måndag, november 30, 2009

Det där med svensk politik och socialdemokraterna...

På tal om det så läste jag en ganska simpel men ack så tragiskt sann kolumn av Jan Guillou i Aftonbladet precis.
Mona Sahlin vågar inte vara sosse.
Det kan i förstone te sig förunderligt att Mona Sahlin har så extremt låga opinionssiffror. Det politiska bordet borde vara dukat för socialdemokratisk fest. Den borgerliga regimen har fullt upp med att administrera en omfattande arbetslöshet samtidigt som man av ideologiska skäl förföljer arbetslösa och fattiga och sänker skatterna för de rikaste.
Jinge menar på att Guillou har fel, han menar istället att det inte handlar om att Mona inte vågar utan om att hon helt enkelt inte är. Jag vet inte hur det egentligen är, trots att Mona har varit en av våra mest framstående socialdemokrater i över 15 år, lika länge som jag anser att jag haft ett politiskt medvetande, så har jag ändå ingen aning om var hon egentligen står. Jag har inte ens en känsla för var hon står. Jag har lite positiva vibbar kring HBT-frågor med henne men inte så hon säger något som faktiskt är modigt och det hela känns ofta mer populistiskt än äkta, även om jag är övertygad om att det är det också.
Och det är väll det som är problemet med Mona, hon är för feg och populistisk i allt hon gör. Men å andra sidan, det tycker jag Reinfeldt är också. Han är bara mycket skickligare på det och han har inte alltid varit sån. En gång i tiden var han väldigt tydlig med vad han tyckte och ville. Konstigt att han inte är det längre...

Inga kommentarer: