torsdag, januari 27, 2011

Sveriges plats i politiken...

Statsminister Fredrik Reinfeld, finansminister Anders Borg, utrikesminister Carl Bildt och biståndsminister Gunilla Carlsson har en debattartikel i DN där dom pratar om hur bra Sverige är och varför.
Krisdrabbade länder blickar nu mot Sverige för att lära av oss. Förutom hörnstenarna för ekonomin är det reformpolitiken för fler i arbete som väcker intresse. Det är en ny bild av Sverige som växer fram och vi möts allt oftare av positiva kommentarer och ryggdunkningar.[...]
Det rapporteras nu mycket om Sverige runt om i världen. På internationella möten möts vi allt oftare av positiva kommentarer och ibland ryggdunkningar. Förklaringen är att vår ekonomi och samhällsmodell sticker ut jämfört med andra kristyngda länder. Starka offentliga finanser, höga tillväxttal och en arbetslöshet som gradvis sjunker gör Sverige delvis unikt i internationella jämförelser.
På många sätt har Sverige klarat sig bra, väldigt bra.
Vilka förklaringar har dom för detta?
Vi har i Sverige inte de djupa klyftor som i andra samhällen skapar sociala spänningar. I stället finns här en stor tilltro människor emellan som skapar både trygghet och möjlighet till utveckling. Här finns en väl utbyggd välfärd som utjämnar livschanser.
Det där är ju helt sant. Relativt sett till övriga världen ligger Sverige otroligt långt fram.
Men det märkliga i att se Alliansen prata om detta som en av anledningarna till att Sverige klarat sig så bra är ju att en otroligt stor del av deras politik går ut på att bryta ner det här systemet.
Här är lite diagram från regeringens egna beräkningar:





Om dom nu säger sig värna om en politik som håller nere klyftorna, varför genomför dom då en politik som hela tiden ökar klyftorna?
Deras argument är ju att den här politiken ger fler jobb vilket i sin tur leder till mindre klyftor efterhand.
Men när det är fler och fler lågavlönade jobb med allt lägre löner man strävar efter, hur menar man på allvar att det ska minska klyftorna?
För att ta ett exempel:
Expressen har läst Powerpoint-presentationen som Per Jansson använde sig av. Där listar han fördelarna med regeringens jobbskatteavdrag.
Ett av argumenten lyder: "Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen".
Trots att regeringen säger sig inte vilja sänka lönerna, så använder de alltså lönesänkningar som ett argument för sin politik på sina egna möten.
Nationalekonomen Stefan de Vylder förklarar begreppet "reservationslönen":
- Det är den lägsta lön som någon är villig att jobba för.
Eller för att ta ett mer lokalt exempel på hur klyftorna ökar, sjukvården och vårdcentralerna i Stockholm har blivit bättre i välbärgade områden men sämre i fattigare områden.
Är det också ett första steg för minskade klyftor i framtiden eller?

Inga kommentarer: