Jag är lite kluven kring hur jag förhåller mig till det hela. Jag är väldigt öppen och jag bryr mig inte så mycket om någonting är sexuellt laddat offentligt och jag tycker sådana här konservativa "familjeorganisationer" och annat som blir upprörda av någonting sexuellt i det offentliga rummet kan gå och dra något gammalt över sig.
Men samtidigt tycker jag det är så jävla tröttsamt och fånigt med sex och insinuationer kring sex överallt. Framförallt stör jag mig så ofantligt mycket på hur det ska insinueras om sex helt utan någon som helst egentligen anledning i sig. Medan jag skriver detta så twittrar Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina om ett gammalt blogginlägg som jag tycker är ett väldigt bra exempel på hur man så ofta insinuerar kring sex bara för att liksom.
Sen har jag ett stort problem med insinuationer kring sex öht, sluta insinuera för i helvete och säg vad fan det är du vill säga.
Det är så jävla barnsligt att insinuera kring sex, är det verkligen så tabu och spännande med sex fortfarande att insinuationer kring det hela är så spännande och roligt?
När en del bekanta har insinuerat kring sex så har jag helt enkelt bemött det helt rakt så som man pratar om andra saker och dom har blivit helt ställda. Det tyckte jag var roligt även om min intention helt enkelt var att slippa löjliga insinuationer och faktiskt prata om ämnet på ett vettigt sätt. Jag förstår inte varför allting kring sex ska pratas om i koder och med hjälp av insinuationer, som dessutom bygger på en otroligt snävt normativ syn på vad sex är. Det gör att det blir fan nästintill omöjligt att kunna säga någonting vettigt. Tänk om man hade pratat om ekonomi, resor eller vad fan som helst på samma sätt, man hade ju inte fått något gjort någonstans. Att kommunicera med hjälp av omskrivningar och insinuationer är bara fånigt och idiotiskt. Och när det kommer till hur sex skildras i det offentliga så vill jag mest kräkas och skrika MENAR NI KNULLA MED KUKEN I FITTAN??!?!?! eller nått för jag blir helt knäpp på vilken helt idiotisk form av kommunikation som pågår.
Dessutom är det allmänt rent billigt och helt enkelt dåligt att använda sig av sex om det inte är just sex man vill prata om, som i tuggummireklam, eller min favorit från några år sedan, tandtråd. Det visar på att man har helt slut på egentliga idéer och kör på det gamla säkra kortet sex istället.
Sen finns det ju en annan aspekt av sex i det offentliga och det är ju hur folk är sexuella med varandra i det offentliga. Å ena sidan så har jag personligen inga större problem med att folk är väldigt sexuella med varandra offentligt men jag stör mig på att det ofta kan kännas väldigt respektlöst mot andra som eventuellt skulle ha problem med det. Så jag är rätt mycket inne på samma linje som Gustav på Pillow Talk där.
Jag vill själv verkligen inte alls vara särskilt sexuell offentligt. Om jag vill uttrycka mig själv på det viset gentemot någon så är det en väldigt intim och speciell sak som jag inte vill dela med vem som helst. Den personen är speciell för mig och jag vill uttrycka mina känslor så mycket som möjligt gentemot den personen. Men det är inte saker jag vill uttrycka så att andra tar del av det. Det är riktat gentemot den personen. Det behöver inte bara vara romantiska eller kärleksfulla känslor som det kanske verkar, det kan vara det men det gäller även rent sexuella känslor.
Och samtidigt som jag skriver detta så twittrar Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina att hon bloggat sitt bidrag till V.40 - Offentligt och lyckas formulera exakt det som jag satt och försökte formulera med det här:
Jag har aldrig haft svårt för att visa mina känslor för den som känslorna berör, men känner sällan behov att att visa känslorna för nån mer.Även om jag tidigare varit för blyg för att ta kontakt med personer jag är intresserad av så har jag aldrig haft svårt att visa mina känslor för dom när kontakten väl är tagen. Och jag är inte bara ointresserad av att visa mina känslor för någon annan utan jag vill verkligen bara visa mina känslor för väldigt utvalda personer. Oftast är det bara personen som känslorna gäller men ibland så vill jag dela mina känslor gentemot någon annan med någon av mina "nära". Eller, vänner? Älsklingar? Jag vet inte, personer som står mig väldigt väldigt nära.
Gentemot andra, familj, kompisar, bekanta osv så varken visar eller pratar jag alls om mina känslor på det viset. Och jag vill absolut inte visa upp mig inför främlingar i det offentliga.
Även om det har hänt någon gång. Eller, bara en gång som jag kan komma ihåg tror jag.
Vilket var fascinerande och ögonöppnande för mig, jag grovhånglade med en tjej lite off sådär vid en tunnelbanestation och nästan alla män som passerade och såg oss gav mig tummen upp eller gjorde någon annan handsignal som liksom grattade mig eller nått. Det var en manliga grej som jag inte kände till och det förvånade mig hur likartat det var och hur många det var som gjorde på det viset.
Men nu känner jag att jag skrivit allt jag hade i tankarna och saknar helt inspiration till att avsluta på något bra sätt då min hunger helt kom över mig när jag kände mig klar. Så det får duga så här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar