Tre somalier häktades i fredags misstänkta för att ha skickat pengar till terrororganisationer i Somalia. Jan guillou skriver om riskerna med de nya lagarna kring terrorbrott som infördes i Sverige 2003 och varnar för politiskt godtycke under rättegångarna.
Det verkar inte vara mycket till terrorister som häktades i Stockholms tingsrätt i fredags. Men de teatrala effekterna var de vanliga i sådana här sammanhang, nationella insatsstyrkan stod för gripandet i gryningen, de misstänkta leddes in i rättssalen med handbojor och deras avokater belades med yppandeförbud så att åklagaren och Säpo får ensamrätt i kontakt med medierna.
Det terrorbrott de häktade är misstänkta för är rätt nytt i Sverige och infördes 2003. Vi skulle kunna kalla brottet ”olaga solidaritetshandling gentemot olämplig motståndsrörelse”, alltså att skicka pengar till en organisation som är terroristlistad av FN eller EU eller ogillas av den svenska säkerhetspolisen.
Det är tillåtet att skicka pengar till den palestinska motståndsrörelsen al-Fatah, men skickar man pengar till den marxistiska motståndsrörelsen PFLP så har man begått terroristbrott, för att ta ett enkelt exempel.
De somalier som nu häktats som terrorister har alltså via barfotabanksystemet hawala skickat pengar till Somalia. Så mycket är klart.
Somalia är ett land i fullkomligt kaos där inget banksystem eller statlig byråkrati existerar, landet är för närvarande ockuperat av den etiopiska armén med USA:s stöd. 700 000 flyktingar har lämnat Somalia, en del bor som bekant i Sverige och vi har en tidigare erfarenhet med tre svenskar av somaliskt ursprung som terroriststämplades på amerikansk begäran. Detta om bakgrunden.
De som nu häktats förefaller vara oskyldiga de också, om man ska döma av de uttalanden som åklagaren och Säpo släppt ifrån sig i den okritiska morgonpressen, som gjort stort nummer av denna nya terroristaffär.
Åklagaren förmådde alltså Stockholms tingsrätt att häkta med motiveringen att de misstänkta ”lämnat pengar till terrorgrupper i Somalia i direkt syfte att pengarna skulle användas för terroristbrott”.
Det skulle vara väldigt intressant att veta hur man skickar pengar med sådana villkor, att pengarna alltså inte får användas till ett lagligt motstånd mot den etiopiska ockupationen, utan bara till ett olagligt terroristiskt motstånd.
Hur tänkte den domaren som skrev under något så korkat?
Hur åklagaren tänkt framgår dock av hans uttalanden i den sympatiserande morgonpressen. I Svenska Dagbladet förklarade han att pengarna skulle ha gått till ”militanta grupper som med vapen bekämpar de etiopiska styrkorna i landet”.
Det låter hur lagligt som helst, det är alltid tillåtet att bekämpa ockupationens styrkor med vapen i hand. Såvida man inte är terroriststämplad förstås. Men den organisation som åklagaren pekar ut i morgonpressen, al-Shabaab, är inte terroriststämplad av FN eller EU. Så då kan det ju inte vara brottsligt ens enligt våra nya underliga lagar. Eller?
Jovisst, tröstar Säpos presschef Jakob Larsson: ”Även organisationer som inte är med på FN:s terrorlista kan begå terrordåd” (SvD 1 mars).
Så sant som det är sagt.
Teoretiskt kan även Röda korset begå terrordåd.
Får man tro åklagaren och Säpos talesmän så är alltså de häktade oskyldiga. Men det innebär förstås inte att de kommer att frias i en rättegång. En sådan rättegång får vi ingen insyn i och kan inte kritisera. Advokaterna får yppandeförbud och morgonpressen får nöja sig med kommentarer från Säpo.
Den hemliga rättegången blir förstås en politisk rättegång. Något annat är ju inte möjligt. Skuldfrågan bestäms ju av hur den svenska domaren och hans nämndemän ska se på den icke terroriststämplade organisationen al-Shabaab, som de rimligtvis aldrig har hört talas om.
Eftersom vi har en påtaglig brist på terrorister i Sverige så har vi bara fått en chans att tillämpa de här nya terroristlagarna. År 2005 dömdes två irakiska kurder till 5 och 6 års fängelse för olaga penninginsamling till terroriststämplad organisation.
Skillnaden nu är alltså att den påstått olagliga penninginsamlingen gått till en icke terroriststämplad organisation. Åtminstone inte av FN eller EU, även om USA tycks ha en annan uppfattning. Men enligt USA är alla organisationer i Somalia terroristiska utom de etiopiska ockupationsstyrkorna.
Det finns många nackdelar med hemliga politiska rättegångar. Rättssäkerheten sätts totalt ur spel, politiskt godtycke blir viktigare än materiell bevisning och det orättfärdiga systemet vänds uteslutande mot invandrare och flyktingar som blir lika rättslösa som judarna i Tyskland under 1930-talet.
Eftersom nackdelarna är så självklart övertydliga med detta system, vilka är då fördelarna? Varför har vi med vett och vilja avskaffat principen om likhet inför lagen och varje människas rätt till en rättvis rättegång?
Det finns dessvärre inget tydligt svar på den frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar