torsdag, oktober 02, 2008

Alla måste vara med, om man inte har fel kön...

Sitter och läser lite blandade saker, Zizeks Welcome to the Dessert of the Real blandat med DN och SvD. Klickar mig in på en Allt om barn artikel där man frågar en psykolog om olika saker kring hur man ska hantera sina barns sociala liv. Jag tycker en del svar, och även en del frågor, skickar helt fel signaler. Framförallt det här:
Ska alla få komma på barnkalaset?
– När det gäller barnkalas är det självklart att man exempelvis bjuder alla tjejer i en klass eller på en avdelning. Där får ingen uteslutas och de vuxna måste vara tydliga med det.
Så det är ok att utesluta någon eller några enbart pga deras kön men inte pga att man kanske inte tycker om den personen? Vad i helvete är det för fel på folk? Vad är det för jävla logik? Könsdiskriminering är någonting som är norm och som rent av uppmuntras från födseln och det gör mig så jävla förbannad.
Annars är det här väldigt svåra frågor tycker jag. Jag tycker det är fel att man ska tvinga barn att umgås med personer dom inte vill umgås med. Men samtidigt behövs det hjälp från "vuxenvärlden" ibland för att barn som är utanför ska kunna komma in någonstans. Visst är det bra att prata med barnen om hur dom själva hade kännt om dom varit utanför men samtidigt skapar det en tydligare utanför stämpel på det barnet som är utanför.
Det är väldigt svåra frågor och jag har inga bra idéer om vad jag tycker och tror är rätt. Men att uppmuntra könsdiskriminering tycker jag är dåligt.

10 kommentarer:

Uwe sa...

Tack för skriva den här artikeln. Jag tänkte att skriva något själv, men min Svenska är inte än så brå.

Om frågan hade varit "alla eller ingen" när jag var barn, jag skulle ha föredragit "ingen". Lyckligtvis had jag möjligheten att bestämma själv vem jag bjuder och vem inte.

Anonym sa...

Nja - visst, jag håller HELT med dig om att det låter helt åt skogen att man ska bjuda alla av sitt eget kön (???)av nån påhittad anledning som bara förvirrar.

Men i övrigt är jag jättenegativ till att barn uppmuntras vara så "individuella" och gå på magkänslan osv när det gäller vilka man kan tänkas behaga leka med just idag....alla som vill ska få vara med, även utanför skolan, anser jag ska vara budskapet från de vuxna!! Socialt utanförskap är det absolut värsta en människa kan råka ut för, så låt oss lära våra barn att ta hand om varandra!

Om inte vuxenvärlden tar ansvar och lär barn att man inkluderar alla som vill, oavsett social mognadsnivå, odlar vi vidare samhället där det alltid finns de som är överlägsna andra. Social förmåga såsom att vara utåtriktad och populär bland andra är en begåvning, och barn som ännu inte lyckats tillägna sig "poppis-kvaliteterna" ska få många många chanser att lära sig det sociala spelet för att inte riskera i att utveckla låg självkänsla.

Blir så trött på när vuxna stöttar barnen i att exkludera!

Mattias S sa...

Jag tycker som sagt det där är en väldigt svår fråga.
Man hamnar också kanske i situationer där man måste bjuda in den där tuffa killen som har mobbat en och fått en att må väldigt dåligt till sitt kalas där man inte alls vill ha honom.
Jag vet inte riktigt hur man ska hantera allt det där. Jag tycker det krävs mer dynamiska regler än "alla eller ingen" och förstår vad Uwe menar.
Men samtidigt måste man som du Anonym säger hjälpa dom som är utanför att komma in.
Exakt hur vet jag inte.

Anonym sa...

Tack Hanna för en tydllig och ärlig artikel.
Alla förstår väl att det finns undantag, men huvudbudskapet i artikeln är ändå det viktigaste, som vi aldrig får bortse ifrån - att i skolan (el förskolan) är barnet utlämnat till att vara i en bestämd grupp och det borde vara självklart att alla ska få vara med. Ansvaret måste där ligga på aktiv, professionell personal som stöttar och skapar trygghet för alla barn. Exemplet med flickorna handlar ju inte (som alla säkert redan förstår)om könsdiskriminering utan är ett exempel på hur ett urval kan gå till som barnet inte uppfattar som känsligt. Tills vi har ändrat våra könsmönster kan vi väl använda de termer som faktiskt är faktum i vår krassa verklighet och som folk kan relatera till! Hur man gör på fritiden måste vara upp till varje familj, men då får man kanske se till att lära barnet att i skolan gäller regeln att alla får vara med och leka. Jag har svårt att tro att ett litet barn väljer "ingen" som Uwe nu i vuxen ålder vill påstå. Som lärare är min erfarenhet det motsatta.

Ängel sa...

Jag håller med Hanna, men man ska inte diskriminera. När jag själv gick på lekis så bjöds jag aldrig på kalasen barnen hade. Varför? Jo FRÖKEN själv satte regeln och uteslöt mig från sin dotters kalas (som gick i vår grupp) och sedan gjorde alla andra mammor likadant för fröken har ju alltid rätt. Varför? Det vet jag inte än idag ca 38 år senare. Det ni.

Mattias S sa...

Anonym2: NEJ! Vi ska inte låta den krassa verkligheten styra och fortsätta lära våra barn att det är ok att könsdiskriminera. På det viset kommer vi ju aldrig bli av med dom.
Tycker man det är dåliga ska man jobba mot dom, inte förstärka dom och inpränta det hos sina barn!
Tycker jag då, man får självfallet göra som man själv vill.
Hade jag fått välja mellan att bjuda in en mobbare till mitt kalas eller ingen alls hade jag valt ingen alls.
Jag vill inte behöva lida för att den personen varit dum mot mig.
Då är det den som får vara utanför min krets.
Man får prata med sina barn och höra efter varför dom inte vill bjuda X eller Y och sen diskutera fram vad man vill göra.
Det tycker nog jag är bäst.

Anonym sa...

Kan bara inte låta bli att kommentera Mattias. Vem har skrivit att det är OK med könsdiskriminering inte anonym 2 iallafall! Där stod ju bara att exemplet är tydligt så folk kan förstå vad det kan handla om, att inte utsätta ett barn för känslan av oförklarligt utanförskap! I specifika mobbingfall måste man jobba på flera plan och verkligen hitta beröringspunkter mellan barnen så det kan fungera ihop - vem vet?kanske ett kalas på neutral mark under uppsikt av vuxen. Barn är små och formbara- vi måste forma dem till goda medmänniskor gällande inkludering och olika former av diskriminering.

Mattias S sa...

Anonym3: Och att då uppmuntra barn att göra den uppdelningen tycker jag är dåligt.
Till skillnad från Anonym2 som tycker det är ok.

Sen vet jag inte vad jag tycker om det där att "forma dem till goda medmänniskor". Barn är också individer med egna känslor, önskningar och viljor. Jag vet inte hur bekväm jag känner mig med att någon annan vill forma mig till något annat än jag är.
Jag ser det snarare som att man får ha en dialog med barnet där man kan hjälpa det att se saker och ting ur andra perspektiv och kunna välja själv mer än att man ska forma dom.

Anna sa...

Till anonym lärare som tror sig veta hur alla barn fungerar: Jag valde "ingen" när jag var barn. Jag var inte ensam om det beteendet.

Fru Decibel sa...

Vi har höga krav på barn. De måste leka med alla, även om några kompisar är tråkiga och dumma och fula. Men vi vuxna får bära oss åt hur vi vill utan att någon rycker in och säger att alla ska vara med. Vi mobbar varandra, vi föredrar vissa och vi ignorerar andra och visar det tydligt.
Jag menar inte att djungelns lag ska råda. Men det vore kanske klädsamt om vi vuxna kunde se bjälken i våra egna ögon också.