Alliansen, ovänligen, ta mig i brasan.

Jag är så jävla trött på Alliansen och deras vidriga jävla människofientliga politik.
Deras hymlande om sina egentliga åsikter och hycklande retorik gör mig illamående, gråtfärdig och rosenrasande på samma gång.
Jag har läst en del om deras förslag till att spara in massa pengar på personlig assistans och när jag läser Adryan Lindens artikel i ETC rinner bägaren över.
Alliansen, ni är jävla svin.
Så enkelt är det.
Vidriga jävla svin.
Ni vill ha en egoistisk politik där man reder sig själv och är man svag får man hoppas på välgörenhet från någon med resurser.
Jag låter bli att gå in på ett demokrati-ekonomiskt spår där jag argumenterar emot det där "skatt är stöld" tänket med att profit är lika mycket stöld och att allting vad gäller resurser är demokratiska överenskommelser, så demokratiskt det kan bli när ena parten har ett maskingevär och den andra en högaffel. Men iaf. Jag ska låta bli det.
Det här är personligt.
Det här handlar om deras syn på svaga personer.
Arbetslösa, handikappade och sjuka.
Alliansens politik bygger på att vi helst av allt vill utnyttja sin situation så mycket som möjligt, inte göra något själva utan bara på allt serverat till oss.
Men jag ska tala om något för er era vidriga jävlar, bara för att NI era jävla svin utnyttjar er situation så mycket som möjligt betyder det inte att vi gör det. Bara för att ni skriver av minsta lilla grej på skatten och utnyttjar era resurser till att betala tillbaka så lite som möjligt till samhället betyder det inte att vi gör det.
Jag är själv handikappad, som tur är klarar jag mig jävligt bra själv och är inte i behov av personlig assistans.
Men vissa saker klarar jag inte, vissa saker kan jag inte.
Det är fruktansvärt jobbigt att inte kunna göra vissa saker, att hela tiden behöva ha hjälp med vissa saker.
Jag har svårt för att be om det, jag vill helst klara mig själv. Jag börjar bli lite bättre på att faktiskt be om hjälp när jag behöver det men det tar emot. Jag vill ju klara mig själv.
Jag kan ju också det för det mesta, till skillnad från dom som behöver personlig assistans.
Och det för mig så fruktansvärt jävla arg att några jävla idioter i kostymer menar att dom inte ska få den hjälp dom behöver för att leva sina liv så bra som möjligt.
Att dom för en politik som insinuerar att dom bara utnyttjar systemet eller att dom inte är värda att få leva ett liv med så lite hinder som möjligt.
Är vi så jävla kalla i det här landet? Är det vad vi har kommit till? Där vi inte ens kan unna oss att dela med oss av våra resurser så att även personer med funktionshinder ska kunna leva bra liv?
Och den attityden man anar och allt för ofta ser tydligt med att vi sjuka och handikappade vill utnyttja systemet och att vi egentligen skulle kunna göra mer än vi gör och bara utnyttjar systemet för vår egen bekvämlighet gör mig helt jävla tokig.
Jag vet med mig själv att det är så långt ifrån sanningen man kan komma.
Lika jävla låst jag kände mig när jag satt i rullstol känner jag mig ibland idag när det är något jag vill göra men inte kan pga mina skador. Och lika jävla glad blir jag när jag ändå får något gjort som jag blev när jag faktiskt kunde gå själv.
Lika mycket som jag kämpade för att kunna gå igen försöker jag anstränga mig för att klara mig själv så gott jag kan. Men det går inte alltid. Ibland behöver man hjälp.
Det är en jävligt tråkig känsla att känna sig låst och det är en helt underbar känsla att få den hjälp man behöver och känna sig fri.

Och den känslan vill ni beröva folk, varför?
Så att ni kan sänka förmögenhetsskatten lite till?
Ät bajs och dö era jävla svin.