Intressant nog bryr sig hannarna ändå om ungarna. För honorna är det givetvis fördelaktigt med sådana beskyddare.
Frågan är vad hannarna vinner på det hela? De ägnar mycket tid åt mammorna och deras bebisar men får aldrig själva chansen att sprida sina gener.
Är verkligen vår evolution så egoistisk? Om vi tittar på t.ex bi-samhällen så är det ju helt uppenbart att det inte är det. Vi utvecklas inte bara som individer utan som grupper. Mycket handlar om gruppens överlevnad och utveckling. Det är väll inte så konstigt att gruppen tjänar på att avkommorna blir väl omhändertagna och det beteendet evolutionärt har premierats.
Eller låter det för konstigt? Missar jag något?
Ingen av forskarna inblandade här verkar ha kommit med den hypotesen, istället lägger dom fram följande:
En hypotes är att de annonserar till andra honor vilka prima fäder och beskyddare de är, men detta finns det ännu inget bevis för. Tills vidare är beteendet ett mysterium.
Eller dom kanske har fler hypoteser som DN antingen inte tagit del av eller valt att inte publicera.
Jag vet inte hur det ligger till, men att helt utesluta hypoteser kring beteende som stärker gruppen kan vara en del känns udda för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar