Det finns många saker jag har svårt att förstå mig på. Vissa är svårare än andra.
Något bland det märkligaste man ofta stöter på tycker jag är modespalter och liknande. Sofis Mode i Aftonbladet är ett väldigt bra exempel.
Man möts av rubriker som Semestersäkra svallet, så man vet hur man gör för att inte låta sitt hår se ut på fel sätt, "Så fixar du fina sommarfötter", eftersom dina fötter är det naturligtvis något fel på som dom är, "Midsommars hetaste hår", så du vet vilka frisyrer som är rätt, "Dagens Look!", där du ska bedöma vilka av dom 5 supersnygga kändisarna som duger och inte, och om inte ens dom duger, var hamnar man själv då? För att ta dom fyra tydligaste rubrikerna som syns där idag nu när jag kollar.
Och samtidigt som man fullständigt bombarderas av sånt här så skriver Annika Marklund om det destruktiva med skönhetsideal, om det befriande med att se en orakad bikinilinje på omslaget av fittstim, om det naturliga idealet som inte alls är naturligt och liknande.
Är det bara jag som blir förvirrad av det dubbla budskapet? Eller missar jag något? Eller tolkar jag på fel sätt?
Som jag uppfattar det så är det å ena sidan propaganda för att man måste se rätt ut och hur man ska göra för att lyckas med det. Men å andra sidan klagande på hur fel det är att det är så. Och jag får det inte att gå ihop.
Jag tycker inte det nödvändigtvis behöver gå emot varandra, skönhetstips och kritik mot ideal. Men så som skönhetstips och annat presenteras där så får jag det inte alls att gå ihop.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det beror väll på att Annika kör på sin egen agenda och ganska mycket struntar i varför hon har blivit headhuntad av en modetidning.
Hon står alltid på de svaga, mobbade och ätstördas sida och är för övrigt en av få människor i min egen ålder jag ser upp till...
Mm, det måste vara lätt för de svaga, ätstörda att identifiera sig med Annika Marklund. Hon ser ju så normal ut, menar jag. Jobbar som modell och så.
Vänta förresten bara till Fahrman släpper sin "roman". Ojojoj... Kan bli årets ofrivilliga practical joke.
Jocke: Jag vet inte riktigt vad Annika gör mer än några krönikor jag läser i Sofis mode ibland.
Men redaktören är det ju mer jag kritiserar här.
Det känns hycklande från hens sida att ha ideal-hets och ideal-kritik sida vid sida på det sättet.
Anonym: Jag har som sagt ingen riktig koll på Annika Marklund som helhet.
Men om att vara modell skriver hon följande:
"Modell? En gång i tiden, absolut. En fullständigt värdelös modell, men det står ju å andra sidan inget om att jag skulle varit en framgångsrik sådan, så okej. Dock har jag inte jobbat aktivt som modell på över fyra år och avskyr mig själv för att jag överhuvudtaget gav mig in i den där skitbranschen, så det känns lite lustigt att beskrivas som modell i samma mening som mitt egentliga yrke."
Sen angående vad hon själv har för rätt att i egenskap av snygg och tillpiffad klaga på skönhetsidealen:
"En kvinna som inte rakar ben och armhålor, klipper håret kort och inte känner sig manad att sminka sig kan man ju inte lyssna på när hon ifrågasätter skönhetsidealen, hon är bara äcklig och bitter.
En kvinna som till det yttre uppfyller många av kraven på kvinnligt utseende och känner sig pressad och begränsad av dem kan man ju inte lyssna på när hon ifrågasätter skönhetsidealen, eftersom hon inte aktivt bryter mot dem.
Jag är väldigt intresserad: vem kan man lyssna på?
Vem får ifrågasätta de rådande idealen?"
Och det håller jag med om.
Skicka en kommentar