tisdag, januari 25, 2011

Men för i helvete Marcus Birro... Del två

Ja, efter jag skrev del ett så har nog de flesta av er har nog redan läst att hela incidenten bara var en sketch, t.ex. hos Aftonbladet eller Dagens Media.
Min första reaktion var ju att skratta åt det hela och gotta mig lite åt att författaren till en så unket rasistisk krönika blev totalt förnedrad.
Men sen har jag tänkt lite kring och det är verkligen ett så oerhört bra exempel på grunderna till omedveten smygrasism att jag inte hade kunnat hitta på det bättre själv.
Precis som i del ett så är det samma bit som är det intressanta här:
Det är inte misstron i sig själv som är skadlig. Det är inte fördomarna och inskränktheten som hotar oss. Det är när dessa far-hågor besannas som vi förminskas, som vi blir rädda på riktigt, som vi låter våra erfarenheter prägla oss. Med all rätt.

Det Birro helt och hållet försummar är att hur vi uppfattar verkligheten är formade av våra fördomar. Han skriver alltså att vi ska låta fåra fördomar prägla oss. Med all rätt.
Jag tyckte det var helt förjävligt sagt redan då när jag trodde på hans version av vad som hände. Men nu blir det istället ett så oerhört bra exempel på hur olika vi kan uppfatta situationer beroende på vad vi har för fördomar.
Det dras dessutom ett steg längre när Birro även i efterhand fortsätter att kalla flickan för tiggare.
Vad var det som fick honom att tro att hon var tiggare från första början? Hon bad honom bara hämta hennes väska. Men fortfarande så pratar han om henne som tiggare.
För det andra, vad i helvete fick honom att tro att hon inte kunde svenska? Hon står upp och pratar med honom när han går iväg.
Det finns ingenting i verkligheten som pekar på att hon är tiggare och inte kan svenska.
Det är helt och hållet Marcus Birros fördomar som pekar på det.


Men det är okej att det är så. Det är okej att ha fördomar. Jag gör säkert liknande saker som Birro gjorde nästan dagligen.
Men skillnaden är ju den att jag inte tycker det är rätt att forma min uppfattning utifrån detta.
Och det var precis där jag hade problem med hans krönika till att börja med och det problemet hade inte kunnat förtydligats bättre än av det här.

5 kommentarer:

Alvaro sa...

Pretto.

Skatan sa...

Det är inte roligt att låta någon spela rullstolsburen och be om hjälp och sedan resa sig upp och gå ... som TV3 tänker ha i något s k humorprogram.

Det är inte roligt ... inte min humor i alla fall ...
Fråga någon som är rullstolsburen på "riktigt" får du höra hur kul det är.

Mattias S sa...

Skatan: Jag är rullstolsburen. Jag tycker det är jättekul.
Vad är din poäng?

Skatan sa...

Min poäng är att jag oftare och oftare ... kanske beror det på att jag är gammal och "förbrukad" i ungdomarnas rike och inte förstååår dagens humor ... att jag oftare inte uppfattar "det roliga" i skämten. Jag har aldrig gillat att någon gör sig rolig på någon annans bekostnad ... och det var just det som skedde. Och jag har vänner som är rulltolsburna som INTE tycker att detta är roligt och om jag fortsätter tycker jag också att ingenting är svart eller vitt (jo skatorna förstås men de är svartvita, ying och yang) DU tyckte det var roligt. Birro tyckte det inte ... blev upprörd av att ha blivit lurad på ett så "fult" sätt.

Smaken är som baken delad ...

För övrigt hade jag inte läst ditt tidigare inlägg men det ... att du är rullstolsburen ... hade inte ändrat i sak vad jag tyckte ...

Dennis Alexis Hellström sa...

Du minns väl Birros utspel om transpersoner: http://bimbo84.blogspot.com/2010/08/homo-bi-och-vad.html

Det kallar jag fördomar!