torsdag, december 31, 2009

Sexuellt ofredande?

Vad fan är det här?
En man som åtalats för att ha fotograferat en sovande 17-årig flickas underliv frias i en dom av Halmstads tingsrätt.
Att göra så är inte straffbart, enligt rätten.
Flickan hade lagt sig för att sova i en soffa under en nyårsfest där man badat bastu. En 49-årig man lyfte då på 17-åringens kjol och fotograferade, enligt åtalet, hennes underliv. Mannen är pappa till en av festdeltagarna, och därmed värd för festen. Han åtalades för sexuellt ofredande, skriver Hallandsposten på nätet.
Med hänvisning till flera tidigare rättsfall finner dock Halmstads tingsrätt att det mannen påstås ha gjort inte är straffbart.
Det finns inget generellt förbud mot att fotografera någon utan dennas samtycke. Den som sover kan inte heller ofredas på detta sätt, eftersom man då inte är medveten om vad som händer.
Att andra personer sett fotograferingen, som åklagaren i detta fall påstår, gör inte heller handlingen straffbar enligt tingsrättens bedömning.
Rätten hänvisar bland annat till en friande dom i Högsta domstolen mot en man som åtalats för att ha filmat ett samlag han hade med en kvinna, utan att hon visste om det.
Något är seriöst fel när lagarna fungerar på det här sättet.

onsdag, december 23, 2009

Sex, porr och feminister...

Skrivs en hel del mer eller mindre intressanta saker om sex lite här och var just nu men jag känner mig inte direkt inspirerad att plocka upp alla dom trådar jag ser just nu.
Men Gustav Almestad på Pillow Talk pratar om "bättre sex" på ett sätt jag känner att jag vill bemöta. Just grejen med att vara "bra i sängen" och sånt där har jag väldigt svårt för och håller med Gustav i hans kritik men jag tolkade inte riktigt F!s budskap kring "bättre sex" på det sättet och efter Gudrun Schymans svar tycker jag det ännu tydligare. Gustav skriver:
Problemet är bara det enkla att formuleringen "feminister har bättre sex" implicerar att det finns ett Bättre Sex. Bättre sex än vilket då? Än vem då?
Bra sex handlar om att man själv är nöjd med sitt sexliv. Och bättre sex innebär att man är mer nöjd med sitt sexliv än det man jämförs med. I det här fallet feminister mot icke-feminister. Uttalandet och hela kampanjen kan problematiseras på många sätt men det är bara att prata om "bättre sex" jag är intresserad av här. För när det pratas om "bättre sex" tolkas det ofta som att man har mer avancerat sex, oftare, längre och med fler orgasmer. Och det är också så jag upplever att Gustav har tolkat F!s uttalande om bättre sex. Men jag tänker det mer som att "bättre sex" innebär att man helt enkelt inte låser in sig i vad som förväntas utan att man har sex på sina egna villkor och sina egna sätt. Har man sex man tycker om så har man bättre sex än någon som har sex som dom inte tycker om.
För Gustav håller nog egentligen med om att det finns ett Bättre Sex. Nämligen det sex man tycker om. Det är bättre än det sex man inte tycker om. Och har man sex man tycker om så har man bättre sex än dom som har sex dom inte tycker om.
Sen har jag också en hel del tankar om tekniska skickligheter som Tanja också pratade lite om, jag ville prata lite om hur vissa tekniker som uppskattas av vissa inte gillas alls av andra, hur lyhördhet är något som är ganska bra att ha men vissa gillar ju om man inte har det utan mer bara tar för sig. Men då är det ju bra att ha lyhördhet på så sätt att man uppfattar om personen vill det eller inte. Sen handlar ju bra sex iaf för mig om så mycket mer än tekniska skickligheter, även om det kan bidra. Det kanske kommer en post om det här och mycket annat lite senare framöver, men den närmsta tiden är det främst julmat som gäller.

tisdag, december 22, 2009

Kejsarens nya kläder...

Jag såg den här bilden på ett forum och kom och tänka på hur personer klär sig i olika sammanhang på ett sätt som man liksom inte ska låtsas om. Jag tänkte mig att uttrycker kejsarens nya kläder passade rätt bra. Alla är medvetna om det men ingen låtsas om det på något sätt. Det är lite konstigt. Jag har inget mer konstruktivt än så att säga men, det är lite konstigt.

måndag, december 21, 2009

Barn söker efter porr på internet...

I en artikel läser jag om att sex och porr är vanliga saker som barn söker på. Jag är inte förvånad och bryr mig inte så mycket om. Men jag tycker hur artikeln är skriven säger en hel del.
In a somewhat worrying piece of news, security firm Symantec has released the top search terms by kids in 2009. Topping the lists: “YouTube”, “Google”, “Facebook”, “sex” and “porn”.
Worrying? Vad är man orolig för? Det framgår inte öht, det bara förutsätts.
And while Symantec is almost certainly hoping to sell more software as a result, it’s also a timely reminder that kids are growing up fast these days.
These days? Jag är inte lastgammal precis men jag känner mig ändå helt en generation eller två äldre än dagens barn och jag ser ingen skillnad här mot när jag var liten. Klart man är nyfiken på sex och porr när det är en så otroligt stor del av samhället som man hela tiden får se glimtar av men nästan aldrig mer än så. Då försöker man ta reda på det själv.
Det jag tar till mig av det här handlar just om det, att det kanske är dags att inse att det är löjligt att hålla sex hemligt så att dom behöver vända sig till Google istället för föräldrar och skola?

lördag, december 19, 2009

I've been waiting...

I've been waiting for a better tomorrow that never seems to come
Maybe its time to realize I have to make it on my own
But thats not something I want to do
All I want to do, is to be close to you

Morrissey said the only one around here who is me, is me
And all I want is for you to see
I want you to see how I feel
I want to feel what you see
I want to feel what you see
I want to feel what you see

torsdag, december 17, 2009

Varför vill borgarna tvinga ut funktionshindrade och sjuka på arbetsmarknaden?

Elin Grelsson skriver om försäkringskassans nya riktlinjer, konsekvenserna av det och vilken syn på människor dom ger uttryck för. Även i Västerbottens-Kuriren.

Jag tycker det hela är oerhört tragiskt för väldigt många människor som nu faller igenom vårat sociala skyddsnät, ett skyddsnät som jag tycker borde tätas till, inte luckras upp.
Det värsta i hela den är soppan blir för mig att arbetslösheten ändå är ganska hög, vi har gott om fullt friska människor som inte hittar jobb.
Vad gör det egentligen för skillnad att sjuka tvingas vara med och konkurrera om dom få jobb som finns tillgängliga?
Det driver ner lönerna och sorterar ut svaga människor ur samhället, allt i linje med den borgerliga ideologin.
Det är fan inte okej någonstans.

onsdag, december 16, 2009

Vi kan inte ha sex för min pojkväns stånd slaknar...

Jag är intresserad av sex på många sätt, politiskt, privat, filosofiskt, evolutionsbiologiskt, medialt, samhällsanalyserande osv osv osv. Därför läser jag ofta sexspalter och dylikt i olika tidningar, jag skriver också en hel del här på bloggen om mina reaktioner och tankar kring mycket av det.
Ganska ofta har jag en stor lust att ta Linn Heeds roll och svara på frågorna i hennes ställe. I senaste chatten var det ett par saker som gjorde mig väldigt sugen på just det då det var flera saker som tydliggjorde vad det är jag tycker är så dåligt med det formatet Linn Heed och Aftonbladet har. För det första var det det här:
Moderator: Skriv gärna korta frågor så är chansen större att ni kommer med!
Syftet med frågespalten och frågechatten är alltså inte att ge riktiga svar på riktiga frågor. Syftet är utfyllnad med massa lätta nonsenssvar. Eller nonsenssvar kanske är lite hårt, men till stor det är det just nonsenssvar det handlar om.Det kommer en del konkreta tips också men det känns för sällan så konstruktivt som det hade kunnat vara.
En annan sak jag ofta saknar är uppföljningar, det är bara enskilda frågor. Frågor som ofta lämnar mycket åt gissningar och antagningar. En stor del i det ansvaret ligger också hos dom som skriver in, men, dom är inte betalda experter.
Den här frågan var väldigt exemplarisk på just det med mitt sätt att förhålla sig till sex och jag hade så gärna haft en dialog med Karolin om det här problemet. Fråga - Svar formatet är sällan särskilt konstruktivt, hade jag haft en bred läsarkrets skulle jag jättegärna vilja ha en dialogbaserad sexfrågelåda där man kunde be om hjälp på olika sätt. Den enda hjälp jag kan erbjuda är visserligen mitt perspektiv och möjligtvis några tips om var man kan hitta mer information och/eller stöd för olika saker. Men det är inte illa det och det kan vara till stor hjälp. Eller inte. Om det mot förmodan finns någon som läser detta som vill ställa någon fråga så är ni varmt välkomna att kontakta mig med den frågan, via mail, kommentatorsfältet eller på annat sätt.
Frågan som jag iaf tyckte var så exemplarisk för mig var den här, följt av hur första delen av hur mitt dialogsvar skulle kunnat sett ut:
Karolin: Hej Linn! Tack för ett jättebra spalt. Jag har en pojkvän som jag älskar väldigt mycket. Dock har vi haft ett problem sedan vi började träffas och det är att han inte klarar att "vara hård" under hela sexet. Ibland går det inte ens att ha sex då det inte fungerar. Jag är förstående och blir aldrig arg, men någonstans inombords så blir jag ledsen. Beror det på mig? Vad kan jag göra åt detta? Ibland verkar han ha tankarna på lite annat håll och jag märker när han är kåt och han blir ofta inte det och känns jobbigt. Tycker att det är jobbigt att ta upp och han verkar inte se det alls som ett problem. Vi har det jättebra i övrigt och älskar varandra. Hoppas du kan ge mig några goda råd.
Hej Karolin! Nu har jag antagligen lite annorlunda referensramar kring sex än vad du har så jag behöver förstå vad det är som faktiskt är problemet.
Jag vet inte vad du menar med "hela sexet" och jag vet inte varför det skulle vara ett problem. Jag kan gissa och anta, men om jag ska komma med konstruktiva saker så känns det bättre att förstå än att anta och gissa.
Jag antar att du med "hela sexet" menar "det penisvaginala samlaget från penetrationen till utlösningen", stämmer det?
Det samma gäller när du säger att ni inte ens kan ha sex, då tolkar jag det som att du menar att han inte får in kuken i fittan.
När det kommer till vad problemet egentligen är har jag svårare att gissa och anta vad det handlar om. Han verkar rätt nöjd som det är så jag antar att problemet är att du inte känner dig tillfredställd?
Varför är du inte tillfredställd? Vad tycker du om andra sexpraktiker, så som oralsex, gnidsex, smeksex eller vad man nu kan hitta på? Vad tycker din pojkvän om andra sexpraktiker?
Om nu just det penisvaginala samlaget är det som är viktigt för dig och din tillfredställelse, vad i det är det som är viktigt för dig? Att känna kuken i fittan? Är det just kuken eller hade det fungerat med en dildo istället?
Känslan av att bli knullad? Hade en strapon till killen funkat om hans kuk inte är hård nog för att  tillfredställa dig?
Något annat? Jag vet inte.
Om det nu är så att några andra saker än att just bli knullad av honom med kuken kan tillfredställa dig på ett bra sätt finns det en chans att han får lättare att bibehålla en hård kuk eftersom pressen minskar, är den hård nog så kör på det, är den det inte kör ni på något annat. Eller helt enkelt göra något annat även om kuken är hård nog om man är sugen på det.

Att slå på någon som inte vill...

Jag läser i Aftonbladet om Ronald Fasth som gav en 13-åring en örfil efter att denne kallat honom för gubbjävel. Över 80% av dom över 20.000 personer som sagt sitt i frågan håller med Ronald och tycker det var "Helt Rätt!".
Vad fan är det för fel på folk? Vad fan är det för fel på vårat samhälle? Vill vi ha ett samhälle som tycker det är bra att man slår till en person man tycker beter sig illa?
När den 13-årige pojken först skrek gubbjävel och sedan cyklade upp bland borden på uteserveringen rann ilskan över. Han måttade ett slag och träffade pojken med en örfil över kinden.

Ungjäveln som betedde sig illa och det beteendet tycker jag inte heller är okej. Men det ger inte gubbjäveln rätt att slå ungjäveln. Skitsamhälle...

Al Franken <4

måndag, december 14, 2009

Också fin...


Fin...


Flight of the Conchords - Hurt feelings

Manliga väsen och sorg...

Isabelle Ståhl skrev en grej om manliga väsen som även jag pratat om tidigare och det fick mig att tänka på att ibland är det trevligare att fantisera och drömma om väsen än att få sitt hjärta krossat av riktiga personer.

Ever OSL 2009 Round of 8 preview

The OSL round of 8 matchups, my favorites in bold:

Day 1 - December 18
Jaedong vs. Flash - 1set - Fighting Spirit
Calm vs. Pure - 1set - Eye of the Storm
ZerO vs. Movie - 1set - New Heartbreak Ridge
Stork vs. Shine - 1set - El Nino

Day 2 - December 25th
Jaedong vs. Flash - 2set - New Heartbreak Ridge
Jaedong vs. Flash - 3set - Eye of the Storm

Calm vs. Pure - 2set - El Nino
Calm vs. Pure - 3set - Fighting Spirit

ZerO vs. Movie - 2set - Eye of the Storm
ZerO vs. Movie - 3set - El Nino

Stork
vs. Shine - 2set - Fighting Spirit
Stork vs. Shine - 3set - New Heartbreak Ridge

omg omg omg, Flash vs. Jaedong already? Damn!
Well, Im gonna have to go with FORK POWER! on this one, hoping for a Flash vs. Stork OSL-final, with Stork as the winner. Jaedong can go and win in the MSL instead.
Although, Jaedong winning 3 straight OSLs would be crazy, ARGH, I dont know who to root for!
I will be rooting for Pure and Movie though, yay protoss. And I like both of their play, especially versus Zerg. But ZerO is probably gonna beat Movie, Pure has a good chance against Calm though. Or, so I think. Maybe not, Calm can play very very well.

söndag, december 13, 2009

Kommunikation...

Ibland kan det vara väldigt svårt att kommunicera. Är man på olika våglängder kan saker som verkar så enkla blir helt omöjliga.
Det är synd att man måste vara två för att kommunicera ibland.

Alla måste läsa...

Jag kan bara hålla med Ali Esbati, alla måste läsa.
Sjukförsäkringssystemet har gått 70 miljarder plus på sex år. Trots det tror många att de sänkta ersättningarna beror på att staten måste spara.
Alliansens rasering av vår välfärd handlar ingenting om att vi måste spara eller att det är kris. Det handlar om ideologi och människosyn. Inget annat.

Skillnader mellan könen...

Den här artikeln var väldigt intressant om vad som biologiskt gör oss till "kvinnor" och "män"...

Och även om skivbolagen tappar fäste går det desto bättre för filmbolagen...

Inte helt oväntat så gör Hollywood ett rekordår i år och inkomsterna gick upp med 10% för föregående år. Som även det var ett rekordår.
With an estimated $10.6 billion in consumer spending at the US and Canadian box office, the movie industry will break the 2008 record by nearly a billion dollars.
Och om vi ska ta och titta tillbaka på hur utvecklingen sett ut dom föregående 10 åren:
1999 Movies Released: 436 Combined Gross: $7,317,256,904
2000 Movies Released: 503 Combined Gross: $7,659,547,475
2001 Movies Released: 478 Combined Gross: $8,078,047,544
2002 Movies Released: 473 Combined Gross: $9,142,849,088
2003 Movies Released: 493 Combined Gross: $9,043,227,330
2004 Movies Released: 567 Combined Gross: $9,327,315,935
2005 Movies Released: 594 Combined Gross: $8,825,324,278
2006 Movies Released: 808 Combined Gross: $9,225,689,414
2007 Movies Released: 1022 Combined Gross: $9,665,661,126
2008 Movies Released: 1037 Combined Gross: $9,705,677,862
2009 Movies Released: 1177 Combined Gross: $10,600,000,000*
*estimated
Ja, vad ska man säga? Utvecklingen för Nordamerikanska bioindustrin ser inte direkt ut så som filmbolagen vill få oss att tro.
Sen finns det en intressant detalj om man tittar på åren 2002-2004. 2002 jämfört med 2001 gör ett jättehopp upp, ett märkligt stort hopp faktiskt kan tyckas. Vad berodde det på? En stor del i det iaf är Sagan om Ringen som hade premiär sent i December 2001 och spelade in över 300 miljoner dollar bara i USA. Det är också en filmtrilogi som håller i sig i 3 år och enligt mig förklarar en stor del av tappet från 2004-2005. Ett tapp som filmbolagen gormat högt om och försökt förklara med piratkopiering och inget annat.
Detta är siffror man behöver ta i beaktning när man offrar personlig integritet. Vissa verkar vara villiga att offra den personliga integriteten för att rädda en döende industri, och om så vore fallet så hade jag kunnat ha viss förståelse för det. Men det är inte ens det vi pratar om. Vi pratar om en industri som på många sätt går bättre än någonsin.

lördag, december 12, 2009

Skivbolagen är de stora förlorarna på fildelning, inte artisterna

Det har en stor studie vid KTH nu kommit fram till och ingen som faktiskt bryr sig om fakta i debatten är förvånad.
Under det decennium som den storskaliga fildelningen växt fram har artisternas intäkter växt kraftigt, från omkring 786 miljoner kronor till 1.058 miljoner kronor förra året. Den 35-procentiga ökningen beror främst på att intäkterna för livespelningar skjutit i höjden och i grova tal fördubblats, enligt forskarnas bedömningar.
Jag tycker det är lite problematiskt att just livespelningar står för så stor del av intäkterna då artister som inte spelar mycket live förlorar på det. Det behövs alltså fler sätt för artisterna att tjäna pengar och ta betalt för det dom gör. Men samtidigt så tjänar många artister mycket mer idag än dom skulle gjort för 10 år sedan pga hur musikindustrin ser ut.
Det är olika, vi behöver bredda marknaden, utökad fildelning och fler sätt att ta betalt tror jag är en mycket mer konstruktiv och effektiv väg att gå istället för hårdare lagar och regleringar.

fredag, december 11, 2009

"Nyheter" och att "komma ut"...

Jag tyckte det var rätt roligt att Lady Gaga nyligen "kommit ut" som bisexuell enligt Aftonbladet.
Bara det att Pokerface skulle handla om just hennes bisexualitet är något hon varit öppen med i typ ett år och att hon är bisexuell är något som jag vetat om ungefär lika länge som jag kännt till henne. Det har alltid varit något hon varit ganska öppen med. Men utan att prata om det hela tiden. Hon tycker att hennes sexliv är hennes ensak, men samtidigt bryr hon sig inte vad andra vet och inte vet och är öppen om det passar sig. Hon har varit ganska aktiv i olika HBT-sammanhang och uttalar sig ofta hårt mot homofobi osv. Jag förstår inte hur dålig koll man måste ha för att komma och påstå att Lady Gaga nyligen "kommit ut".
Inte nog med att jag tycker det exemplifierar den typen av "nyhetsrapportering" vi har idag så exemplifierar den också hur idiotiskt hela grejen med att "komma ut" är. Ska man behöva tatuera in "bög", "flata" eller "bisexuell" i pannan så att alla vet om ens sexuella läggning? Vad räknas som att "komma ut"? Vad handlar "komma ut" om egentligen? Att säga till alla man träffar att "din fördomar om vilka jag har sex med stämmer inte"? Mononormen och fördomar är dåliga. Folk är dumma.

Hycklande konservativa politiker och att använda BDSM som ursäkt för våldtäkt...

Via yes means yes! och digg.com läser jag om Rod Jetton, republikansk politiker som bland annat kämpat för att behålla förbud mot homosexuellt sex och kallat det för "Deviate Sexual Intercourse" nu är anhållen efter att ha drogat, misshandlat och våldtagit en kvinna i hennes hem.
Jetton came over to her place on Nov. 15 with two bottles of wine in hand for a night of wild sex—they’d agreed beforehand to use the safe word “green balloons” if either of them was feeling uncomfortable. Things started out tame. He poured her a glass in the kitchen and then sat down with her to watch a football game. She noticed herself feeling hazy and felt like she was nodding off. Next thing she knew, she was on the floor and Jetton was allegedly choking her. She says he then hit her so hard she lost consciousness. He apparently stayed over and was all tender to her in the morning. “You should have said green balloons,” she quotes him as saying.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men, för att klargöra, droga, misshandla och våldta någon av motsatt kön, helt okej. Ha ömsesidigt och kärleksfullt sex med någon av samma kön, inte okej? Konservativt hycklande gör mig så arg och illamående, vad fan?
Sen blir jag också väldigt upprörd över hur han pratar om stoppordet, om man drogar någon sätter man liksom det ur spel. Det gör det inte mer okej att våldta någon om man tejpar för deras mun innan dom kan säga nej heller liksom.
Jag har ofta reagerat på hur bdsm-sex och stoppord hanteras inom populär kulturen och nu av Rod Jetton. Det ger en väldigt felaktig bild av vad det egentligen innebär och det kan, som här, få väldigt dåliga konsekvenser. Men det orkar jag inte riktigt skriva mer om nu, kanske en annan dag.

Läs också mer här.

torsdag, december 10, 2009

Relationer, svek och komplikationer...

Jag ska inte nämna Tiger Woods "skandalen" mer än att den verkar ha satt igång en diskussion i media angående monogamin som norm.
Helena Bergman skriver det mesta som jag känner behöver skrivas angående det så jag har inte så mycket att tillägga där egentligen. Kanske påpeka det faktum att otrohet är något som ungefär hälften av alla svenskar erkänner att dom gjort. Sen vet jag personligen flertalet personer som varit otrogna men själva inte klassar det som otrohet utan har någon absurd förklaringsmodell för varför det inte var otrohet det dom gjorde. Så otrohet är liksom inte något som är ovanligt i vårat samhälle och har aldrig varit. Men öppna relationer är konstigt och svårt att förstå? Det är bara en grej jag tycker är intressant och som säger väldigt mycket om hur normer styr hur vi känner. Det verkar för dom flesta vara lättare att relatera till och hantera otrohet än ett öppet förhållande. I film, musik, tv, tidningar, relationsråd osv osv osv så lär vi oss hur vi ska hantera otrohet och tvåsamhet. Men nästan ingenstans lär man sig hur man ska hantera öppna förhållanden och därmed blir det svårt för många att relatera till. Antar jag.

Men det var inte det jag ville prata om egentligen utan som jag läste hos Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina om det här med att bara för att det är ett öppet förhållande av något slag så betyder det inte att det inte kan förekomma svek eller att det är så okomplicerat och enkelt.
Relationer med andra människor kan alltid vara komplicerat och svårt oberoende av relationsform. Det finns många saker som kan vara svårt i relationer med andra människor.
Missförstånd är något jag själv tycker är oerhört frustrerande. Missförstånd kan leda till diskussioner där man pratar förbi varandra som leder till att man kanske känner sig oerhört sårad, ledsen och övergiven. Känslor som iaf för mig inte försvinner på en gång bara för att missförståndet retts ut. Det ligger liksom kvar. Känslor är saker som iaf jag tycker är ganska komplicerade. Jag känner mig väldigt trygg och nöjd med hur jag själv hanteras med dom i mig själv, men när jag ska dela med mig av dom så blir det lite svårare och mer komplicerat.
Jag tycker om att kommunicera och dela känslor med personer som står mig väldigt nära.men det är inte alltid så enkelt då dom kanske förhåller sig annorlunda och/eller påverkas av mina uttryck på ett sätt jag inte alls tänkt mig.
Att sätt för mig att hantera känslor på påverkar någon annan och ger den dåligt samvete och som att dom inte räcker till eller duger. Trots att det för mig är uttryck för raka motsatsen. Ens intentioner spelar sällan så stor roll som jag hade velat i hur ens handlingar tas emot.
Det är komplicerat och det kan vara väldigt svårt att hitta sätt att mötas på som fungerar ordentligt.

Och det är en av dom största anledningarna till att jag gillar relationshedonism/polyamori/relationsanarki så mycket. En person som jag älskar djupt men som jag inte riktigt matchar med i hur vi relaterar till olika saker hade jag aldrig kunnat ha en monogam relation med. Vi hade inte stått ut med varandra. Det hade varit en förlorad kärlek. Genom att inte begränsa sig och förvänta sig att en person ska täcka upp allting så kan vi mötas med dom egenskaper där vi matchar varandra och uppleva och känna allt det fantastiska vi har där.

Att slå på någon som ligger ner...

Uttalanden om att det är fegt att sparkas, slå på någon som ligger ner eller att slå en tjej är uttalanden som också säger att det är okej att med knytnävarna slå en man som står upp.Jag blir otroligt förbannad när jag hör den typen av uttalanden. Det är inte okej att göra någon illa mot dess vilja vare sig man gör det stående eller liggande, men händer eller fötter eller om det är en man eller kvinna. Det är inte okej någon jävla stans. Men gammal moral säger att det är okej för en man att slå en annan man på käften om han t.ex. haft sex med killens flickvän/fru. Men det är inte okej för honom att sparkas, utan man ska göra upp med nävarna som en riktig man. Det är heller inte okej för honom att slå sin flickvän/fru som är den som varit otrogen.
Det är en moralsyn som jag tycker är helt fruktansvärd. Och det är också den moralsyn som Kvällspostens/Expressens boxningsexpert Kent Hansson ger uttryck för i sin krönika där han ojar sig kring MMA som jag hittade via MMABloggen.
Kent Hansson säger:
När jag växte upp fanns det en oskriven regel som sa att man aldrig slog på en liggande person. Det ansågs höjden av feghet att banka på en försvarslös människa som låg på marken.
För det första, som jag skrev i min inledning, borde inte den där oskrivna regeln vara att man inte slår på någon som inte vill bli slagen? Så länge det inte handlar om självförsvar då. Att man slagit på en person mot dess vilja så att den inte längre kan stå upp är inte höjden av feghet? Hur i helvete är det bättre att slå på någon för att den står upp? Idioti.
För det andra har hans uttalande inget som helst med MMA att göra, man är inte försvarslös för att man ligger på marken. Många utövare av sporten är faktiskt som allra farligast när dom ligger på rygg. Det finns massor med effektiva tekniker tillgängliga därifrån.
Kent Hanssons grodor fortsätter:
I dag har vi en sport, MMA, som tillåter att man misshandlar en liggande människa.
Hans användande av misshandel är inte direkt fel, men dess insinuationer är det. Han är en stark förespråkare av boxning som tillåter att man misshandlar en stående människa. Hur är det ena bättre eller sämre än det andra?
Den hycklande idiotin fortsätter:
Nästan dagligen läser vi om gatuvåldet, där unga män sparkar ner och misshandlar andra unga män. Kanske har dessa våldsverkare inspirerats av att se på MMA på tv.
Hur kan han försvara boxningen och samtidigt anklaga MMA för att inspirera gatuvåld? Det så kallade gatuvåldet har funnits bra mycket längre än MMA och enligt dom undersökningar jag tagit del av så har gatuvåldet inte ökat i samband med MMAns framväxt.
Kent Hanssons motsägelsefulla hyckleri fortsätter:
Medicinskt råder det ingen tvekan: MMA är en farlig sport. Man behöver inte vara hjärnforskare för att inse vad som händer när man liggande får ta emot en skur av hårda slag.
 Medicinskt råder ingen tvekan om att boxning är en farlig sport heller. Man behöver inte vara hjärnforskare för att inse vad som händer när man stående får ta emot hårda slag.
Och enligt undersökningar som har gjorts så tar en boxare i snitt emot väldigt många fler slag mot huvudet än en MMA fighter. Det är inget magiskt som händer med vårat huvud när vi ligger ner jämfört med när vi står upp, det är lika dåligt för hjärnan att ta emot slag stående som liggande.
En skillnad är dock att slagen som utdelas på marken inte är lika hårda som dom som utdelas stående.
Hyckleriet fortgår:
Inte för intet kallas boxning för the noble art of selfdefence.
Nej, som jag pratade om i min inledning så kommer det ifrån en moralsyn där det det respektabelt att göra upp med nävarna. En moralsyn som jag tycker är fruktansvärt, det är inget nobelt i att slå på någon mot dess vilja öht.

Mot slutet börjar det dock bli uppenbartvarför Kent Hansson inte tycker om MMA:
I MMA ser jag inget nobelt. Vad som är tjusningen med den här sporten har jag svårt att fatta. Slagen mot en liggande motståndare? Strupgreppen?
Han förstår sig inte på sporten helt enkelt, och jag undrar om han ens sett mer än några klipp. Jag vet inte vad som är så nobelt med boxning som han påstår. Och jag skulle nog inte kalla något särskilt inom MMAn för nobelt heller. Men om jag tänker mig med utgångspunkten att boxning är nobel så ser jag MMA som än mer nobel. Men då ser jag knappt på boxning alls.
Men det är flera saker som jag ser inom MMA som jag aldrig sett inom boxningen som jag tycker är mer nobelt.
Den kärlek och respekt mellan MMA fighters när dom kramar om och rent av pussar på varandra tycker jag generellt sett är större än inom boxningen.
Synen på någon som ger upp är generellt sett mycket noblare inom MMA än inom boxningen. Inom boxningen så ska man fortsätta så länge man kan stå upp. Inom MMA så respekteras det i högre utsträckning att man ger upp om man är i en dålig situation.

Sen är tjusningen med sporten för mig framförallt den mångsidighet som man måste bemästra för att bli framgångsrik i kombination med min fascination av olika grepp och marktekniker. Att se en markspecialist hitta vinklar och grepp för att vinna matchen på dom mest oväntade sätt är helt makalöst för mig. Det är fantastiskt.

Och avslutningsvis:
Boxning, särskilt inom proffsvarianten, är sannerligen ingen sport för den blödige. Men det finns i alla fall en etik inom boxningen som inte går att spåra inom MMA. Boxningen har också genom åren blivit allt säkrare och det gäller även proffssidan.
Vad för etik? Den moral och etik som du framhäver är i min mening frutkansvärd, jag gick igenom varför i inledningen.
MMA har den etiken att man inte gör något mot någon som inte vill. Ger någon upp så slutar man. Jag förstår inte vad i den etiken som du tycker boxnings etik är bättre.
Jag vill gärna jämföra den moralsyn och etik Kent Hansson pratar om här med den moralsyn och etik vi har och har haft kring sex då jag tycker det historiskt sett har varit väldigt likartat och jag idag ser likartade förändringar.

Det var först på 70-talet som våldtäkt inom äktenskapet blev ett brott. Tidigare så fanns det inte. Om man hade sex med någon mot dess vilja så var det inget brott om man var gifta. Men om man knullade runt hur som helst och kanske med personer av samma kön så ansågs det vara värre.
På samma sätt som Kent Hansson argumenterar utifrån en moralsyn som säger att det det var okej att slå på någon mot dess vilja så länge man bara använda knytnävarna och personen stod upp. Att det absolut inte är okej att slå eller sparka på någon som ligger ner.
Jag tycker väldigt illa om moral och etik som utgår ifrån handlingar i sig, inte hur personerna inblandade förhåller sig.
Det är en moralsyn som jag tycker väldigt illa om. Den respekterar inte olika individer med olika viljor. Nu tror jag inte alls att Kent Hansson är medveten om och faktiskt menar att det är okej att slå på någon mot dess vilja om man bara använder knytnävarna. Men det är ändå den moralsyn han framhäver genom att fokusera mer på handlingen än på hur dom inblandade förhåller sig.
 
Och boxningen har visserligen blivit säkrare, men har också en hel del dödsfall varje år.
Något MMA inte har. Tänk på det Kent Hansson.

onsdag, december 09, 2009

Den nya sjukförsäkringen, empatilös och förfärlig...

Jag känner att jag gärna vill skriva massa konstruktiva saker om regeringens nya sjukförsäkring. Men det känns meningslöst, det är en empatilös, människofientlig lag som gör mig ledsen.
Hur kan vi påstå oss vara ett civiliserat samhälle med välfärd när vi inte ens kan låta våra handikappade och sjuka klara sig efter sina möjligheter och förmågor?

I Aftonbladet säger Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson så här:
– Det är precis det vi inte gör. Förr när folk fick nej till sjukpenning återstod inget. När människor nu lämnar sjukförsäkringen har vi en bro till arbetsförmedlingen.
Ja, alla vet ju hur bra arbetsförmedlingen är på att sätta folk i arbete och vilken positiv upplevelse det är.

I DN läser jag om Fredrik Reinfeldt som reser land och rike runt för att framstå som "en lyssnande ledere":
Statsminister Fredrik Reinfeldt har ju rest runt i landet för att visa att han är en lyssnade ledare. Han har ju träffat många anställda i äldreomsorgen och andra delar av offentliga sektorn, och han har jämfört sig med Tage Erlander. Om Moderaterna nu framstår som ledare för en regering som slår mot de allra svagaste, de svårt sjuka, så spricker den bilden.

Jag förstår verkligen inte hur Reinfeldt har förtroende hos svenska folket, hur han i mångas ögon framstår som en lyssnande och sympatisk ledare.
Jag har många gånger tidigare nämnt hans bok, Det Sovande Folket,och hur jag knappast tror att så många som har förtroende och sympatier för honom idag har det för dom idéer och tankar han för fram där.
När det pratas om att han är en lyssnande ledare tycker jag hans uttalande om FRA och den debatte. Jag bloggade Nima Daryamadjs krönika på ämnet och framförallt det här tycker jag är så talande för hur bra lyssnare statsminister Reinfeldt är:
- Alla tjänar på om debatten lägger sig.
Har du ingen förståelse för kritiken? frågade reportern.
– Beslutet är ju fattat.
Men det är ju det som de kritiserar.
– Jo, det kan man göra, men beslutet är fattat.
Sanslöst, jag blir verkligen ordlös när det kommer till absurditeten i att den människan anses vara "en lyssnande ledare".

I DN läser jag också om läkare som varnar om självmord och jag börjar faktiskt gråta. Vad fan är det här för samhälle i lever i när vi pressar sjuka och handikappade till självmord? Är det ett sånt här samhälle vi vill leva i? Är det verkligen det?
Förslaget i sig kanske inte verkar vara så allvarligt, men för dom individer som blir drabbade kan det vara riktigt illa. Och ett samhälle som går i den riktningen är inte ett samhälle som jag vill leva i.
Det är inte ens ett samhälle som jag tycker förtjänar att existera.

Varför skivbolagen inte gillar den digitala utvecklingen...

Jag, och många med mig, menar på att den största anledningen till att skivbolagen inte vill anamma den digitala tekniken inte alls handlar om piratkopieringen i sig utan om att förlora kontrollen.
Så länge skivbolagen kontrollerar marknaden som dom gör så behöver artisterna skivbolagen.
Så länge skivbolagen kontrollerar marknaden som dom gör så konsumerar vi konsumenter i högre utsträckning det dom vill att vi ska konsumera.
På så sätt kontrollerar skivbolagen både tillgång och efterfrågan, det är rätt galet faktiskt.

Hos Gizmodo läste jag en väldigt intressant artikel som säger mycket om hur skivbolagen fungerar tillsammans med sina artister. Den känns som en uppdaterad version av Courney Loves välkända tal på samma ämne.
Internet och friare upphovsrätt ger i min mening artisterna mer möjlighet att slita sig loss från skivbolagen och slippa förlora massa pengar till en onödig mellanhand.

Ett annat exempel som visar på hur lite skivbolagen egentligen bryr sig om det här med upphovsrätt och att artisterna ska få den ekonomiska ersättning dom förtjänar kan man läsa om här.
While the major record labels were dragging file-sharers and BitTorrent sites to court for copyright infringement, they were themselves being sued by a conglomerate of artists for exactly the same offenses. Warner, Sony BMG, EMI and Universal face up to $6 billion in damages for pirating a massive 300,000 tracks.
Debatten kring fildelning, piratkopiering, den digitala utvecklingen, personlig integritet på nätet och hur man nu ska sammanfatta alla dom delar som det handlar om är en väldigt bred fråga. Piratpartiet kallas ofta för ett enfrågeparti men det är dom inte alls tycker jag. Vi är mitt uppe i en digital revolution som förändrar vårt samhälle otroligt mycket och om vi inte säger ifrån och försöker få det att utvecklas så som vi vill kommer hela mänskligheten ta flera steg tillbaka. Som den personliga integritet vi varit så stolta över men som vi nu är på väg att förlora.
Det handlar också om att använda all den potential som finns i den digitala tekniken till att komma så många som möjligt till nytta. Och det är något som skivbolagen, och andra i maktposition, är väldigt rädda för. Därför är det också väldigt viktigt att inte ge upp debatten bara för att man kanske har alternativ som verkar bra, exempelvis Spotify, men som inte alls kommer åt ett av dom stora problemen i kärnan av musikindustrin. Rasmus Fleischer skriver ganska bra om en del kring det på sin blogg Copyriot.

Det här är en debatt som är viktig, vi behöver ha en hållbar digital utveckling som används på ett bra sätt. Det är synd att inte fler politiker ser det ur ett bredare och mer tidsmässigt perspektiv utan i allt för hög utsträckning ser det ur det gammla maktperspektivet som skivbolagen står för.

tisdag, december 08, 2009

Svensk monarki...

Jag tycker inte om den svenska monarkin och jag tycker inte om att adelssamhället lever kvar öht. Vissa saker är inte så lätta att ändra på men vissa saker är det.
Som att privatisera kungahuset. Jag är oftast emot privatiseringar av statliga institutioner och företag men kungahuset är något som borde privatiserats för länge sen.
Bara Victorias bröllop nästa sommar kommer kosta oss skattebetalare tiotals miljoner kronor. Det känns rätt meningslöst. Jag fattar inte varför det är en statsangelägenhet.
Även SVT lägger ner miljoner på att få sända bröllopet och det är ju helt tossigt, framförallt eftersom man inte tar betalt av att sälja det vidare till utländska medier.
Jag förstår inte.

måndag, december 07, 2009

Morrissey - I Have Forgiven Jesus

Horrykte och hycklande...

Jag kan inte riktigt släppa det där med13-åringen som begick självmord efter att en nakenbild på henne spridits runt.Jag kom och tänka på hur flera kända unga tjejer vars nakenbilder läkt ut på nätet och sedan har dom bett om ursäkt för att dom ens tagit dom till att börja med. Vanessa Hudgens är ett exempel jag kommer att tänka på.
I want to apologize to my fans, whose support and trust means the world to me. I am embarrassed over this situation and regret having ever taken these photos. I am thankful for the support of my family and friends.
Jag förstår inte varför hon ska be om ursäkt för vad hon gör i sitt privatliv med sin egen kropp. Jag blev också helt chockad över vilket enormt hat som vällde ut över henne, jag läste om föräldrar som skulle förbjuda sina barn från att se någonting hon någonsin medverkar i och andra helt galna saker. Megan Fox blev rätt upprörd över situationen och sade så här:
They take these little girls...teach them how to sing and dance, and make them wear belly shirts, but they won't allow them to be their own people.
It makes me very sick. I would never issue an apology for my life and for who I am. It’s like, Oh, I’m sorry I took a naked, private picture that someone … sold for money… You shouldn’t have to apologize. Someone betrayed Vanessa, but no one’s angry at that person. She had to apologize. I hate Disney for making her do that.
Och jag kan inte beskriva hur gräsligt hycklande jag tycker hela samhället beter sig. Samtidigt som man totalt fördömer vad Vanessa Hudgens gör i sitt privatliv så marknadsför man sånt här:

16-åriga Miley "Hannah Montana" Cyrus på Nickelodeon Kids Choice Awards.

Pedofildebatten, Oprah och 4chan

Oprah Winfrey pratar om och förklarar vilket hot våra barn står inför från pedofiler som våldtar våra barn i det här klippet:



Vad hon inte förstår är att hela grejen med 9000 är ett skämt. Det är en internet-meme som använts i hur många olika sammanhang som helst. Läs mer om det här.
Poängen jag vill göra att hur ska vi kunna ha en seriös debatt om en så stor och stark part som Oprah Winfrey tar 4chan-trollande som ett seriöst inlägg? Och tror på det. Tar det som på riktigt och på allvar.
Oprah verkar på allvar tro att det finns en organiserad grupp som stoltserar med att dom våldtar barn. Detta är för surrealistiskt för att jag ska kunna tänka klart kring. Men det verkar vara på den här nivån många frågor hanteras, det är fan inte riktigt klokt.
[Via: Alltid varför]

lördag, december 05, 2009

Sweatshops...

Man läser ofta om hur hemskt det är med extremt lågbetalda arbetare i olika sweatshops och låglöneländer osv. Som nu senast i Aftonbladet med Noko Jeans som kostar 1500 kronor styck och tillverkas i Nordkorea av arbetare som sisådär tjänar 50 öre i timmen.
Jag tycker det är rent förjävligt, någonting är allvarligt fel i vårat system när det står till på det viset. Men det finns ett talesätt/skämt som går ungefär så här:
- Vad är värre än att vara fattig kines och jobba i en sweatshop?
- Att vara fattig kines och inte jobba i en sweatshop.
Och det ligger faktiskt mycket sanning i det. Vad ska dom göra istället? Om dom väljer att jobba för så lite pengar under såpass dåliga omständigheter, vad är alternativen?
Frågan är större än att det är dåligt med underbetalda arbetare. Vill vi faktiskt ha en förändring på det här måste vi säga ifrån. Vi måste säga att vi inte tycker det är okej att marknadsekonomin driver ner lönerna till så här absurt låga nivåer samtidigt som företaget i sig kanske gör jättevinster.
Men folk verkar inte vara intresserade av det, marknadsekonomin får styra relativt fritt, bara inte här hemma i Sverige. Även om det börjar luckras upp det också.

Sen är det också en fråga om länders utveckling, hur tror man vår svenska industriella revolution såg ut? Våra fabriksarbetare fick inte direkt guld och gröna skogar för sina insatser när det begav sig. Jag vill gärna tro att vi är mer empatiska och civiliserade vid det här laget, men det är vi bara så länge vi ser vad det handlar om. Om det dåliga befinner sig långt bort och/eller sammanhanget inte är direkt uppenbart så verkar vi som samhälle inte direkt bry oss.
Det är rätt tragiskt.

Annika Marklund säger sitt i väsendebatten...

...eller mer specifikt kring filmen (500) Days of Summer.
Det låter som en romantisk komedi med något mer svärta i marginalen. Harmlöst. Men på nätet är bloggarna upprörda.
De ser nämligen ett genusproblem. Flickan i filmen ses alltid genom pojkens ögon. Hon är Morrisseykillens ultimata flickvänsmaterial: rolig men lite konstig, vacker men inte på det helt uppenbara sättet, smart men inte mästrande. Och kläderna är som hämtade ur en femtiotalsdröm. Hon är ouppnåelig. Och hon finns inte.

Därför föraktar bloggarna ”500 days of Summer”. Filmen är förkastlig eftersom den visar upp ett ouppnåeligt kvinnoideal. Ouppnåeligt!
Här kommer det märkliga: Filmen slutar med att hela pojkens dröm om flickan exploderar i hans ansikte. Han har målat upp en bild av vem hans flickvän ska vara – och hon vill inte vara den flickvännen. Mallen är för trång. Hon vill hellre vara människa.
Filmens kontenta: den som blir kär i en drömbild istället för i en person står förr eller senare inför ett abrupt uppvaknande. Möjligen banalt, men filmmakarna och bloggarna är otvivelaktigt överens. Ändå är bloggarna övertygade om att de genomskådat filmen. De tror sig ha avslöjat någonting som den stackars manusförfattaren Scott Neustadter – som gissningsvis har arbetat i fyra år med olika versioner av manuset och vägt varje ord på guldvåg – har missat.
Jag vet inte om det är just filmen i sig och dess skapare som dessa upprörda bloggare är upprörda på, utan på hur karaktärer av Zooeys typ tas emot av en viss publik och vilken roll den illusionen spelar in i många saker. Det är iaf så jag har tolkat hela diskussionen.
Sen vet jag faktiskt inte hur manusförfattarna tänkt kring filmen, men med tanke på att deras andra projekt är Rosa Pantern 2 så kan man ju spekulera ganska vitt.

Sen om filmen i sig säger Annika Marklund följande:
Filmens kontenta: den som blir kär i en drömbild istället för i en person står förr eller senare inför ett abrupt uppvaknande
Något jag inte alls håller med om. Det är en del i filmen men inte det som jag tar som kontentan. Kontentan för mig är strävandet efter "äkta kärlek" och man vet direkt när man hittat det och allt sånt där. I pojkens ögon är flickan lite annorlunda, vill inte ha ett "seriöst riktigt förhållande" och sådär. Men när hon blir människa och slutar vara hans illusion så vill hon gifta sig och allt det där egentligen, fast bara inte med pojken.
Jag tycker pojkens dröm mer handlar om att flickan älskade pojken mer än flickan faktiskt gjorde. Pojken inbillade sig att relationen var bättre än den var. Det är den bilden jag ser spricka i filmen, inte så mycket väsensskildringen. Även om det finns vissa delar av det där i också.

fredag, december 04, 2009

Min naivitet...

Jag är ganska naivt inställd till mycket här i världen vilket är ganska konstigt med tanke på hur cynisk jag är samtidigt. Något jag också nämner då och då här på bloggen.
Jag kom bara och tänka på två exempel på min naivitet, dels en omröstning på ett datornördsforum, sweclockers, där 62% är för ett förbud mot att bygga minareter i Sverige i en frågepoll på samhällsforumet. Något som inte borde överraska mig men det gör ändå det. Jag vill gärna tro att målgruppen "samhällsintresserade datornördar" inte är så smårasistisk och trångsynt. Men jag har tydligen fel.
En annan sak som jag kom och tänka på var när vi hade en tjej från RFSL och hälsade på i gymnasiet och hon frågade om vi var för eller emot att det ska vara tillåtet homoadoption, och jag var den enda som var för! Det är något som jag nog till stor del förträngde, som så mycket annat, under den tiden. Jag vet inte hur mycket som har förändrats på dom 8-9 åren sedan dess, jag vill gärna tro en hel del, men jag är tveksam.

Michael Specter gästar The Daily Show och är intressant...

Michael Specter har skrivit boken Denialism: How Irrational Thinking Hinders Scientific Progress, Harms the Planet, and Threatens Our Lives som verkar ta upp många intressanta saker. Han gästar The Daily Show och pratar om den med Jon Stewart och jag gillar hur han tar upp bilolyckor och jämför riskerna med det jämfört med många andra saker som är mycket mindre farligt men som vi reagerar mycket starkare på. Ja, se klippet själva här.


Jag tycker också Jon Stewarts exempel med är väldigt talande, en uppmärksammad trafikolycka får jättestora konsekvenser medan dom tusentals olyckorna som inte uppmärksammas knappt får några konsekvenser alls. Olyckan han tar upp leder till att miltals med väg får högt stängsel eftersom en person dog medan dom tusentals som hade kunnat räddas med sänkta hastighetsbegränsningar inte får några konsekvenser alls. Dom pratar också vaccin mot t.ex. svininfluensan och hur debatten kring det ser ut.
Det finns många många fler exempel på hur det är på det viset och jag blir sugen på att köpa boken och läsa om det mer.
Men jag tänker mig redan nu att den främsta anledningen till att det är på det här viset är att media i sitt strävande efter att sälja så mycket som möjligt strävar efter bra dramaturgi, inte efter pålitligt och välargumenterade fakta. Man tar in två motsatta sidor i en debatt och ger dom lika mycket utrymme oavsett hur tossig den ena sidan är. Debatten i sig är viktigare än den faktiska frågan.
Där är internet med bloggar och wikipedia osv lika mycket en välsignelse som det är en förbannelse. På wikipedia t.ex. finns det en stor mängd artiklar som är omdebatterade där dom som helt enkelt är uthålligast som får sin version publicerad.
Och det är sällan dom mest rationella som är dom mest uthålliga i sånna situationer.
När det gäller bloggar är det också dom som håller på mest, knyter mest kontakter, är mest kontroversiell och sticker ut som lätt får mest uppmärksamhet, och det är inte direkt heller egenskaper som väger över åt att vara rationell.
Men det ger oss också en frihet att leta upp informationen själva, att kontrollera fakta, att förändra det maktbaserade mediamonopolet.
Men frågan är om det hjälper oss att bli mer rationella.

The Daily Show om Schweiz mineretförbud

Bakgrund och historia till grund för sexuella preferenser...

I senaste chatten med Linn Heed så upprepas ett svar som är något jag irriterar mig mycket på.
Zana:   
Jag tänder på hårt sex, hårda ord, stryptag, smisk m.m men min kille gör inte detta. Han är osäker, jag förstår men blir galen av att inte få utlopp för detta behov. Han tycker det är förnedrande att kalla mig slyna, hora och dominera mig m.m. Vi har jättebra "vanligt" sex men vad ska jag göra. Eftersom han ska vara den dominanta kan jag ju inte säga till honom vad han ska göra, då försvinner hela poängen!
Linn Heed:
Det är bra att du är öppen med dina preferenser, men självklart blir det ett problem, då man aldrig kan tvinga sin partner till att vara någon annan än den han/hon är. Att göra våld på sig själv är aldrig att rekommendera och sex och kärlek handlar ju så mycket om ömsesidighet och respekt. Vill han inte ingå i dessa dominanta sexlekar, så måste du nog acceptera att ni är olika. Hur du skall få utlopp för ditt behov, vet jag inte, men att prata om det med varandra är en början. Kanske befinner ni er så långt från varandra, sexuellt sett, att det på sikt blir en olöslig ekvation? Du kan även fundera över hur ditt behov av att bli dominerad hänger ihop med din bakgrund och historia. Varifrån kommer detta behov och går det att förstå någonting mer. Då kan även lösningen på hur man skall gå vidare, bli mer tydlig. Kram och lycka till!

Återigen, för att ens sexuella preferenser ligger utanför normen så görs det till viktigt att förstå hur det hänger ihop med sin bakgrund och historia. För att exemplifiera vad det är jag tycker är fel så tar vi exakt samma fråga och svar men med ett normativt problem istället.

Zana:   
Jag tänder på penetrativt samlag, att bli penetrarad, knullad m.m men min kille vill inte detta. Han är osäker, jag förstår men blir galen av att inte få utlopp för detta behov. Han tycker det är tråkigt och otrevligt att ha penetrativt samlag och han får inte ens upp den ordentligt när han ändå försöker. Vi har jättebra sex på andra sätt, han ger fantastiskt oralsex t.ex. men vad ska jag göra. Jag vill ha samlag.
Linn Heed:
Det är bra att du är öppen med dina preferenser, men självklart blir det ett problem, då man aldrig kan tvinga sin partner till att vara någon annan än den han/hon är. Att göra våld på sig själv är aldrig att rekommendera och sex och kärlek handlar ju så mycket om ömsesidighet och respekt. Vill han inte ingå i penisvaginalt samlag, så måste du nog acceptera att ni är olika. Hur du skall få utlopp för ditt behov, vet jag inte, men att prata om det med varandra är en början. Kanske befinner ni er så långt från varandra, sexuellt sett, att det på sikt blir en olöslig ekvation? Du kan även fundera över hur ditt behov av att bli penetrerad hänger ihop med din bakgrund och historia. Varifrån kommer detta behov och går det att förstå någonting mer. Då kan även lösningen på hur man skall gå vidare, bli mer tydlig. Kram och lycka till!

 Ser ni hur jag menar? Om det är något normativt man inte får utlopp för sexuellt i sin relation kommer aldrig frågan om hur det behovet hänger ihop med bakgrund och historia upp. Men så fort det är något icke-normativt så kommer den upp direkt.
Nu kanske det kan vara en lösning, att ta itu med, bearbeta och komma över dom lustarna.
Men det svaret kan man t.ex. ge till homosexuella som lever i en heterorelation men vill komma ut också. Att det är en preferens man ska komma till grunden med och bearbeta. Om man vill det.
Min lösning på problemet är ju enkel, att tjejen skaffar sig en lekkamrat. Men det är en lösning som kanske inte passar alla. Dom får prata om det och titta på olika alternativ och komma fram till vad det är dom vill göra, och där är ju inte Linns svar så dåligt.
Mitt problem här är att det är ett så genomgående återkommande problematisering av icke-normativa sexuella preferenser samtidigt som det är en förenklad bild av den normativa sexualiteten.

13-åring begår självmord efter bröstbild spridits...

Jag läser om en 13-åring som begått självmord efter att hon med sin telefon skickat en bild på sina bröst till en kille hon tyckte om som sedan kommit vidare till hela skolan. Ursprungsartikeln här.
At the end of the school year at Beth Shields Middle School, the taunting became so bad that Hope Witsell’s friends surrounded her between classes. They escorted her down hallways like human shields, fending off insults such as “whore” and “slut.”
Problemet här är inte att hon skickade en bild på sina bröst, problemet är samhällets inställning.
Det sägs mycket bra i det jag länkar till, så läs det. För jag blir för nedslagen av att läsa sånt här för att orka strukturera upp mina tankar.
Jag vill avsluta med det här, angående den mobbning och stigmatisering hon utsattes för:
“She didn’t blame it on anybody,” said Rebecca Knowles, 14. “She realized it was her fault for sending them in the first place.
EDIT: Eller nä, jag kan inte låta bli. Detta är så fruktansvärt att jag inte vet vad jag ska ta mig till.
Hope Witsell was punished severely for taking the photograph. She was grounded for the summer. She was suspended from the first week of school. She lost her position as student adviser.
EDIT2: Sen blir jag inte direkt mindre upprörd av att ursprungsartikeln kommer med hjälpsamma tips för att undvika den här typen av situationer i fortsättningen, inte genom att ta itu med mobbningen, skolans och föräldrarnas fruktansvärda hantering av det hela utan istället precis som skolan och föräldrarna lägga skulden på flickan som skickade bilderna till att börja med genom tips till föräldrarna hur dom ska förhindra sina "barn" från att ta nakenbilder:

Steps to prevent your child from sexting

1. Take an inventory. Ask your children to show you all of the gadgets in the house that can take or store photos or videos. These can include cell phones, Webcams, video game consoles and iPods.
2. Ask them to show you images they have stored. Promise you won't hit the roof if you find something bad — then keep your word.
3. Have a talk.
This should be a conversation, not a lecture. Be sure to mention a range of unintended consequences, which could include criminal charges that would jeopardize admission to college.
4. Watch what you buy.
Think twice before purchasing devices that can take or send images. Drop the image-sending capability from your child's cell phone service.

Source: WiredSafety, an Internet safety education resource

Varna om "criminal charges"? För att ta bilder på sig själv? Japp.

EDIT3: Läs också den här bloggposten på ämnet.

Ska man äta julskinka eller inte?

Aftonbladet har en liten debattduell mellan en förespråkare och en motståndare av köttkonsumtion.
Motståndaren tar upp två argument som jag inte smälter särskilt lätt, för det första:
Personligen äter jag vegetabilisk julskinka, oftast sojabaserad. Den är lite dyrare än animalisk, men den är betydligt nyttigare och ofta minst lika god.
Nu är smaken självfallet väldigt individuell men att försöka vinna över köttätare med argument om att dom vegetariska alternativen är minst lika goda är ingenting som gör någon nytta, tvärtom. Att försöka föra fram det argumentet får en bara att framstå som en oseriös tomte. Sånna där som klär sig i bark, röker mossa och mumsar på alger. Det är synd.
Om man själv faktiskt tycker det är godare med vegetabilisk skinka så jättebra, ät det istället då. Men om du ska övertyga någon som älskar julskinka om att det är ett dåligt alternativ så slutar iaf jag ta någon på allvar när dom påstår att den vegetabiliska är godare. Framförallt med tanke på dom erfarenheter av smakupplevelser från olika vegetabiliska substitut jag har.
När jag äter vegetariskt eller veganskt så tycker jag rätt sällan det är så gott med olika saker som försöker vara något annat. Som låtsasskinka eller låtsaskorvar eller så. Det smakar mest tillsatser, konstigt och fel. Det finns undantag, en del grejer smakar helt okej.
Men om man gör något vegetariskt så tycker iaf jag det blir mycket godare om man faktiskt låter dom vegetariska ingredienserna ge smak som står för sig själv, inte som försöker vara kött. För det misslyckas alltid.

Sen var det också det här:
Det finns inga bra argument som moraliskt rättfärdigar att vi behandlar någon sämre bara för att den individen råkar tillhöra en annan art och djurens intresse av att undslippa lidande är betydligt större än vårt intresse att tillfredsställa våra smaklökar med deras kroppar.
Här har han för det första liksom hoppat över att argumentera och hoppat direkt till påståenden.
Och för det andra, ska alla djur födda i Sverige också ha tillgång till socialbidrag om dom är utsatta och inte klarar sig själva? Givetvis inte, det är klart att det är acceptabelt att andra arter blir behandlade sämre, även enligt Ludvig Lindström. Hur mycket sämre är det frågan om.
Jag är rätt orättvis, men jag tycker bara debatten ofta hamnar fel och blir okonstruktiv. Vilket jag tycker är väldigt synd för jag vill verkligen se en bättre djurhantering, både med tanke på djurens lidande och miljön.

Men jämfört med köttkonsumtionsförespråkaren Edward Blom för iaf Ludvig Lindström fram åsikter som är vettiga i sin tanke. 
 julskinkan [är] en omistlig del av våra kulturtraditioner

Det är hustrumisshandel på fyllan också. Tjo!
Djur spelar inte i symfoniorkestrar eller blir stora filosofer.
Öhm, vi kan lika gärna byta ut djur mot efterblivna med det där resonemanget.
För mig är kött en av de främsta källorna till glädje i livet.
Där kan vi lika gärna byta ut kött mot våldtäkt, mord eller vad som helst också, det är inget argument till varför man ska fortsätta göra det.

Människan äter djur, precis som djur äter andra djur.
Djur gör väldigt många saker som vi människor inte finner acceptabla, bara för att djur gör på ett sätt är inte det ett argument för att det är okej för oss människor att göra likadant.
Det finns förövrigt en jävla massa djur som inte äter andra djur, varför kan vi inte göra som dom istället då? Vi behöver ju inte äta kött.

Jag saknar en riktig moralfilosofisk diskussion om frågan. Precis som jag saknar det om utvecklingen av samhället i övrigt.
Den allmäna och mediala debatten är så ytlig och handlar sällan om något alls egentligen, det är bara blaha från ena sidan och sen blaha från andra sidan och sen mer blaha från första sidan och så lite mer blaha från andra sidan igen. Sen är det dags för nästa ämne.

torsdag, december 03, 2009

Piratkopiering, upphovsrätt, kulturproduktion och framtiden...

Jag läser Malmqvists Milstolpar där han idag tar upp Svensk musik under 00-talet och det är verkligen ett fantastiskt musikdecennium för Sverige. Ett decennium som från skivbolagshåll mest handlat om att piratkopieringen förstör all musikproduktion. Något som jag tycker är lite motsägelsefullt, Sverige är det landet i världen som piratkopierar mest, per capita, och samtidigt är vi det landet i världen som exporterar och producerar mest musik, per capita. Eller det stämmer kanske inte, England och USA ligger kanske före oss även per capita. Jag vet inte riktigt. Men om jag tar den allmänna Brittisk-Amerikanska kulturimperialismen med i beräkningarna så känns det inte som en osanning att påstå att Sverige exporterar mest per capita iaf.

Jag tycker ofta det är svårt att diskutera saker kring piratkopiering och upphovsrätt eftersom det är både ett så brett och djupt ämne. Det finns så många olika aspekter att ta upp och det brukar bara bli att jag kör in i väggen när personen jag diskuterar med fortsätter jämföra med att stjäla saker på Konsum som svar på vad jag än säger.
Det i kombination med hur brett och djupt ämnet är för mig gör att det är väldigt svårt för mig att fokusera mina tankar och dela med mig av dom på ett sätt som jag tycker representerar vad jag tycker och varför. I den här posten ska jag ändå göra ett försök.

Till att börja med tycker jag det är viktigt att påpeka att i alla frågor har jag olika typer av åsikter.
En rent personlig, en ideologisk/filosofisk, en pragmatisk och en demokratisk. Ibland ligger alla typer av mina åsikter helt i linje och ibland är dom helt motsägelsefulla.
Om vi tar frågan om droger som jag personligen vill förbjuda allihop, det inkluderar givetvis både alkohol och nikotin, ideologiskt vill släppa helt fritt, pragmatiskt ha "lättare" droger, alkohol, nikotin, THC t.ex., tillåtet men högt skattat och demokratiskt ungefär ha det som idag fast med bibehållna höga skatter på alkohol, även importerad.
Skatter är ett annat exempel som dock ligger mer i linje, jag vill både personligen och ideologiskt ha högre skatter och framförallt mycket högre för höginkomsttagare, jag vill också ha en väl tilltagen och utökad Tobinskatt och många andra saker. Pragmatiskt skulle det dock inte vara särskilt hållbart utan jag får ta hänsyn till hur företag reagerar osv och demokratiskt måste det följa folkopinionen hyfsat väl.

Jag tror ni fattar vad jag menar. När det kommer till frågan om piratkopiering, upphovsrätt och framtidens kulturproduktion så ligger alla mina olika åsikter helt i linje med varandra men av olika anledningar.

Personligen ger det mig friheten att vara fri från DRM och andra kopieringsskydd så att jag kan använda mig av digital media så som passar mig bäst.
Det ger mig möjligheten att konsumera oändligt med kultur oavsett min ekonomi.
Det ger mig möjligheten att enbart stödja det jag tycker förtjänar mitt stöd. Jag slipper betala för film, musik, datorprogram eller vad det nu är om jag inte tycker det är värt det.

Ideologiskt är jag för frihet, fri kultur och att saker och ting kommer så många som möjligt till nytta. Jag tycker inte att det är ideologiskt acceptabelt att det är förbjudet att tillverka billig AIDS-medicin eftersom någon har patent på det t.ex. Eller att företag köper upp patent på nya tekniker som skulle konkurrera ut deras nuvarande produkter och därmed håller teknikutvecklingen tillbaka.

Pragmatiskt ser jag det som oacceptabelt att ge upp den personliga integritet som vi är tvungna att ge upp för att säkerställa att vår nuvarande upphovsrätt efterföljs. Jag ser det som oacceptabelt att människor dör trots att vi har möjligheten att rädda deras liv. Jag ser det som oacceptabelt att teknikutvecklingen hålls tillbaka på det viset. Men, jag tycker inte det går att släppa allt loss på en gång. Det måste ske med reformer och speciella regler kring olika saker och relativt långsamt gå mot en annan typ av informationssamhälle. Men det gör också hela grejen ofantligt viktig att vi inte går åt andra hållet vilket är det vi gör idag med IPRED, Datalagringsinitativet och även FRA och många andra saker. Det är en ohållbar utveckling som kommer ramla sönder förr eller senare. Och då blir det inte frågan om någon smidig omställning.

Sen är det rent demokratiskt. En klar majoritet vill en sak, motsatsen genomförs. Det är inte bra. Personlig integritet som vi under årtionden hyllat som en viktig del av vår demokrati offras och slängs bort som om det vore luft. Det är inte bra.

Jag har bara skrapat på ytan med det här men tycker ändå jag fått ut ganska mycket. Det viktiga som jag ser det är att säkerställa en utveckling åt rätt håll, exakt hur man gör är inte så viktigt egentligen. Det finns många olika sätt att göra det i olika frågor.
Men att stärka rätten kring privatkopiering, stärka den personliga integriteten och stärka fair use rätten är några enkla saker man kan börja med.

Väsen och att bara vara vänner...

Jag kom bara sådär helt random att tänka på väsendiskussionen när jag tänkte på det här med indiepojkar som hela tiden klagar på att tjejen dom är kär i bara vill vara kompis och hellre är med farligare och coolare killar och inte inser att hon egentligen skulle bli mycket lyckligare med dom.
Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina, skrev inte du ett rätt bra inlägg om det där bara vara vänner fenomenet nån gång? Jag hittar inte inlägget när jag söker dock.
Aja, jag ska tänka mer på den här saken och kanske söka upp lite mer inspiration till att vidareutveckla mina tankar innan jag skriver nått mer just nu.

onsdag, december 02, 2009

Tingsrätten gör något rätt...

Stora filmbolag har krävt att internetaccessen till en torrenttracker ska stängas av men i SvD läser jag:
Men Stockholms tingsrätt säger nej till kravet på omedelbar släckning av trackern. För att medverka till upphovsrättsintrång krävs mer av en mellanhand "än tillhandahållande av en internetaccess, anser rätten.
Och det gör mig lite glad. Efter den fällande domen av dom fyra inblandade i The Pirate Bay-rättegången så var jag ganska pessimistiskt inställd till den här frågan. Men blev istället positivt överraskad när den ganska enkelt fick lov att fortsätta vara uppe.

Irriterande snobberi...

Nils Stormby, grundare av chokladakademin, säger i Aftonbladet att han "är väldigt tveksam till att det kallas choklad" när han pratar om chokladen som finns i våra chokladkartonger.
Jag förstår mig inte på sånt snobberi, choklad kan se ut på många olika sätt. Deal with it.

Siewert Öholms mediaexponering är tragikomisk...

Siewert Öholm har tillsammans med Kjell O. Lejon och Carin Stenström skrivit en debattartikel i Aftonbladet angående debatten i USA gällande om skattepengar ska betala för aborter. Dom ställer sig frågande till varför den delen av den amerikanska debatten inte tar del i Svensk media.
Bara under de senaste veckorna har det gått höga vågor i den amerikanska debatten, men utan synlig rapportering i Sverige. Man undrar varför? Kanske är det så att bara vissa frågor kan diskuteras öppet här hemma? Finns det intressen som vill göra viktiga frågor till icke-frågor, till frågor som inte skall tas upp på den svenska agendan, till frågor som skall tigas ihjäl?
Eller så kanske det är så att frågan är helt ointressant här i Sverige? Här är en överväldigande majoritet inte bara för att aborter ska åtminstone delvis betalas av skattepengar utan vi tar det som en självklarhet och en rättighet. Vi tycker det är tragikomiskt vilket stort inflytande religiösa konservativa grupper har i amerikansk politik. Därför är den frågan inte något som diskuteras här, vi tycker det är en självklarhet att aborter ska inkluderas i ett sjukvårdssystem.

Lika tragikomiskt är det att se Siewert Öholm och hans gelikar försöka ta plats i det mediala rummet. Att se deras verklighetsfrånvända religiösa övertygelser helt förblindar dom från hur debatten egentligen ser ut hade varit komiskt om det inte varit för att dom faktiskt tar en del plats ändå.

tisdag, december 01, 2009

Filmkoll: Ben Foster

Ben Foster är en rätt ung skådespelare som fått allt mer uppmärksamhet på sistone.
I 3:10 to Yuma så stjäl han inte bara varje scen han är med i, vilket inte är dåligt med tanke på att han går upp emot Christian Bale och Russell Crowe. Men fullkomligt dominerar mitt intryck av hela filmen. Han har en intensitet som fängslar mig och det gör nästan ont i mig när det tar slut, jag vill se mer.

Hans rollprestation i Alpha Dog är kanske rent av ännu intensivare. Hans psykutbrott känns skrämmande äkta och det verkligen sprudlar om honom. Men utan att han tar för mycket plats som skådespelare, jag känner bara karaktären, inte skådespelaren. En kvalitet som kanske är hans största styrka, han kan spela många olika roller och känns hela tiden anonym som skådespelare.

Han gör en mycket minnesvärd prestation i Bang Bang You're Dead också vilket är första filmen jag minns av honom. Men, samtidigt som jag kallar hans prestation minnesvärd så minns jag inte så mycket om den mer än att den fortfarande känns i mig.
Han är också en av ytterst få ljuspunkter i X-Men 3 som annars bara gjorde mig ledsen i ögat över att man sumpat en franchise som såg så stark ut.
Jag blev dock rätt besviken på hans senaste prestation i filmen Pandorum, men det handlar nog mer om att jag blev besviken på filmen som helhet. Jag tycker nog inte han hade kunnat göra så mycket mer med den.Tyvärr. Både filmen som helhet och hans karaktär hade en väldigt potential men jag tycker inte det kom nära.