Kommer inte ihåg i vilket sammanhang men någon artikel, diskussion eller kommentar fick mig att reflektera över hur imperialismen lärs ut i dagens skolor och skolböcker.
Det känns lite "tänk så tokiga vi var då som utnyttjade och exploaterade massa folk och vilken tur att vi är så bra och snälla nu"-attityd över det hela.
Det dras inga vidare jämförelser med hur det ser ut idag och hur det ekonomiska samarbetet från den tiden i hög grad lever kvar idag om än "frivilligt" från deras sida.
Trivialiseringen av övergrepp och utnyttjande av deras resurser som vi i väst har gjort gör att man inte ser vilken enorm betydelse det har fått för utvecklingen av vår länder.
Jag kanske överdriver lite, jag minns inte hur formuleringarna såg ut i historieböckerna och det är kanske bara min egen trivialisering som färgar den här tanken men det är ändå något att tänka på.
Det är inte konstigt att vi inte uppmärksammar det absurda ekonomiska förhållande I-länderna har med U-länderna mer när vi inte ens uppmärksammar det systematiska ekonomiska utnyttjandet som pågått i sådär 600 år.
"Det var ju lite tokigt att våra förfäder sysslade med slavhandel och utrotade urbefolkningar, men nu vet vi bättre."
Vi uppmärksammar det som enskilda händelser, som klipp ur historien.
Att sätta ihop det hela och se mönster och hur dom fungerar än idag är inte att kräva för mycket tycker jag.
Men som sagt, jag kanske är för kritisk, minns inte.
Men det var bara en liten tanke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar