onsdag, december 09, 2009

Varför skivbolagen inte gillar den digitala utvecklingen...

Jag, och många med mig, menar på att den största anledningen till att skivbolagen inte vill anamma den digitala tekniken inte alls handlar om piratkopieringen i sig utan om att förlora kontrollen.
Så länge skivbolagen kontrollerar marknaden som dom gör så behöver artisterna skivbolagen.
Så länge skivbolagen kontrollerar marknaden som dom gör så konsumerar vi konsumenter i högre utsträckning det dom vill att vi ska konsumera.
På så sätt kontrollerar skivbolagen både tillgång och efterfrågan, det är rätt galet faktiskt.

Hos Gizmodo läste jag en väldigt intressant artikel som säger mycket om hur skivbolagen fungerar tillsammans med sina artister. Den känns som en uppdaterad version av Courney Loves välkända tal på samma ämne.
Internet och friare upphovsrätt ger i min mening artisterna mer möjlighet att slita sig loss från skivbolagen och slippa förlora massa pengar till en onödig mellanhand.

Ett annat exempel som visar på hur lite skivbolagen egentligen bryr sig om det här med upphovsrätt och att artisterna ska få den ekonomiska ersättning dom förtjänar kan man läsa om här.
While the major record labels were dragging file-sharers and BitTorrent sites to court for copyright infringement, they were themselves being sued by a conglomerate of artists for exactly the same offenses. Warner, Sony BMG, EMI and Universal face up to $6 billion in damages for pirating a massive 300,000 tracks.
Debatten kring fildelning, piratkopiering, den digitala utvecklingen, personlig integritet på nätet och hur man nu ska sammanfatta alla dom delar som det handlar om är en väldigt bred fråga. Piratpartiet kallas ofta för ett enfrågeparti men det är dom inte alls tycker jag. Vi är mitt uppe i en digital revolution som förändrar vårt samhälle otroligt mycket och om vi inte säger ifrån och försöker få det att utvecklas så som vi vill kommer hela mänskligheten ta flera steg tillbaka. Som den personliga integritet vi varit så stolta över men som vi nu är på väg att förlora.
Det handlar också om att använda all den potential som finns i den digitala tekniken till att komma så många som möjligt till nytta. Och det är något som skivbolagen, och andra i maktposition, är väldigt rädda för. Därför är det också väldigt viktigt att inte ge upp debatten bara för att man kanske har alternativ som verkar bra, exempelvis Spotify, men som inte alls kommer åt ett av dom stora problemen i kärnan av musikindustrin. Rasmus Fleischer skriver ganska bra om en del kring det på sin blogg Copyriot.

Det här är en debatt som är viktig, vi behöver ha en hållbar digital utveckling som används på ett bra sätt. Det är synd att inte fler politiker ser det ur ett bredare och mer tidsmässigt perspektiv utan i allt för hög utsträckning ser det ur det gammla maktperspektivet som skivbolagen står för.

Inga kommentarer: