Sommar och sol...

Det har känts lite tomt och tråkigt i sommar då så många av dom jag är van att umgås med inte finns här längre.
Det och lite andra saker har gjort att jag bitvis känt mig lite ensam och ledsen. Och det blir ju inte bättre av att höra från personer man älskar hur olyckliga dom är där dom är.
Och inte finns det något man kan göra åt det heller.
Visst stöttar vi varandra på distans men det räcker liksom inte.
Det dumma är att egentligen är det så mycket som är bra i mitt liv men det funkar liksom inte riktigt eftersom vissa mindre bra saker tar för mycket plats.
Jag vill för mycket saker på en gång och kan inte slappna av och låta vissa saker ta sin tid. Jag vill ha allting på en gång, nu, genast.
Det får man sällan och det gör att även bra saker gör mig missnöjd.
Detta är inget bra alltså men det känns ändå ganska positivt, jag ser ljusning. Men det gläder mig inte så mycket, men det får mig iaf att inte känna mig deppig. Bara lite hängig. Eller nått.