torsdag, december 10, 2009

Relationer, svek och komplikationer...

Jag ska inte nämna Tiger Woods "skandalen" mer än att den verkar ha satt igång en diskussion i media angående monogamin som norm.
Helena Bergman skriver det mesta som jag känner behöver skrivas angående det så jag har inte så mycket att tillägga där egentligen. Kanske påpeka det faktum att otrohet är något som ungefär hälften av alla svenskar erkänner att dom gjort. Sen vet jag personligen flertalet personer som varit otrogna men själva inte klassar det som otrohet utan har någon absurd förklaringsmodell för varför det inte var otrohet det dom gjorde. Så otrohet är liksom inte något som är ovanligt i vårat samhälle och har aldrig varit. Men öppna relationer är konstigt och svårt att förstå? Det är bara en grej jag tycker är intressant och som säger väldigt mycket om hur normer styr hur vi känner. Det verkar för dom flesta vara lättare att relatera till och hantera otrohet än ett öppet förhållande. I film, musik, tv, tidningar, relationsråd osv osv osv så lär vi oss hur vi ska hantera otrohet och tvåsamhet. Men nästan ingenstans lär man sig hur man ska hantera öppna förhållanden och därmed blir det svårt för många att relatera till. Antar jag.

Men det var inte det jag ville prata om egentligen utan som jag läste hos Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina om det här med att bara för att det är ett öppet förhållande av något slag så betyder det inte att det inte kan förekomma svek eller att det är så okomplicerat och enkelt.
Relationer med andra människor kan alltid vara komplicerat och svårt oberoende av relationsform. Det finns många saker som kan vara svårt i relationer med andra människor.
Missförstånd är något jag själv tycker är oerhört frustrerande. Missförstånd kan leda till diskussioner där man pratar förbi varandra som leder till att man kanske känner sig oerhört sårad, ledsen och övergiven. Känslor som iaf för mig inte försvinner på en gång bara för att missförståndet retts ut. Det ligger liksom kvar. Känslor är saker som iaf jag tycker är ganska komplicerade. Jag känner mig väldigt trygg och nöjd med hur jag själv hanteras med dom i mig själv, men när jag ska dela med mig av dom så blir det lite svårare och mer komplicerat.
Jag tycker om att kommunicera och dela känslor med personer som står mig väldigt nära.men det är inte alltid så enkelt då dom kanske förhåller sig annorlunda och/eller påverkas av mina uttryck på ett sätt jag inte alls tänkt mig.
Att sätt för mig att hantera känslor på påverkar någon annan och ger den dåligt samvete och som att dom inte räcker till eller duger. Trots att det för mig är uttryck för raka motsatsen. Ens intentioner spelar sällan så stor roll som jag hade velat i hur ens handlingar tas emot.
Det är komplicerat och det kan vara väldigt svårt att hitta sätt att mötas på som fungerar ordentligt.

Och det är en av dom största anledningarna till att jag gillar relationshedonism/polyamori/relationsanarki så mycket. En person som jag älskar djupt men som jag inte riktigt matchar med i hur vi relaterar till olika saker hade jag aldrig kunnat ha en monogam relation med. Vi hade inte stått ut med varandra. Det hade varit en förlorad kärlek. Genom att inte begränsa sig och förvänta sig att en person ska täcka upp allting så kan vi mötas med dom egenskaper där vi matchar varandra och uppleva och känna allt det fantastiska vi har där.

1 kommentar:

dakka sa...

Jag tror att mycket av den "naturliga" (som i den samhälleligt betingade) skammen som folk associerar med otrohet kommer från religionen. Jag menar alltså att det är skam, annars skulle folk inte försöka komma med invecklade bortförklaringar. Det förklarar oxå varför folk ställer sig så tveksamma till öppna relationer. Om något så kan man väl hävda att den gradvis minskande religiositeten kan ses som en parallell till att polyamori börjar får starkare fotfäste.

Äktenskapet är ju från början ett religiöst påhitt och det är ju utifrån kristna värderingar som vårt samhälle från början är utformat. Det är nog bara naturligt att det är lite svårt för människor att komma förbi det tänkandet.