söndag, november 08, 2009
fredag, november 06, 2009
Barn och bestämmande...
I samband med den här artikeln i Aftonbladet om Meja som fick sitt ärr bortretuscherat har man också en omröstning där man ställer frågan: "Är det rätt att retuschera barn på skolfoton?"
Resultatet ser för tillfället efter 77702 röster ur så här:
Ja (4.2 %)
Ja, om föräldrarna godkänner det (24.3 %)
Ja, om barnet godkänner det (11.4 %)
Nej (60.1 %)
Jag tycker det är rätt intressant att dubbelt så många tycker det är upp till föräldrarna att bestämma gentemot barnen.
Jag tror inte jag gillar det. Visst, barns hjärnor är inte utvecklade och bla bla bla bla, men dom är inte idioter utan egna känslor och viljor som ska ska tas på allvar för det. En förälder som godkänner en retuschering mot barnets vilja tycker inte jag är ett dugg okej t.ex.
Jag gillar inte hur barn behandlas som, ja, barn. Det är svårt att dra gränser och sådär men jag tycker man borde behandla barn som man gör med vanligt folk mycket mycket mer. Och jag tyckte omröstningen där var ett enkelt exempel på att dom flesta inte verkar hålla med mig.
Resultatet ser för tillfället efter 77702 röster ur så här:
Ja (4.2 %)
Ja, om föräldrarna godkänner det (24.3 %)
Ja, om barnet godkänner det (11.4 %)
Nej (60.1 %)
Jag tycker det är rätt intressant att dubbelt så många tycker det är upp till föräldrarna att bestämma gentemot barnen.
Jag tror inte jag gillar det. Visst, barns hjärnor är inte utvecklade och bla bla bla bla, men dom är inte idioter utan egna känslor och viljor som ska ska tas på allvar för det. En förälder som godkänner en retuschering mot barnets vilja tycker inte jag är ett dugg okej t.ex.
Jag gillar inte hur barn behandlas som, ja, barn. Det är svårt att dra gränser och sådär men jag tycker man borde behandla barn som man gör med vanligt folk mycket mycket mer. Och jag tyckte omröstningen där var ett enkelt exempel på att dom flesta inte verkar hålla med mig.
Är det fel att vara rasist?
Någon hade hittat till min blogg genom att googla "vad är fel med att vara rasist" och jag kom och tänka på att jag inte tycker det är något direkt fel i sig med att vara rasist. Det blir fel om rasisten låter sina rasistiska åsikter gå ut över någon annan. Det kan vara genom hån, misshandel, politiska beslut eller andra saker. Men att vara rasist i sig kanske jag inte tycker är särskilt positivt men jag tycker inte det är fel.
För mig är känslor, åsikter och tankar aldrig fel. Det som är fel är hur man hanterar sina känslor. Det är inte fel att tycka illa om svarta pga deras hudfärg t.ex., men det är fel att särbehandla dom på annat än ett personligt plan pga av det. Och även på det personliga planet får det inte gå till att håna eller på annat sätt gå över gränsen på hur man beter sig.
På samma sätt som jag inte tycker det är fel att vara sexuellt attraherad av barn eller tända på våldtäkt eller fantisera om att döda folk eller vad som helst. För mig blir ingenting fel förrän det sätts i handling.
Men jag är också tvärtom, en handling som är fel är fel även om tankarna bakom den var goda. Det finns undantag men på det stora hela är jag väldigt mycket så.
Det spelar ingen roll hur godhjärtad och fin människa man är om ens handlingar bara gör en till en skitstövel.
Det leder till en intressant fråga om vem man är tycker jag. För vem är jag? Är jag mina tankar och känslor? Är jag mina handlingar? Är jag hur jag uppfattas av andra?
Det handlar om perspektiv antar jag, för mig är jag mina tankar och känslor men vad någon annan anbelangar så är jag mina handlingar.
Det är viktigt att tänka på ibland tycker jag...
För mig är känslor, åsikter och tankar aldrig fel. Det som är fel är hur man hanterar sina känslor. Det är inte fel att tycka illa om svarta pga deras hudfärg t.ex., men det är fel att särbehandla dom på annat än ett personligt plan pga av det. Och även på det personliga planet får det inte gå till att håna eller på annat sätt gå över gränsen på hur man beter sig.
På samma sätt som jag inte tycker det är fel att vara sexuellt attraherad av barn eller tända på våldtäkt eller fantisera om att döda folk eller vad som helst. För mig blir ingenting fel förrän det sätts i handling.
Men jag är också tvärtom, en handling som är fel är fel även om tankarna bakom den var goda. Det finns undantag men på det stora hela är jag väldigt mycket så.
Det spelar ingen roll hur godhjärtad och fin människa man är om ens handlingar bara gör en till en skitstövel.
Det leder till en intressant fråga om vem man är tycker jag. För vem är jag? Är jag mina tankar och känslor? Är jag mina handlingar? Är jag hur jag uppfattas av andra?
Det handlar om perspektiv antar jag, för mig är jag mina tankar och känslor men vad någon annan anbelangar så är jag mina handlingar.
Det är viktigt att tänka på ibland tycker jag...
Viktigt med sexualundervisning...
Jag bara tyckte den här frågan i Aftonbladet är ett ganska bra exempel på varför det är bra med en bättre sexualundervisning:
Att inte kunna slappna av för att man inte förstår sig på hur sin egen kropp fungerar tycker inte jag är rimligt. Så ska det inte vara.
Fråga: Hej Linn! I bland när jag och min tjej myser och är intima med varandra får jag stånd, vilket inte är så konstigt. Men när det väl har lagt sig så kommer det ut ”vätska” ur min penis. Antagligen kroppsligt glidmedel eller något liknande, jag vet inte?
Jag önskar verkligen att du kunde svara på vad det är för något och vad jag kan göra för att undvika att få ”flytningarna”?
Det är jobbigt för mig att inte riktigt kunna slappna av för att jag vet att jag kommer bli kladdig.
Väldigt tacksam för svar!”Anonym”
Linn svarar: Den genomskinliga vätskan som kommer ut är så kallad försats, och är kroppens eget naturliga glidmedel och ett tecken på din sexuella upphetsning.
Försatsen är olika riklig hos olika män, men den har en viktig funktion att rena urinröret från olika bakterier. I försatsen kan det ibland förekomma enstaka spermier, vilket är bra att känna till, då många inte använder kondom från början av förspelet. Det räcker som bekant, med en enda spermie för att befrukta ett ägg. Så vätskan är med andra ord helt naturlig och något som du absolut inte behöver skämmas över.
Jag hatar förspel...
Eller hatar är kanske ett för starkt ord. Men förspel är en idé som känns så otroligt avlägsen för hur jag förhåller mig till sex.
Jag råkade komma in på Expressens artikel om just förspel av Katerina Janouch.
En något motsägelsefull artikel måste jag säga.
Om man nu ska prata om sex på ett informativt och konstruktivt sätt så är det ganska bra att undvika just omskrivningar och insinuationer då just det är saker som kan ställa till det.
Att informationen om varje förslag på olika "förspel" mest verkar vara något som en PR-nisse skrivit istället för någon som vill informera och förklara olika saker gör att jag känner mig helt matt av frustration.
Men gör det bättre själv då kanske du tänker, och haha, ja, det är precis vad jag håller på med!
Och jag kanske är överkänslig men det är detaljer i hur den här typen av experter pratar om sex och relationer som för det första väldigt många inte alls kan ta till sig då dom utesluts bland annat pga att dom är så heteronormativa. Och sen har jag också sett flertalet relationer där den här typen av tips har varit rent destruktiva för personer i den.
Och jag tror att om man haft en bredare syn på sexualitet, varit mindre samlagsfokuserad, mer informativ och mindre problemfritt rosande av alla tekniker hade det kunnat vara till mycket större nytta för fler personer och det skulle bidra till mindre sexpress som många känner.
Som ta det här:
Jag kanske överanalyserar och som enskild företeelse hade jag haft nära till att tro det men med tanke på hur mycket av den här typen av förslag och förklaringar man läser i framförallt tjejtidningar och kvällstidningar så tror jag verkligen inte det.
Jag råkade komma in på Expressens artikel om just förspel av Katerina Janouch.
En något motsägelsefull artikel måste jag säga.
Låt [...] förspelet bli den viktigaste delen av sexaktenSå "förspelet" är viktigast av allt och en av dess viktiga funktioner är att förbereda för samlaget? Hur får man ens det att gå ihop? Om det är den viktigaste delen av sexet, varför förutsätta att det ska följas av ett samlag?
[...]dessutom ökar fuktigheten i slidan vilket underlättar samlag.
Många kvinnor behöver minst 20 minuters ”uppvärmning” innan de är redo för seriöst sex.Herregud, jag hatar verkligen, och här är inte hatar ett för starkt ord, snarare tvärtom. För jag hatar verkligen den här typen av helt idiotiska omskrivningar. Vad fan är "seriöst sex"? Hon menar antagligen "penisvaginalt samlag". Men varför inte säga det? Man kan ju faktiskt säga "redo för samlag" eller "redo för att få kuken inkörd i fittan" eller vad det nu är man egentligen menar. Men "seriöst sex"? Vad betyder det?
Om man nu ska prata om sex på ett informativt och konstruktivt sätt så är det ganska bra att undvika just omskrivningar och insinuationer då just det är saker som kan ställa till det.
Att informationen om varje förslag på olika "förspel" mest verkar vara något som en PR-nisse skrivit istället för någon som vill informera och förklara olika saker gör att jag känner mig helt matt av frustration.
Men gör det bättre själv då kanske du tänker, och haha, ja, det är precis vad jag håller på med!
Och jag kanske är överkänslig men det är detaljer i hur den här typen av experter pratar om sex och relationer som för det första väldigt många inte alls kan ta till sig då dom utesluts bland annat pga att dom är så heteronormativa. Och sen har jag också sett flertalet relationer där den här typen av tips har varit rent destruktiva för personer i den.
Och jag tror att om man haft en bredare syn på sexualitet, varit mindre samlagsfokuserad, mer informativ och mindre problemfritt rosande av alla tekniker hade det kunnat vara till mycket större nytta för fler personer och det skulle bidra till mindre sexpress som många känner.
Som ta det här:
7. TantrasexFramförallt sista meningen tycker jag är väldigt dålig. Är det något fel på en som inte finner det särskilt upphetsande alls? Det är ju Rolls-Roycen bland förspel, vad är det för fel på mig som inte kan uppskatta det? Meningen är ju att jag ska bli förvånad över hur upphetsande det är.
Tantrateknik är Rolls–Roycen bland förspel på grund av sin långsamhet.
Som lek är det en angelägenhet som tar hur många timmar som helst. Principen går ut på att man inte gör några häftiga rörelser. Det är stillhet som gäller. Den som aldrig prövat blir förvånad över hur upphetsande det är.
Jag kanske överanalyserar och som enskild företeelse hade jag haft nära till att tro det men med tanke på hur mycket av den här typen av förslag och förklaringar man läser i framförallt tjejtidningar och kvällstidningar så tror jag verkligen inte det.
torsdag, november 05, 2009
Ensamhet...
Ensamhet är en fråga som intresserar mig mycket. Hur kommer det sig att vissa verkar ha så enkelt för att knyta an till andra medan andra verkar ha så svårt?
Hur kommer det sig att vissa känner sig väldigt ensamma trots att dom har mycket umgänge?
Mina funderingar och tankar kring det hänger också ihop med hur enkelt det är för vissa att "få ligga" medan det är så svårt för andra.
Tankar kring hur ensamheten också får konsekvenser utöver just ensamheten tycker jag också är intressant och det började jag tänka på en hel del nu efter ett inlägg hos Pudding, även om jag kanske inte tolkar hans inlägg så rakt och enkelt som det kan verka.
Det är lätt för vissa att känna sig misslyckade och meningslösa om man känner sig ensam, jag har lätt för det. Bland det bästa jag vet med att känna mig "oensam" är att jag då kan njuta av alla andra saker i mitt liv på ett helt annat sätt.
Jag lider verkligen över det faktum att det finns så många ensamma människor som inte hade behövt vara ensamma men det är så svårt för många av dom att få kontakt med andra. Det är ett väldigt stort samhällsproblem tror/tycker jag och jag tycker det får alldeles för lite utrymme egentligen. Hur ska man motarbeta det? Vad finns det för lättillgängliga sociala rum att röra sig i? Internet kan vara ett stort hjälpmedel men det kan också vara en fälla där man fastnar där utan att klara av att gå vidare.
Jag går själv väldigt mycket i vågor och har svårt att hitta sociala rum där jag känner mig riktigt hemma eller där jag känner att jag kan träffa på nya intressanta personer som jag känner att jag skulle vilja komma närmre.
Jag vill nog egentligen inte säga något särskilt med det här inlägget, ville mest bara lufta lite tankar.
Hur kommer det sig att vissa känner sig väldigt ensamma trots att dom har mycket umgänge?
Mina funderingar och tankar kring det hänger också ihop med hur enkelt det är för vissa att "få ligga" medan det är så svårt för andra.
Tankar kring hur ensamheten också får konsekvenser utöver just ensamheten tycker jag också är intressant och det började jag tänka på en hel del nu efter ett inlägg hos Pudding, även om jag kanske inte tolkar hans inlägg så rakt och enkelt som det kan verka.
Det är lätt för vissa att känna sig misslyckade och meningslösa om man känner sig ensam, jag har lätt för det. Bland det bästa jag vet med att känna mig "oensam" är att jag då kan njuta av alla andra saker i mitt liv på ett helt annat sätt.
Jag lider verkligen över det faktum att det finns så många ensamma människor som inte hade behövt vara ensamma men det är så svårt för många av dom att få kontakt med andra. Det är ett väldigt stort samhällsproblem tror/tycker jag och jag tycker det får alldeles för lite utrymme egentligen. Hur ska man motarbeta det? Vad finns det för lättillgängliga sociala rum att röra sig i? Internet kan vara ett stort hjälpmedel men det kan också vara en fälla där man fastnar där utan att klara av att gå vidare.
Jag går själv väldigt mycket i vågor och har svårt att hitta sociala rum där jag känner mig riktigt hemma eller där jag känner att jag kan träffa på nya intressanta personer som jag känner att jag skulle vilja komma närmre.
Jag vill nog egentligen inte säga något särskilt med det här inlägget, ville mest bara lufta lite tankar.
Inspiration, bekräftelse och framtiden...
Jag har bloggat en hel del på sista tiden. På sätt och vis känner jag mig ganska nöjd med det, även om jag tycker det mesta är rätt dåligt så är jag ändå rätt nöjd med vissa saker jag skrivit både här och på TVBLOGGEN.
Även när jag inte tycker det blir särskilt bra så känns det ändå bra eftersom det är ett sätt för mig att strukturera upp mina tankar och fokusera lite granna för en stund. Jag gillar också hur jag ofta kommer fram till något nytt på vägen medan jag skriver, jag inser någonting om ett ämne som jag inte hade tänkt på innan jag började skriva. Det känns ibland väldigt bra. Så på vissa sätt känns det rätt bra med bloggandet och skrivandet.
Men jag har också en önskan om att på ett eller annat sätt delvis försörja mig på att skriva om och behandla ämnen som berör mig och det känns mindre bra. Jag har mycket svårt för att skriva på något annat sätt än "stream of consciousness" vilket gör att jag ofta inte blir nöjd med mina formuleringar och om jag vill få mer ersättning för mitt skrivandet så är det nog inte hållbart. Det är både min största styrka och svaghet känner jag själv. Jag vet inte ens om jag vill ändra på det, än mindre om jag klarar av att göra det.
Jag vet inte om jag ska försöka och satsa ännu mer energi på det eller om jag ska börja fokusera på andra saker.
Kanske försöka ta tag i min fantasifulla kreativitet mer, jag har flera idéer som jag själv tycker är väldigt väldigt bra och intressanta som skulle kunna utvecklas till något riktigt bra. Men grejen är att jag varken har motivationen, tålamodet, talangen eller utbildningen som behövs för att utveckla dom idéer jag har till något bra.
Även när jag inte tycker det blir särskilt bra så känns det ändå bra eftersom det är ett sätt för mig att strukturera upp mina tankar och fokusera lite granna för en stund. Jag gillar också hur jag ofta kommer fram till något nytt på vägen medan jag skriver, jag inser någonting om ett ämne som jag inte hade tänkt på innan jag började skriva. Det känns ibland väldigt bra. Så på vissa sätt känns det rätt bra med bloggandet och skrivandet.
Men jag har också en önskan om att på ett eller annat sätt delvis försörja mig på att skriva om och behandla ämnen som berör mig och det känns mindre bra. Jag har mycket svårt för att skriva på något annat sätt än "stream of consciousness" vilket gör att jag ofta inte blir nöjd med mina formuleringar och om jag vill få mer ersättning för mitt skrivandet så är det nog inte hållbart. Det är både min största styrka och svaghet känner jag själv. Jag vet inte ens om jag vill ändra på det, än mindre om jag klarar av att göra det.
Jag vet inte om jag ska försöka och satsa ännu mer energi på det eller om jag ska börja fokusera på andra saker.
Kanske försöka ta tag i min fantasifulla kreativitet mer, jag har flera idéer som jag själv tycker är väldigt väldigt bra och intressanta som skulle kunna utvecklas till något riktigt bra. Men grejen är att jag varken har motivationen, tålamodet, talangen eller utbildningen som behövs för att utveckla dom idéer jag har till något bra.
onsdag, november 04, 2009
Piratpartiet behövs fortfarande...
Detta är bara helt sjukt. Jag orkar inte riktigt skriva så mycket men känner att jag måste säga några korta kommentarer iaf.
Man måste bevisa att det inte är upphovsrättbrott att lägga upp bilden, filmen eller vad det nu är.
Även när det kommer till gränsfall så har vi ändå lagar kring fair use osv. Det är lagar som behöver stärkas ordentligt och dessutom bör bevisbördan läggas på anklagaren, precis som det görs vid alla annan rättspraxis. Om det inte gäller terrorister då, men där borde det också gälla.
Jag blir bara så otroligt förbannad, man kan inte göra på det här sättet.
Den nivå av övervakning och kontroll dom vill införa på internet är något som vi aldrig någonsin ens hade tillåtit en debatt om vad gäller vårat övriga samhälle, det är bara en fråga pga att så många inte förstår vad det handlar om.
Jag hatar verkligen hur företag och politiker kör över folkets önskemål och kommer undan med det eftersom folket inte är kunnigt nog. Men nu får det fan vara nog, Piratpartiet måste fortsätta ta plats i politiken så vi får ett slut på dom här dumheterna.
Ja, som dom säger. Det går inte. Det förstör dessutom hela grejen med internet och olika tjänster. Ska alla webbhotell behöva förgranska allt material som läggs upp? Det är som sagt inte hållbart och det tar bort personlig integritet och förstör hur internet fungerar.* That ISPs have to proactively police copyright on user-contributed material. This means that it will be impossible to run a service like Flickr or YouTube or Blogger, since hiring enough lawyers to ensure that the mountain of material uploaded every second isn't infringing will exceed any hope of profitability.
Att stänga av någons internetåtkomst är i mina ögon i samma nivå som att döma någon till strikt husarrest. Och här anammar man dessutom kollektivbestraffning, något som Genévekonventionen inte tillåter.* That ISPs have to cut off the Internet access of accused copyright infringers or face liability. This means that your entire family could be denied to the internet -- and hence to civic participation, health information, education, communications, and their means of earning a living -- if one member is accused of copyright infringement, without access to a trial or counsel.
Detta är något som redan pågår idag, bevisbördan är inte på anklagaren utan på den anklagade.* That the whole world must adopt US-style "notice-and-takedown" rules that require ISPs to remove any material that is accused -- again, without evidence or trial -- of infringing copyright. This has proved a disaster in the US and other countries, where it provides an easy means of censoring material, just by accusing it of infringing copyright.
Man måste bevisa att det inte är upphovsrättbrott att lägga upp bilden, filmen eller vad det nu är.
Även när det kommer till gränsfall så har vi ändå lagar kring fair use osv. Det är lagar som behöver stärkas ordentligt och dessutom bör bevisbördan läggas på anklagaren, precis som det görs vid alla annan rättspraxis. Om det inte gäller terrorister då, men där borde det också gälla.
Detta är också helt stört. Om en vara som jag köpt har ett skydd som inte är kompatibelt med min uppspelare så får jag inte fixa så att det fungerar. Jag får inte göra säkerhetskopior eller anpassa formatet så att det fungerar som jag vill.* Mandatory prohibitions on breaking DRM, even if doing so for a lawful purpose (e.g., to make a work available to disabled people; for archival preservation; because you own the copyrighted work that is locked up with DRM)
Jag blir bara så otroligt förbannad, man kan inte göra på det här sättet.
Den nivå av övervakning och kontroll dom vill införa på internet är något som vi aldrig någonsin ens hade tillåtit en debatt om vad gäller vårat övriga samhälle, det är bara en fråga pga att så många inte förstår vad det handlar om.
Jag hatar verkligen hur företag och politiker kör över folkets önskemål och kommer undan med det eftersom folket inte är kunnigt nog. Men nu får det fan vara nog, Piratpartiet måste fortsätta ta plats i politiken så vi får ett slut på dom här dumheterna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
