det blir fan nästintill omöjligt att kunna säga någonting vettigt. Tänk om man hade pratat om ekonomi, resor eller vad fan som helst på samma sätt, man hade ju inte fått något gjort någonstans. Att kommunicera med hjälp av omskrivningar och insinuationer är bara fånigt och idiotiskt. Och när det kommer till hur sex skildras i det offentliga så vill jag mest kräkas och skrika MENAR NI KNULLA MED KUKEN I FITTAN??!?!?! eller nått för jag blir helt knäpp på vilken helt idiotisk form av kommunikation som pågår.<br />
Dessutom är det allmänt rent billigt och helt enkelt dåligt att använda sig av sex om det inte är just sex man vill prata om, som i tuggummireklam, eller min favorit från några år sedan, tandtråd. Det visar på att man har helt slut på egentliga idéer och kör på det gamla säkra kortet sex istället.<br />
<br />
Sen finns det ju en annan aspekt av sex i det offentliga och det är ju hur folk är sexuella med varandra i det offentliga. Å ena sidan så har jag personligen inga större problem med att folk är väldigt sexuella med varandra offentligt men jag stör mig på att det ofta kan kännas väldigt respektlöst mot andra som eventuellt skulle ha problem med det. Så jag är rätt mycket inne på samma linje som <a href="http://wp-blogg.nyheter24.se/pillow-talk/2011/10/05/hangel-langst-bak-tack/">Gustav på Pillow Talk där</a>.<br />
Jag vill själv verkligen inte alls vara särskilt sexuell offentligt. Om jag vill uttrycka mig själv på det viset gentemot någon så är det en väldigt intim och speciell sak som jag inte vill dela med vem som helst. Den personen är speciell för mig och jag vill uttrycka mina känslor så mycket som möjligt gentemot den personen. Men det är inte saker jag vill uttrycka så att andra tar del av det. Det är riktat gentemot den personen. Det behöver inte bara vara romantiska eller kärleksfulla känslor som det kanske verkar, det kan vara det men det gäller även rent sexuella känslor.<br />
Och samtidigt som jag skriver detta så twittrar <a href="http://ablativ.blogspot.com/2011/10/brollopsfesten-v40.html">Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina att hon bloggat sitt bidrag till V.40 - Offentligt</a> och lyckas formulera exakt det som jag satt och försökte formulera med det här:<br />
<blockquote>
Jag har aldrig haft svårt för att visa mina känslor för den som
känslorna berör, men känner sällan behov att att visa känslorna för nån
mer.</blockquote>
Även om jag tidigare varit för blyg för att ta kontakt med personer jag är intresserad av så har jag aldrig haft svårt att visa mina känslor för dom när kontakten väl är tagen. Och jag är inte bara ointresserad av att visa mina känslor för någon annan utan jag vill verkligen bara visa mina känslor för väldigt utvalda personer. Oftast är det bara personen som känslorna gäller men ibland så vill jag dela mina känslor gentemot någon annan med någon av mina "nära". Eller, vänner? Älsklingar? Jag vet inte, personer som står mig väldigt väldigt nära.<br />
Gentemot andra, familj, kompisar, bekanta osv så varken visar eller pratar jag alls om mina känslor på det viset. Och jag vill absolut inte visa upp mig inför främlingar i det offentliga.<br />
Även om det har hänt någon gång. Eller, bara en gång som jag kan komma ihåg tror jag.<br />
Vilket var fascinerande och ögonöppnande för mig, jag grovhånglade med en tjej lite off sådär vid en tunnelbanestation och nästan alla män som passerade och såg oss gav mig tummen upp eller gjorde någon annan handsignal som liksom grattade mig eller nått. Det var en manliga grej som jag inte kände till och det förvånade mig hur likartat det var och hur många det var som gjorde på det viset.<br />
<br />
Men nu känner jag att jag skrivit allt jag hade i tankarna och saknar helt inspiration till att avsluta på något bra sätt då min hunger helt kom över mig när jag kände mig klar. Så det får duga så här.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-284440404099120552011-10-02T12:33:00.002+02:002011-10-02T12:33:38.672+02:00V.39 - SmärtaNär jag läste <a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/09/v39-smarta.html">veckans bloggutmaning på Vecka 6</a> som är smärta blev jag först totalt oengagerad då jag inte direkt känner att jag har så mycket att relatera till.<br />
Jag är inte särskilt intresserad av olika smärtlekar och ingen av mina sexpartners har haft problem med dålig smärta i samband med sex så jag kände inte att jag hade så mycket att säga.<br />
Men så läste jag <a href="http://aliva.blogg.se/2011/september/vecka-39-smarta.html">det första bidraget</a> och kom på att jag inte alls behöver skriva om mig själv och mina erfarenheter, jag kan ju skriva om precis vad jag vill!<br />
Det första jag kommer och tänka på då är samhällets allmänna syn på smärta som någonting tändande är ganska fel. Inte minst har det synts mycket på sistone i olika bloggar och diskussionsforum kring det <a href="http://www.ottar.se/redaktionsblogg/friande-bdsm-dom">så kallade BDSM-fallet</a>. Just det specifika fallet har jag egentligen inte så mycket att säga om, jag vet inte vad som hände och har inte orkat bry mig. Jag har dessutom inte läst så mycket vad folk har skrivit om det men av det lilla jag läst så verkar det inte direkt skilja sig från hur det brukar se ut eller hur det såg ut när fallet var i tingsrätten då jag läste lite mer kring det.<br />
<br />
Men jag hade tänkt att skriva rent allmänt om hur sex och smärta kan gå hand i hand och det är inga konstigheter med det.<br />
Först och främst ska man kanske ta och tänka på att bara för att man gillar smärta så gillar man antagligen inte alltid smärta eller all smärta. <a href="http://orangia.wordpress.com/2011/09/28/vecka-6-och-smartan/">Agnes har bloggat</a> lite kring hur hon upplever det och det är någonting som många kanske inte tänker på. Men det är ingenting som skiljer upphetsningen av smärta från upphetsning av någonting annat. Ibland är man på humör och ibland inte. För att man tänder på en typ av smekningar t.ex så tänder man inte på alla osv.<br />
Men jag uppfattar det som att det finns en bild av någonting sjukligt och/eller nymfomaniskt med att tända på smärta.<br />
Och i samma stil så är det någonting kvinnligt att tända på få smärta och någonting manligt att tända på att utdela smärta.<br />
Det finns många aspekter att ta hänsyn till om man ska titta på det ur ett genusperspektiv, män förövare/kvinnor offer, man = dominant/kvinna = undergiven och säkert massa andra saker men ur mitt perspektiv så tänker jag på det mest som jag tänker kring allt annat sex.<br />
Det är mannen som är aktiv och ska göra det skönt för kvinnan medan kvinnan tar emot och njuter.<br />
Om det handlar om att bli KiF-knullad eller smiskad spelar liksom ingen roll, mannen gör på kvinnan.<br />
Och även om det finns mycket jag skulle kunna skriva om de olika sakerna så är det som sagt smärtan i sig jag ska försöka fokusera på.<br />
<br />
Vad är det med smärta som folk tycker om?<br />
Det är väldigt vanligt med reaktioner kring att folk som tänder på att känna smärta är störda, sjuka, har självskadebeteende och många andra ohälsosamma saker.<br />
Men om man tittar på det rent biologiskt så är det inte alls särskilt konstigt, smärta aktiveras utsöndrande av endorfiner, oxytociner och säkert andra saker också. Det är saker som kroppen tycker om. Så smärta är till viss del belönande för kroppen rent biologiskt. Men djupare än så förstår jag mig inte på den biologiska biten och det är inte heller det som är intressant på ett mer personligt plan.<br />
När man är kåt, eller iaf jag, så reagerar kroppen väldigt annorlunda på beröring av olika slag.<br />
Hela kroppen reagerar väldigt annorlunda på stimulans och det blir liksom väldigt skönt med beröring som i normalt tillstånd kanske inte hade varit något särskilt.<br />
På samma sätt kan jag enkelt relatera till smärta som en källa till njutning när kroppen är på det sättet.<br />
Sen är smärta en ganska intensiv känsla, njutning är också en ganska intensiv känsla. En stark kombination av dom två kan verkligen dominera hela ens sinnesintryck, det blir en väldigt speciell mental känsla av att de sinnesintrycken tar över en helt.<br />
Det är svårt att skriva om, jag vill inte bli för personlig men om man ska skriva någonting vettigt om det här så måste man skriva personligt. Men då har jag också det problemet att smärta på det viset inte riktigt är någonting jag tycker om eller kan njuta av ordentligt. Så jag hamnar i ett lite konstigt mellanläge.<br />
Det jag vill ha sagt är egentligen att det inte är så konstigt att man kan njuta av smärta, det finns många aspekter som inte är så svåra att förstå eller relatera till om man vill. Men precis som allt annat i samhället som är utanför normen så är folk inte särskilt intresserade av att försöka förstå. Det är någonting jag så ofta reagerar över då folk i allmänhet gärna formulerar sig och säger "alltså jag förstår inte hur xxxx kan yyyy" samtidigt som dom absolut inte har något som helst intresse av att försöka förstå. Det är klart som fan att man inte förstår någonting om man inte försöker. Samhället skulle må mycket bättre om folk faktiskt försökte förstå andra människor eller iaf lät bli att döma dom när dom inte förstår.<br />
Jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen med det här, som många andra Vecka 6 poster här blir det mest lite blandade tankar och känslor kring ämnet som jag delar med mig utan någon riktig struktur, även om jag försöker!<br />
<br />
Sen sitter jag och skriver detta med ryggont, min rygg är någonting jag har mycket problem med och det påverkar ju även mitt sexliv. Men att skriva om funktionshinder och sex känns så himla personligt att skriva om så det vill jag inte.<br />
<br />
Aja, det här var mina tankar kring smärta och sex just nu iaf!Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-45803888786080393242011-09-20T18:35:00.002+02:002011-09-20T18:35:55.543+02:00V.38 - StällningarDen här veckan handlar <a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/09/v38-various-positions.html">Vecka 6 om ställningar</a>.<br />
Någonting som jag själv tycker är väldigt ointressant.<br />
Det hör antagligen mycket ihop med att sex för mig är så mycket mentalt som <a href="http://barneyk.blogspot.com/2011/09/v36-i-kroppen-i-hjarnan.html">jag skrev om häromveckan</a>.<br />
Jag blir alltid helt matt och trött när jag läser artiklar om att pigga upp ens sexliv med olika nya ställningar eller olika guider där man går igenom femtioelva olika sätt att hålla armar och ben medan man stoppar kuken i fittan som en kompis har uttryckt det.<br />
Det kanske är uppskattat av många med olika ställningar men jag tycker det överdrivna fokus på olika ställningar är så förstärkande av kuk-i-fitta som det enda riktiga sexet.<br />
Om man ska variera sitt sex så måste kuken åka fram och tillbaka i fittan på ett eller annat sätt och då blir det massa olika ställningar som blir variationen.<br />
Det tror jag skapar både sämre sexliv och sämre välmående för väldigt många. Men jag försöker att inte spekulera i hur jag tror det påverkar andra utan fokusera på hur jag ser på det hela.<br />
Jag förstår verkligen inte grejen med olika avancerade ställningar och tycker mest det är bökigt, omständigt, avtändande och helt meningslöst.<br />
Iaf när det kommer till kuk-i-fitta ställningar. För när det kommer till andra ställningar så tycker jag inte det är alls lika ointressant. Jag reagerar lite på mitt egna snäva hetero-perspektiv på ställningar. Men det är väll för att det är just så heteronormativt som ställningar brukar omskrivas.<br />
Andra typer av ställningar där man kanske har fittgnidsex mot olika delar av kroppen, eller kukgnidssex eller lite vad som helst där man stimulerar olika delar av varandras kroppar på olika sätt.<br />
Men det tänker jag mig inte som ställningar, det är bara som det blir när man försöker komma åt olika ställen samtidigt.<br />
<br />
En annan tanke jag har kring KiF-ställningar är att jag ofta hört folk prata om att olika bakifrån ställningar känns så opersonliga, avlägsna och ointima. Vilket jag antar att dom kan vara men för mig så är det en otrolig närhet och intimitet av att exponera sig så oskyddat. Eller att ta del av någon annan på det viset för den delen.<br />
Och det gäller ju inte bara KiF-ställningar utan bakifrånställningar öht.<br />
<br />
Om man känner att man vill variera sitt sexliv så tror jag många skulle få ut mer av att utforska saker man tycker om att göra utan att stoppa kuken i fittan istället för att hitta andra sätt att hålla armar och ben medan man gör det.<br />
Men det kanske bara är mitt eget ointresse som gör att jag tror det...Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-4197056086309927012011-09-17T22:24:00.000+02:002011-09-17T22:24:13.165+02:00V.37 - Bara vännerNy vecka och ny utmaning hos <a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/09/v37-bara-vanner.html">Vecka 6</a>, den här veckan handlar det om "bara vänner".<br />
Jag kände först att jag inte hade något att skriva om på ämnet. Letade inspiration i filmerna som nämns och funderade kring olika sätt att kritisera den bilden av vänskapssex som presenteras i filmerna och som anses vara norm men det kändes så inihelvete med *gäsp* att sparka in så öppna dörrar.<br />
Sen började jag tänka lite kring den klassiska "vänskapsfällan" som jag iofs inte har någon direkt erfarenhet av även om jag bitvis känner mig rätt typisk som person att hamna i det läget.<br />
Sen tänkte jag på att jag snarare har hamnat i motsatt läge där tjejer tror att jag har velat ligga med dom när jag inte velat det och försökte skriva något om det men det blev bara blaj.<br />
Så nu har jag tillslut tänkt att skriva om vad det är för skillnad på "bara vänner" och "mer än vänner" ur mitt perspektiv.<br />
Men jag vet liksom inte var eller hur jag ska börja.<br />
Jag hade svårt för att släppa nära när jag var yngre. Jag har alltid haft ett väldigt aktivt och rikt inre emotionellt och intellektuellt liv. Men det tog väldigt lång tid för mig att börja dela med mig av det till andra på ett ärligt sätt.<br />
Dels för att jag var blyg, dels för att jag har svårt att hitta människor jag känner mig kompatibel med och dels för att jag inte riktigt visste hur jag skulle göra eller ens vad det var jag ville ha.<br />
Så allt eftersom har jag jobbat med dom här olika delarna.<br />
Vilket leder mig in på det här med vänner.<br />
Vänner är för mig personer som jag känner mig trygg och bekväm att dela med mig av mig själv med på ett intimare plan än den jag är i allmänhet.<br />
Vänner skiljer sig på så sätt från Kompisar. Kompisar är sånna där jag är trygg och bekväm med att vara mig själv på ett lite ytligare plan och kräver oftast mer gemensamma hobbys, aktiviteter eller intressen att förlita sig på. Sen finns det ju en glidande skala där, det är inte absolut.<br />
Men för mig blir ändå uttrycket "bara vänner" ganska konstigt. En vän är väldigt sällsynt och väldigt speciellt för mig. Det är ingenting "bara" kring en vän.<br />
<br />Jag förstår ju samtidigt att uttrycket egentligen handlar om att man inte har sex med varandra, men jag har inga problem med att ha sex med mina vänner. Eller kompisar för den delen. Sex är en mycket trevlig aktivitet och ett av mina stora intressen.<br />
<br />
Men då kan man kanske säga att uttrycket handlar om att man är "bara vänner" till skillnad från att ha romantiska kärlekskänslor?<br />Men för mig så funkar inte det heller, för mig är "vän" mer en relationsform och har inte så mycket att göra med vad det är för känslor inblandade.<br />
<br />
Men då är "bara vänner" ett sätt att säga att man inte är ihop? Men, vad är ihop? Ihop som pojkvän/flickvän och allt det som antas ingå i en sån relation? I så fall har jag "bara vänner" och jag vill inte säga att jag aldrig kommer vara "ihop" på det sättet men jag kan inte för mitt liv föreställa mig det.<br />
Och då säger uttrycket ingenting om jag säger det.<br />
<br />
Det jag vill komma fram till handlar väll mest om att uttrycket egentligen bara fungerar i den mononorm vi lever i. Ett uttryck som jag gärna hade hoppat över att använda men jag känner mig så intellektuellt oengagerad att jag inte lyckas formulera några av mina känslor på ett bra sätt.<br />
Jag hade velat skriva mer och bättre om det här men jag får nog helt enkelt nöja mig så här.<br />
<br />Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-51767577895863294952011-09-11T10:18:00.001+02:002011-09-11T10:18:38.402+02:00V.36 - I kroppen, i hjärnanDen här veckan är temat <a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/09/v36-i-kroppen-i-hjarnan.html">I kroppen och i hjärnan</a>.<br />
Det är ett ämne som ligger mig väldigt nära och som jag skulle kunna skriva väldigt mycket om men just den här veckan känner jag mig rätt mentalt utmattad så jag orkar inte skriva kring allt det jag kanske hade velat.<br />
I sökandet efter inspiration så tänkte jag läsa alla andra som bloggat om ämnet men det var tyvärr inte särskilt mycket.<br />
<a href="http://hmigu.blogspot.com/2011/09/total-acceptans.html">Patrik skriver bra och välbehövligt breddande</a> kring ansiktssprut men det är inte direkt någonting som inspirerar mig till att skriva om kropp och knopp. Det finns en del jag skulle kunna skriva om min manliga orgasm men det hör inte riktigt hemma på det här temat känner jag.<br />
Istället får jag bli inspirerad av <a href="http://ablativ.blogspot.com/2011/09/v6-i-kroppen-i-hjarnan.html">Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina</a> som skrivit om hur hon gått från konceptsex till kött och potatis, för att använda hennes egna ord.<br />
Min sexualitet handlar väldigt mycket om hjärnan. Personkemi och kompatibel sexualitet är det som jag går igång på och som får mig att vilja ligga med någon. Eller ja, får mig att vilja ha sex med någon. Ibland vill jag ligga med folk bara för att dom är coola eller som ett sätt att lära känna dom eller lite vad som helst. Men verkligen ha sex© med så är det liksom en mer mental personkemi som jag går igång på.<br />
Det är också det utbytet som för mig är sex. Vad man gör rent kroppsligt är inte särskilt väsentligt för om jag ska kalla det sex eller inte. Assisterad onani är inte sex för mig t.ex., eller, det kan vara det men det är inte det i sig själv. Om min penis befinner sig inuti en annan människa eller inte är också oväsentligt för att någonting ska vara sex eller inte.<br />
För mig är sex det mentala njutningsutbytet. Typ. Det är svårt att förklara i ord någonting som för mig är så självklart i känsla.<br />
Ett sms kan vara sex. Det är ett innehåll i smset som får en sexuell reaktion av mig som avsändaren väntat sig och hen känner hur jag reagerar och jag känner hur hen reagerar på min reaktion.<br />
Den mentala närheten och utbytet är vad sex handlar om för mig. Sex är liksom helt och hållet en mental grej för mig, på sätt och vis. Utan de kroppsliga reaktionerna skulle det inte vara sex. Kroppen är samtidigt en viktig del och ett slags nödvändigt utlopp.<br />
Det finns ju många rent kroppsliga saker som är väldigt sköna och sexuellt stimulerande men för mig handlar sex© om det här mentala utbytet. Den mentala sexuella kontakten. Eller jag tycker jag förklarar så dåligt men jag har inte orden för att beskriva det bättre.<br />
Det behöver inte innebära att man är kära, eller väldigt nära, det kan vara helt och hållet sexuellt. Men det handlar ändå om någonting i grunden väldigt mentalt.<br />
Det kroppsliga utloppet är dock också en väldigt viktig del. Både som informationsbärare och som rent njutningsorgan.<br />
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen med det här, känt mig oinspirerad till att skriva hela veckan men ville verkligen skriva någonting och jag hoppas att det iaf delvis har framgått vad jag försökt beskriva.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-86659469248191264362011-08-30T13:59:00.001+02:002011-08-30T13:59:29.073+02:00V.35 - Hur lär man sig?Jag fortsätter med <a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/08/v35-hur-lar-man-sig.html">Vecka 6</a> och den här veckan handlar det om hur man lär sig.<br />
<br />
Det första jag tänker på är det här tänket med att man är bra eller dålig på sex. Ett tänk som jag tycker är så jävla korkat.<br />
Olika personer tycker om olika saker och man kan aldrig vara bra på ett sätt som passar alla.<br />
Så för att lära sig så behöver man helt enkelt öva ihop med dom personerna man har sex med.<br />
Sen finns det ju många saker som uppskattas av dom flesta osv. Men för mig handlar väldigt mycket om att hitta ett samspel.<br />
Jag har en liten anekdot kring just det här att att lära sig nya personer också. <br />
Jag hade precis haft sex med en tjej, vi låg bredvid varandra och hon andades sådär efterorgasmiskt härligt och kändes allmänt nöjd och fin.<br />
Jag låg och njöt av att vara nära den här underbara personen och det var inte första gången vi hade sex med varandra men det hade inte varit särskilt många gånger tidigare heller så det kändes fint, härligt och lite nytt.<br />
Hennes andning började mer återgå till det normala och hon vänder sig mot mig och säger något i stil med:"Vi behöver verkligen öva på din teknik..."<br />
Det var kanske inte det mest väntade eller precis vad jag ville höra men det kändes samtidigt väldigt ärligt och jag tyckte mest att det var roligt. Och jag hade dessutom ingenting emot att öva med henne, höhö.<br />
<br />
Jag tänker tillbaka på hur jag lärt mig saker och försöker tänka tillbaka. Först tänker jag på hur jag fantiserade som ung och oerfaren, men jag fantiserade mest om närheten i sig och det var i princip inga specifika saker som förekom i dom fantasierna.<br />
Sen börjar jag tänka på porr men när jag såg på porr så fokuserade jag mest på sexiga personer och förde över dom till min fantasi, var nästan aldrig porrknullandet i sig som jag fokuserade eller tänkte så mycket på.<br />
Det har dock ändrats ganska mycket då jag senare började leta upp porr där det gjordes saker som jag tycker om att göra. Oftast saker som jag aldrig ens fantiserat om innan jag upptäckte dom tillsammans med någon.<br />
Så om det inte var porr och inte fantasier, vad var det då? Det var verkligen inte skolans sexualundervisning och jag pratade inte direkt med kompisar om sånna saker.<br />
Så jag funderade ett tag på varifrån jag lärt mig ha sex innan jag hade sex och det tar emot att skriva om eftersom det känns lite pinsamt men det är nog framförallt från cybersex som jag lärt mig.<br />
För många kanske det låter konstigt men för mig har det alltid varit interaktionen i sex som varit det jag verkligen gillar. Att interagerar med och ta del av någon annan.<br />
Så när jag började ha sex med andra rent fysiskt så följde jag liksom samma grej. De personerna jag började ha sex med var såpass erfarna, kunde sig själva och var inte rädda för att visa eller hjälpa till själva så det var ju hur lätt som helst att bara följa med liksom.<br />
När jag senare haft sex med andra som inte varit lika enkla så har det ändå varit enkelt att hitta vad och hur dom gillar olika saker genom att utgå ifrån hur jag gjort tidigare och sedan anpassa mig efter hur dom reagerar.<br />
Vilket får mig att tänka på en annan rolig anekdot.<br />
Jag umgås och pratar med en tjej varpå hon frågar mig:<br />
"Vad gjorde du med mig igår?" <br />
"Vad menar du?"<br />
"Ja, när vi hade sex, vad gjorde du med mig?"<br />
"Jag förstår inte riktigt vad du menar, jag gjorde många saker med dig."<br />
"Ja, men du gjorde någon grej som var jätteskön."<br />
"Eh, alltså, jag vet inte, som jag minns det gjorde jag många saker som du tyckte var jättesköna"<br />
"Jo jo, men det var en grej som verkligen var superskön"<br />
"Okej, hmm, jag vet faktiskt inte. Jag kan inte komma ihåg att det var någon grej som var så mycket skönare än någon annat. Vad minns du mer?"<br />
"Men du var här *visar* eller nått och gjorde något."<br />
"Jaha, nu tror jag att jag vet vad du menar. *beskriver*"<br />
"Okej, är det verkligen så jävla skönt?"<br />
"Tydligen..."<br />
<br />
Det säger också en del om hur man lär sig, man har sex med personer som får en att upptäcka nya saker.<br />
Men det finns många poänger i att lära sig teori, biologi och sånt innan man börjar ha sex med andra. Om man vet hur saker och ting fungerar så är det lättare att undvika att göra helt fel iaf.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-57167573185234221552011-08-23T21:54:00.003+02:002011-08-23T21:54:53.712+02:00V.34 - Sova ihop...<a href="http://ablativ.blogspot.com/">Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina</a> har startat en <a href="http://vecka6.blogspot.com/">bloggutmaning</a> med sex och samlevnad som tema och jag tänkte haka på.<br />
<a href="http://vecka6.blogspot.com/2011/08/v34-sova-ihop.html">Första delen</a> handlar helt enkelt om att sova ihop vilket jag hade kunnat skriva rätt mycket om men eftersom jag känner mig lite pressad vad gäller just skrivande tänkte jag mest bidra med en liten anekdot.<br />
Jag tycker om att sova nära och gosigt, väldigt nära. Jag är väldigt varm av mig så det kan dock bli lite svettigt med hud mot hud så även om jag egentligen tycker om att sova naket och nära kan det ibland vara skönare att sova nära om minst en har på sig en pyjamas.<br />
Men det hela har inte spelat så stor roll då dom flesta av mina sova ihop-relationer har varit med personer som föredrar att sova mer åtskilt.<br />
Den obalansen i vad man vill är rätt vanlig vad gäller många saker och jag tycker det ofta pratas om att man ska "kompromissa". Konceptet att kompromissa i relationer är någonting som jag är allergisk emot då det ofta tar sig rent hemska intryck. Precis som allt annat så tycker jag det är självklart att den som inte vill är den som sätter gränserna.<br />
Trots det så kunde jag lätt hamna i att börja bli lite omedvetet krävande vad gäller sånt som att sova tätt, Jag fick jobba lite med mig själv för att inte lägga press på min partner och jag är nog mycket bättre på det idag.<br />
Men jag var i en relation där jag inte var lika stabil vad gällande det utan fortfarande arbetade med att försöka undvika att sätta den pressen då min partner inte alls tyckte om att sova nära på det viset.<br />
Men så en kväll låg vi och skulle sov lite halvnära, typ sked fast med utrymme emallan när jag känner att hon närmar sig mig och börjar gnida sig och gosa mot mig. Jag är lite halvslumrande och flyttar mig närmre och gosar tillbaka och hon svarar genom att kärleksfullt gosa tillbaka mer.<br />
Det kändes så himla fint och jag kände mig så uppskattad och omtyckt och det var så gosigt.<br />
I några sekunder till innan hen ryter till: "MEN FLYTTA PÅ DIG DÅ!!".<br />
Det var alltså inte alls något kärleksfullt gosande det handlade om utan hen försökte bara putta bort mig eftersom jag kommit för nära.<br />
Det var smått förkrossande samtidigt som det var väldigt roligt och charmigt på sitt sätt.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-19532129189942932011-07-19T22:56:00.001+02:002011-07-19T22:57:08.446+02:00Idiotjävlar måste låta människor vara människorJag läser via twitter att <a href="http://www.aftonbladet.se/wendela/article13340778.ab">nått jävla pucko</a> återigen uttalat sig om att "män ska vara män" eller något annat jävla dravel.<br />
Jag är så sjukt jävla trött på att det här förbannade jävla könsstereotypiserande skitsnacket får ta plats. Vem fan bryr sig vad någon jävla idiot har för könsdiskriminerande skit att säga?<br />
Hur kan det vara så jävla accepterat med sånna här uttalanden?<br />
Hade man skrivit lika jävla diskriminerande uttalanden om judar eller negrer så hade det ta mig fan blivit liv. Om muslimer kan man iofs skriva sån här skit också men int fan är det bra.<br />
Vi måste låta judar vara judar! Varje jude som inte går tjäna pengar på andras olycka och dricka blodet av kristna abortfoster är en förtryckt jude! Vi måste låta negrer vara negrer! Varje neger som inte dansar och ler är en förtryckt neger som inte får låta sin rätta natur komma fram!<br />
<br />
Hur fan kommer det sig att alla jävla mansaktivister STÖTTAR sånt här mansdiskriminerande skitsnack?<br />
<br />
SKIT PÅ ER OCH DRA ÅT HELVETE ERA JÄVLA CEPEMUPPAR!!Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-76073519844441626602011-06-28T23:50:00.001+02:002011-06-28T23:50:27.541+02:00Du är slut (i huvudet), WennerholmJag läser <a href="http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article13244660.ab">Mats Wennerholms sportkrönika i Aftonbladet</a> där han pratar om hur dålig Carolina Klüft är.<br />Att hennes prestationer i längdhopp den senaste tiden kanske räcker till en finalplats i bästa fall. Vilket stämmer. Men den ton han har i krönikan är nedlåtande, attackerande och allmänt otrevlig. Vilket också är lite av hans poäng.<br />
<blockquote>
Nu är ju min avsikt att reta upp henne till gamla sjukamps-Carro, men frågan är om det jävlaranammat finns kvar.</blockquote>
Att förolämpa och vara allmänt otrevlig mot en person tycker jag är en jävligt dålig taktik för försök att få den att göra någonting den inte vill. Att Carolina Klüft upprepade gånger har pratat om att hon helt enkelt inte vill fortsätta med sjukamp och att hon dessutom har flera skadeproblem som skulle förvärras och ta bort hennes möjlighet att träna och tävla längre.<br />
Hon vill kunna tävla och träna som hon vill så länge hon kan.<br />
Jag tycker det är väldigt unket att Wennerholm vill att Carro ska offra sig och sin framtid för att Wennerholm ska kunna glädjas över svenska medaljer.<br />
Så nej, det är inte avsaknad av jävlaranamma det handlar om Wennerholm, det är avsaknad av att bry sig om dig mer än sig själv.<br />
Så ta huvudet ur röven och sluta vara så jävla självcentrerad.<br />
Carro tävlar inte för din skull, hon tävlar för sin egen.<br />
Låt henne göra det utan att skriva sån där jävla dynga.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-58104859005814932132011-06-26T14:09:00.004+02:002011-06-26T14:09:46.269+02:00Folkpartiet är vidriga kräkJag läser via <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13230752.ab">Aftonbladet</a> i <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fp-vill-avskaffa-aktivitetsersattning_6273222.svd">SvD</a> att Folkpartiet vill slopa förtidspension för unga.<br />
<blockquote>
Folkpartiet vill avskaffa förtidspension för unga och ställa högre krav på den som har arbetsförmåga. [...]<br />
De som har arbetsförmåga ska över till arbetsförmedlingen. [...]<br />
90 procent av de förtidspensionerade kan klara någon aktivitet, tror Johan Pehrson[...]<br />
I dag är problemet att många unga får aktivitetsersättningen utan att det ställs några krav. [...]<br />
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) har kallat det för en politisk katastrof.</blockquote>
Vad är det för fel på de här jävla människorna?<br />
De tycker det är en politisk katastrof att handikappade och sjuka unga människor får hjälp och stöd av samhället utan att det ställs krav på dom.<br />
Det visar på en så vidrig människosyn att jag blir helt less. Jag blir ledsen och all ork går ur mig.<br />
Det är dom här som sitter på makten i Sverige idag.<br />
Det är det här som folk röstar på idag.<br />
<br />
Definitionen av "arbetsförmåga" är också så fascinerande.<br />
Om man klarar av att städa, tvätta och laga mat i sitt hem räknas det som att man har "arbetsförmåga".<br />
Att man inte klarar av att städa, tvätta och laga mat i den utsträckning som det skulle behövas och inte skulle klara av det alls om man faktiskt tvingades jobba spelar ingen roll.<br />
Kan man göra det har man "arbetsförmåga".<br />
<br />
Jag tycker det är synd att det inte finns alternativ och uppmuntring till aktiviteter till dom som vill ha det och som klarar av det.<br />
Men jag tycker det viktigaste är att ge både moraliskt och ekonomiskt stöd till dom sjuka och handikappade personerna som behöver det.<br />
Att ställa krav på unga människor som brottas med att klara av livet i sig är inte människovärdigt.<br />
Jag blir gråtfärdig och kan inte skriva något men jag måste.<br />
Det kan inte få se ut så här.<br />
Det kan inte vara den människosynen som ska få dominera fårat samhälle.<br />
En människosyn där det är viktigare att ställa krav på en sjuk och handikappad än det är att hjälpa den.<br />
Vill vi leva i ett sånt samhälle?<br />
Vad är det för samhälle?<br />
Är vi inte rika och empatiska nog att faktiskt stötta människor som råkat illa ut?<br />
Jag blir bara så ledsen och jag vet inte ens hur jag ska argumentera.<br />
Det känns som så rena självklarheter.<br />
Det är för mig helt ofattbart att detta ens är något som behöver debatteras.<br />
Att tänket att unga handikappade människor ska mötas med krav, hot och misstänksamhet istället för hjälp och stöd är det som dominerar våra styrande politiker är lite ofattbart som det är oacceptabelt.<br />
<br />
Nu är jag ledsen....Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-13029359806737862402011-06-17T16:13:00.003+02:002011-06-17T16:13:56.719+02:00Sjukersättning, vård och andra instanser som borde vara till för att hjälpa...Hej!<br />
<br />
Jag håller på och skriver en liten kort artikel kring hur absurt bemött man kan bli av vården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och annat.<br />
Jag har några små, korta absurda anekdoter kring hur det kan vara men jag hade gärna velat ha lite fler.<br />
Om du har varit med om något så skulle jag uppskatta att få ta del av det.<br />
Man är helt anonym i artikeln.<br />
Så maila gärna till politik@drrling.com och dela med dig, det skulle uppskattas!Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-17603867435703381662011-06-14T00:58:00.038+02:002011-06-14T01:42:44.509+02:00Nu har Aftonbladet gått för långt...Den tidning som jag läser mest är <a href="http://www.aftonbladet.se/">Aftonbladet</a> på nätet.<br />Det är min primära nyhetskälla.<br />Jag är van med den och trivs bättre där än på <a href="http://www.dn.se/">DN</a> eller <a href="http://www.svd.se/">SvD</a>. Dessutom tycker jag det finns flertalet bra krönikörer i Aftonbladet och det är den enda icke-borgerliga ledaren vi har.<br />Sen att det är en jävla skvallertidningfull av skit som sätter helt befängda rubriker som regel och har en hel del värdelös skit kan jag liksom stå ut med. Jag klagar på det och försöker vara konstruktiv i den mån jag orkar. Vilket dock är allt för lite.<br />Men deras nya avdelning <b><a href="http://www.aftonbladet.se/wendela/article13147853.ab">Fråga Sara – om det okända</a></b> tar ta mig fan priset! Det är helt jävla oacceptabelt! Det är oförsvarbart att publicera sån skit i en nyhetstidning!<br />Vad fan är detta?<br /><blockquote><strong>Hej Sara! Ibland hör man talas om elaka spöken som plågar folk. Förblir folk onda efter döden?</strong><br /><strong>Blir onda människor demoner när de dör?</strong><br /><div align="right"><strong><em>Laban</em></strong></div>I många berättelser om spöken, jorden runt, berättas det om onda andar, eller elaka spöken. I vissa religioner menar man att en människa kan övergå till att bli demon när hon dör.<br />Men jag tror inte att det är något som du behöver oroa dig för, eftersom nämnda berättelser om onda andar mer är till för att skrämma upp lyssnaren, än beskriva den allmänna tron på spöken – där dessa ofta beskrivs som harmlösa och ofarliga.<br />Men, det är många som tror att en människa har kvar samma personlighet och sinnelag efter döden, som hon hade i livet. Det vill säga, var personen elak i livet så fortsatte hon vara det även efter döden. </blockquote> Wait, WHAT?????????<br /><blockquote><h2>Ja, människor kan förutspå händelser</h2><strong>Finns det några bevis för att sierskor, medier och spåtanter verkligen kan se in i framtiden?</strong><br /><div align="right"><em><strong>Anna</strong></em></div>I alla kulturer har det ansetts finnas synska människor som orakel och sierskor, vilka menades kunna förutspå framtiden. I dag har spådomar blivit lite av en affärsidé och det är inte ovanligt att människor vänder sig till personer som säger sig ha dessa förmågor för att få en glimt av vad den kommande tiden har att erbjuda, eller för att få svar på specifika frågor.<br />Inom parapsykologisk forskning menar man att prekognition, dvs. förmågan att se in i framtiden, beror på ESP (extra sensorisk perception). Vetenskapliga tester har visat att människor verkar kunna förutsäga framtida händelser, men än så länge finns det inga naturvetenskapliga bevis för att människan kan se in i framtiden.</blockquote>WHAT DA FACK?????????<br /><blockquote><b>Vetenskapliga tester har visat att människor verkar kunna förutsäga framtida händelser, men än så länge finns det inga naturvetenskapliga bevis för att människan</b> <b>kan se in i framtiden.</b></blockquote>Det går ju inte ens ihop, vetenskapliga tester kan inte visa att människor kan förutsäga framtiden samtidigt som det inte finns vetenskapliga bevis.<br />Det är sånt jävla galet bullshit, vad i helvete???<br /><blockquote><h2>Har vi telepatisk kontakt?</h2><strong>Jag och min man tänker ofta på samma sak samtidigt. Är det tankeöverföring? Vi har varit ihop i snart 19 år.</strong><br /><div align="right"><em><strong>Gunnel</strong></em></div>Många människor som umgåtts nära under en längre tidsperiod, som du och din man har, upplever att de kan tänka på samma saker samtidigt eller säga saker samtidigt. Jag tror inte att det har med tankeöverföring att göra, eller telepati som det även benämns (det vill säga att man omedvetet läser varandras tankar). I det här fallet tror jag att det beror på att man känner varandra mycket bra och vet hur partnern brukar agera, säga eller känna sig i vissa situationer.<br />Jag tror alltså att det rör sig om att ni omedvetet ”läser av” varandras kroppsspråk och agerande så pass ofta, att ni på flera olika plan (omedvetet) kan anpassa er efter varandra, vilket kan visa sig i att ni upplever att ni tänker på samma saker vid samma tillfälle.</blockquote>Ok, ett vettigt svar.<br />Faktiskt.<br /><blockquote><h2>Oförklarliga lukter ger obehag</h2><strong>Det händer att jag får obehagskänslor i när jag går in i ett speciellt rum ensam, som att någon tittar på mig. Är det tecken på att det finns andar i huset?</strong><br /><div align="right"><em><strong>Erika</strong></em></div>Att uppleva obehagskänslor i vissa delar av ett hus brukar många förknippa med att huset är hemsökt av andar eller väsen. Ofta menar människor som har upplevelser i hus som anses vara hemsökta, att de har någon eller några fler upplevelser som de inte kan förklara. De tycker sig höra någon tala trots att de är ensamma, känner starka oförklarliga lukter eller ser gestalter. En känsla av obehag i vissa delar av ett hus kan även bero på stark elektromagnetism som kan uppkomma av ett elfel. En del personer är extra känsliga för detta och det kan resultera i obehagskänslor, upplevelser av en osynlig närvaro och till och med i att man kan tycka sig se gestalter.</blockquote>Stark elektromagnetism? Wait, WHAT???<br />Alltså, detta är så jävla cepepepepeppepepepepepepeppepe att jag inte vet vad jag ska ta mig till, herregud!<br /><br />Update: Dessutom, vilken jävla förolämpning att det ligger under deras kvinnoavdelning Wendela!Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-76002056698466852802011-06-13T23:11:00.015+02:002011-06-13T23:19:25.780+02:00Att vara totalt dum i huvudet är ett skäl att skämmas...<a href="http://www.newsmill.se/artikel/2011/06/12/om-jligt-att-debattera-mot-liberaler-som-inte-lyssnar">Idiotjäveln Roland</a> orkar jag inte ens bemöta och vad gäller klimatförnekaren <a href="http://www.newsmill.se/artikel/2011/06/10/inga-sk-l-att-sk-mmas-f-r-att-man-tillh-r-en-majoritet">Maggie Thauersköld Crusells kassa Newsmillartikel</a> har jag egentligen bara en sak att säga.<br />HBTQ-personer har en vecka om året chansen att lokalt få känna sig som normen.<br />Det du lever med varje dag, varje år i hela världen får en grupp människor åka till Stockholm för att känna på en vecka om året.<br />Ursäkta oss så jävla mycket om vi vill fira det.<br />Sen kan du dra åt helvete om du inte kan se skillnad på en kristen skola och en Moské. En Moské är en Muslimsk Kyrka, inte en Muslimsk Skola.<br />Dumjävel.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-63078667742167272942011-06-11T13:40:00.032+02:002011-06-11T13:52:59.078+02:00Why are people so fucking prudish?<iframe frameborder="0" height="237" src="http://player.vimeo.com/video/24956457?title=0&byline=0&portrait=0" width="420"></iframe> <br />
I was watching <b>Real Time with Bill Maher</b> and I got kinda shocked on how prudish even that show is. It's not the first time but I can't believe no one, even Janene Garofalo, said anything about how ridiculous it is that one wouldn't be able to talk about Anthony Weiner sexting with your kids. And because of that Anthony Weiner should resign. I can't even begin to fathom the logic behind that reasoning. I cant even grasp why you would want to talk about your kids about his sexting and feel that you couldn't. Sharon Waxman even says that she talks about Anthony Weiner with her kids so they are old and mature enough to talk about real world politics but to young to handle any talk about sex? Where does this insane fear towards sex comes from? Why is it set in stone that anything to do with sex should be kept away from children? And why is it Anthony Weiners fault that Sharon Waxman can't talk about sexting with her kids? And why the hell doesn't anyone even bring up how silly it is?<br />
I'm just flabbergasted. This is on HBO hosted by a foul mouthed comedian with one of the most outspoken and active liberal media figures on the panel and yet it is completely accepted without question that you can't talk to kids about sex in any way shape or form.<br />
What the H?Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-64182021824679656542011-06-10T14:33:00.225+02:002011-06-10T15:58:56.208+02:00Inte värdigt låta konservativa ha monopol på moral och värderingarNär jag ung och min politiska och filosofiska värdegrund började ta sin form så var Marcus Birro en person som jag såg upp till lite grann. Mest pga att hans bror Peter Birros fantastiska tv-serier och ett fantastiskt sommarpratar framträdande som fick mig att upptäcka Morrissey. Men även Marcus Birro själv som stort Ebba Grön fan och någon som inte bara uppmuntrar snatteri utan som pratar om det som en skyldighet.<br />Men vad fan är det jag har upptäckt att han är på senare år? Nån grinig, stockkonservativ, gnällig Italien-vurmare.<br />Buhu, svenskar klagar på Italiensk fotboll. Buhu, folk skriver dumma kommentarer på min blogg. Buhu, folk klagar på vad jag skriver.<br />Jag vet inte om det är han som har förändrats så mycket eller om det är jag som upptäckt fler sidor hos honom.<br />I vilket fall som helst så är han så jävla kass och framför så jävla kassa konservativa skitvärderingar. Vare sig det handlar om att <a href="http://blogg.passagen.se/marcusbirro/entry/pride_%C3%A4r_pravda">basha Pride</a>, <a href="http://barneyk.blogspot.com/2008/10/tvsamhetsdebatten.html">vurma för kärnfamiljen</a> som enda arena där äkta värme och kärlek kan existera, <a href="http://barneyk.blogspot.com/2009/06/anonymitet-och-integritet-pa-natet.html">vara emot personlig integritet på nätet</a> eller <a href="http://barneyk.blogspot.com/2011/01/men-for-i-helvete-marcus-birro-del-tva.html">helt enkelt säga att man</a> ska basera sina uppfattning av omvärlden på fördomar så är det helt konsekvent konservativa skitvärderingar framförda på ett värdelöst sätt.<br />Som nu när <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/inte-vardigt-lata-aborterade-foster-ligga-och-sjalvdo_6220085.svd">han uttalar sig mot abort i Svenska Dagbladet</a>.<br /><blockquote>[...]krematoriet i Eskilstuna byggdes om och under tiden hade kyrkogårdsförvaltningen fått den briljanta tanken att skeppa alla döda i en OK-hyrd skåpbil för vidare och sista transport till Örebro.<br />Ingen verkade dock särskilt upprörd. Den praktiska vinsten segrade rätt enkelt över alla eventuella filosofiska tankegångar om en avlidens eventuella rätt till värdighet och diskretion. </blockquote> Eller så kretsar de filosofiska tankegångarna om hur en avliden visas värdighet och diskretion på andra sätt?<br />Varför utgår Marcus Birro hela tiden ifrån att det antingen är moral, värdighet och kärlek på hans sätt eller så är det avsaknad av kärlek, moral och värdighet?<br />Jag blir så jävla trött på perspektivet att det bara finns en moral och en kärlek som är riktig och det är någonting som är urtypiskt för många konservativa och Birro utgår ifrån det precis hela tiden.<br />När jag dör vill jag att min varelse visas respekt och det gör man bäst genom att ta tillvara på så mycket organiskt material som möjligt till vilka experiment man vill och om jag inte har något organiskt material intresse så elda upp mig och låt min värme komma till någon nytta. Är det effektivare att köra min kropp i en hyrd skåpbil än vad det nu är man annars kör omkring kroppar i så kör på.<br />Det är mina filosofiska tankegångar kring min döda kropps rätt till värdighet, kom till så mycket nytta som möjligt. Jag tycker det är ovärdigt att ett stycke dött kött ska behandlas med omvårdnad och stora omkostnader när det finns levande barn som svälter eller helt enkelt när det finns levande barn som inte pga ekonomiska skäl <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13139285.ab">inte får spela fotboll</a>.<br />Jag är irriterad på att man så lätt får stämpeln kall, cynisk och praktisk bara för att man inte tycker att t.ex. döda kroppar är någonting som är värt påkostat omhändertagande.<br />Mitt engagemang ligger bland människor som lever, det innebär inte att jag saknar filosofiska tankegångar om avlidnas rättigheter. Det innebär att mina filosofiska tankegångar skiljer sig ifrån Marcus Birros.<br /><blockquote><b>Människolivet är inte särskilt högt värdesatt i Sverige. Varken innan födsel, under livet, eller i döden. </b></blockquote>I döden finns inget liv Marcus. Det borde till och med du förstå. Död är motsatsord till liv.<br /><blockquote>Det finns inget heligare än liv. Inte ens döden är heligare. </blockquote>Det finns många saker jag tycker är heligare än liv faktiskt. Värdigt liv till exempel. Respekt för varandras personliga gränser. Att inte begå övergrepp på människor. Och massa andra saker kring det som jag inte lyckats formulera på ett bra sätt än, men jag jobbar på det.<br />Det är därför jag är för människor rätt att ta sina egna liv eller att få hjälp med det om dom vill. För att jag tycker deras egna önskemål är värt mer än deras liv. För att jag tycker den enda meningen med livet är den individuella meningen. Om en person med ett liv inte längre vill leva det livet finns ingen mening med det livet. Om det livet består av konstant smärta utan hopp om förbättring så tycker jag respekten för den lidandes önskemål är betydligt heligare än den lidandes liv.<br />Det gäller även om det finns hopp om förbättring, om personen inte orkar, inte vill fortsätta kämpa. Om den av någon anledning vill dö så tycker jag att den ska få dö. Även om jag tycker det är dumt.<br />Det är det jag bygger min värdegrund på, att människors egna känslor och viljor är värda mer<br />än mina tankar och känslor kring deras val.<br />Där skiljer sig jag och Marcus Birro åt, han, precis som de flesta konservativa, verkar bygga sin värdegrund på att hans värderingar är värda mer.<br />När han värderar livet högst så är det värt mer än de inblandade personerna.<br /><blockquote>Svensk verklighet med generös (och ofta slarvig) abortlagstiftning har de senaste åren kommit på kollisionskurs med den nya medicinska verkligheten.</blockquote>Jag tvivlar inte på att mycket av vår lagstiftning är slarvig, se <a href="http://svt.se/2.128339/1.2095860/inte_forsta_manga-domen_for_barnpornografibrott">mangadomen</a>, men jag undrar vad Birro vill ha sagt med den parentesen. Jag gillar inte implikationen att anledningen till att vi har en relativt frikostig abortlag är pga slarv och inte för att den utgår ifrån en persons rätt till sin egen kropp. Det är riktigt unket formulerat och ännu ett exempel på hur Birro verkar blind inför de filosofiska tankegångar som ligger till grund för andras val utan istället väljer att se slarv.<br /><blockquote>Eftersom aborträtten av någon anledning anses som en kvinnlig rätt är den för alltid gjuten i eld och sanning.</blockquote>Av någon anledning? Är Birro helt jävla dum i huvudet? Jag tycker det är en mänsklig rätt att kunna bestämma över sin egen kropp. Det är inte av någon outgrundlig anledning en kvinnlig rätt att abort är tillåtet. Det bygger på en mycket enkel filosofisk tankegång om att man har rätt till sin egen kropp. Birros försök att mystifiera anledningarna till en stark aborträtt är vämjeliga.<br /><blockquote>Den är som en grundlag och extremt svårdebatterad. Antingen är man som alla andra och älskar friheten med abort, eller också är man en halvtokig Livets Ordare… </blockquote>Ja, lite så är det.<br /><blockquote>Varför är det ingen som ifrågasätter det rimliga i att abortera fullt friska foster som sedan ligger och dör medan sjukvården, som en gång i tiden svor en ed att rädda och främja liv, ser på med armarna i kors?</blockquote> Och så detta återkommande falska underdog perspektiv, varför är det ingen som ifrågasätter det som jag i makt av en av Sveriges kändaste författare just nu ifrågasätter i en av Sveriges största dagstidningar? Det är så patetiskt och det är ett så otroligt vanligt konservativt perspektiv som både Kristdemokrater och Sverigedemokrater använder sig av mycket i sina politiska kampanjer.<br /><br />Med det sagt så finns det väldigt mycket att kritisera i Sveriges sjukvårds hantering av abort. Jag har hört personliga berättelser som är minst sagt otrevliga och det finns massor med saker som borde förbättras där.<br />Men det är inte aborthanteringen Marcus Birro väljer att ifrågasätta, det är aborträtten. Därför kommer jag fortsätta fokusera på den. Om jag ska diskutera något mer praktiskt som aborthanteringen så blir det genast en helt annan diskussion. Men nu är det filosofiska tankegångar kring aborträtten som Marcus Birro fokuserar på och då är det vad jag bemöter.<br /><blockquote>Är aborträtten heligare än rätten till liv?</blockquote>Vad är rätten till liv? Det är en svår fråga Marcus Birro väljer att förenkla för att kunna plocka poäng och samtidigt öppnar upp för lika förenklade motkommentarer.<br /><br />Varje gång jag får utlösning så är det miljontals spermier som dör, har de rätt till liv? Har kvinnors ägg rätt till liv? Har djuren vi äter rätt till liv?<br />Är det skillnad på rätt till liv och rätten att leva?<br />Det finns mycket att diskutera kring rätten till liv men Birro lämnar det helt åt sidan och ställer ett tomt uttryck kring rätten till liv mot aborträtt vad gäller helighet, ett ännu tommare uttryck.<br />För mig är aborträtt heligare än rätten till liv, jag tycker rätten till ett fritt liv är värt mer än rätten till liv.<br /><blockquote>Är ett foster som uppenbarligen lever utanför moderns kropp fortfarande en del av kvinnan? </blockquote>Jag tycker inte det. Det är avlägsnat från kvinnan och det är inte längre en del av henne. Men så länge det är ihopkopplat med henne är det en del av henne.<br /><blockquote>Jobbiga frågor? Ja, mycket. </blockquote> Frågorna i sig är inte jobbiga, verkligheten är jobbig. Abort är jobbigt. Det är ingenting man ska göra på skoj. Abort är jävligt jobbigt för de flesta som genomgår det. Även personer som på intet vis ångrar sitt val och är väldigt glada över att de valde att göra abort tycker att aborten i sig var rätt jobbig på många sätt.<br />Bara för att abort är obehagligt och jobbigt betyder det inte att frågor kring aborträtten är obehagliga och jobbiga.<br />Aborträtten är väldigt väldigt enkel att försvara, både pragmatiskt och ideologiskt.<br />Aborter i sig kan vara väldigt jobbiga och obehagliga.<br />Men det är en ofantlig skillnad mellan abort och aborträtt.<br /><blockquote>Alla som stenhårt försvarar svensk aborträtt, och i grunden är jag en av dem, duckar för diskussioner och följder av den. Den är en grundlag. Abort är rätt. Punkt slut. Men är det så enkelt? </blockquote> Ja.<br /><blockquote>Om ett foster lever och andas när det är aborterat, är det då livmoderinnehåll eller ett barn? </blockquote>Det är ett foster, precis som Birro skriver i början på sin egen mening.<br /><blockquote>Ett land som låter ett foster ligga och självdö efter en abort är inget värdigt land. Inte för barnet, inte för mamman som tagit beslutat att avlägsna sitt barn, och inte för en sjukvård som alltjämt applåderar sig varandes universums bästa. Givetvis inte heller för de sköterskor som är med om det. </blockquote>Det låter avskyvärt, fruktansvärt hemskt. Men det har absolut ingenting med aborträtten att göra.<br /><blockquote>Göran Hägglund är socialminister. Vågar han stå rakryggad framför den politiskt korrekta mobben, och vågar han faktiskt förklara det uppenbara. </blockquote>Nämen Marcus, så modigt av dig att ställa dig upp emot PK-eliten! Sen kan du börja stå rakryggad och skrika att vi ska skicka hem negerjävlarna och att kvinnor minsann inte hör hemma i arbetslivet och massa andra åsikter som PK-mobben finner oacceptabla.<br />För anledningarna till att PK-mobben finner saker och ting oacceptabla är helt irrationella.<br /><blockquote>En generös abortlagstiftning går inte alltid jämnt med en värdig människosyn.</blockquote>Det stämmer. Den går inte alltid ojämnt heller.<br /><blockquote>Är vi beredd att betala ett sådant pris för vår lyx att kunna plocka bort oönskade barn? </blockquote>Ja. <br /><blockquote>Ska vi äntligen, äntligen våga diskutera det här utan att kana ner i varsitt dike? </blockquote>Av din skittext att döma, nej.<br /><blockquote>Jag vill inte inskränka kvinnors rättigheter. </blockquote>Inte jag heller, därför är aborträtten en ickefråga.<br /><blockquote>Men jag vill inte heller alltid behöva förklara det varje gång vi diskuterar orimligheter inom något av de allra mest svåra vi har att diskutera, abort, foster, liv, död och värdighet. Är tiden mogen att lyssna och samtala om detta? </blockquote>Om man inte vill inskränka människors rättigheter är som sagt aborträtten en ickefråga.<br />Vill man diskutera abort, foster, liv, död och värdighet är det en bra plats att börja på.<br />Det är inte värdigt att i ett samhälle att förbjuda abort.<br />Börja där och börja prata om fosters värde ändå.<br />Vi kan ha en generös aborträtt samtidigt som vi ger mening och värde till fosters liv.<br />Men så fort man börjar ifrågasätta aborträtten har man gjort hela diskussionen meningslös.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-21247073761845226882011-06-07T23:04:00.062+02:002011-06-07T23:27:54.436+02:00Det här jävla rikspuckot Roland Poirier MartinssonJag läste <a href="http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/darfor-bor-inte-kd-delta-i-pride_6222703.svd">Roland Poirier Martinssons värdelösa skitkolumn</a> i förmiddags och tänkte inte ens bemöda mig med att kommentera den öht. RPM är ett värdelöst jävla internettroll som får utrymme i en mörkblå jävla skittidning. Om någon öht bryr sig och tar den idioten på allvar så är dom för dumma för att kunna argumenteras med ändå, så vad finns det för poäng för att bemöta hans konservativa mumbo-jumbo dravel öht? Jo, att roa och engagera vettiga människor och få både mig själv och andra tänkande människor att känna oss lite överlägsna!<br />
Och när jag läste <a href="http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/575376-eric-rosen-roland-pm-s-osmakliga-inkonsekvens">den här sågningen</a> för andra gången idag så blev jag lite sugen på att skriva något.<br />
RPM är filosof. Någonting som jag brukar bedöma filosofer, och även andra människor, utifrån är deras konsekvenstänk. Att man bygger sina åsikter på en värdegrund och sedan bygger relativt konsekventa argument utifrån det. Sen har jag rätt mycket utrymme för pragmatism och jag tycker att dubbelmoral faktiskt är bättre än ingen moral.<br />
Men RPM är i grunden en ofantligt inkonsekvent debattör. Allting han argumenterar för är i grund och botten helt inkonsekvent.<br />
Som det uppenbara exemplet Eric Rosén tar i sin sågning. Men också sånna absurditeter som:<br />
<blockquote>
Det har blivit extremt viktigt att hävda sexualitetens plats i
det offentliga rummet, rätten att ägna sig åt det privata inför andra
människor, att kräva tolerans för sin förmenta frigjordhet. Följden har
blivit att sexualiteten också kraftigt har politiserats. <br />
Borgerligheten tycker tvärtom. Kinky är ok, liksom olika sexuella
identiteter. Platsen för dessa uttryck bör dock vara privat. När staten
försöker uppfostra oss till en särskild sorts sexuella subjekt, oavsett
om det handlar om 1800-talets krav på konformitet eller 2000-talets krav
på gränslöshet, tiger borgerligheten sig till sin integritet. </blockquote>
Är han verkligen så här korkad? Jag blir bara helt paff. Vilka uttryck är det han pratar om? Man kan ju likväl hävda att en kvinnlig bar vad är att uttrycka sin sexuella identitet offentligt som man kan hävda att personer av samma kön som pussar varandra på stan är!<br />
Vad är det för uttryck som ska hållas privat? Vem bestämmer var gränsen går? Det helt och hållet totala bristen på relativism i RPMs argumenterande är helt omöjligt att bemöta.<br />
Det går inte att argumentera mot någonting som inte finns liksom.<br />
Det som Pride, andra Queera och sexpositiva rörelser framförallt strävar efter är att ha en lika behandling av sexuella uttryck oavsett kön. Är det okej för en man och en kvinna att hålla handen och pussas på stan så är det okej för personer av samma kön. Är det okej för en kvinna att bära kjol är det okej för en man. Är det okej för en man att vara topless är det okej för en kvinna. Är det okej för en man och en kvinna att gifta sig så är det okej för två kvinnor att gifta sig osv. osv osv.<br />
För att sammanfatta, likabehandling oavsett kön!<br />
Är det ett så jävla främmande koncept?<br />
När det pratas om att det inte finns könsdiskriminering så blir jag så jävla uppgiven. Så länge kärleken ses och värderas annorlunda beroende på vilket kön man är kär i så är vi jävligt långt ifrån ett könsjämställt samhälle.<br />
Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2699039843881841452.post-8685613499423654242011-06-07T14:50:00.019+02:002011-06-07T14:58:17.034+02:00Samtal med vårdcentralenPratar med en sköterska eller någonting på vårdcentralen i telefon om att jag vill träffa en läkare:<br />
Jag: - Jag vill ha en tid hos läkare X<br />
Hon: - X är på semester nu men du kan ringa någon annan<br />
- Okej, men när jag brukar ringa på deras telefontider så är det oftast ingen som svarar<br />
- De har telefontid mellan 8-9<br />
- Jag vet, men det är oftast ingen som svarar<br />
- Men de har telefontid och ska finnas där mellan 8 & 9.<br />
- Jo, jag vet, men det är ingen som svarar när jag ringer då<br />
- Men alla har telefontid 8-9 och ska svara i telefonen då<br />
- Men många gånger jag ringt så har de inte gjort det<br />
- Konstigt, de ska vara där..... (jag avbryter)<br />
- Jo men det får du väll ta med dom, kan jag inte bara berätta mitt ärende för dig så kan en läkare kontakta mig sen?<br />
- Jo det går bra.Mattias Shttp://www.blogger.com/profile/08658869217458382512noreply@blogger.com2