Vad är feminism?

Det här fick mig att läsa det här och det här som fick mig att läsa det här och det hela fick mig att sucka djupt.
Paolo Roberto pratar om flera saker som jag bara suckar åt.

Det är väl bara att öppna fönstret och sticka ut huvudet så ser man hur världen funkar så ser man att det är skillnad på män och kvinnor. Det är skillnad på vår biologi, det är skillnad på vår muskulatur, det är skillnad på våra hjärnor.

Ja Paolo, duktigt av dig. Tänk om alla queerfeminister hade varit lika skarpsinnade som dig och bara tittat på hur världen ser ut och då förstått att alla skillnader mellan män och kvinnor är biologiska. Som Magnus Betnér säger, på stenåldern var alla småflickor så förtjusta i rosa päls och småpojkarna bara älskade att leka med bilar. Så klart att vi ser skillnaderna, men varför är dom där? Har du något bra svar på det Roberto?
Men visst är det så att det inte bara är ytligt biologiska saker som skiljer män och kvinnor åt, som skägg, kuk/fitta, musklatur, fettfördelning osv. Det finns också alltid undantag och ju fler egenskaper man knyter ihop med ett visst kön desto fler undantag finns det och ju fler personer blir det som hamnar utanför könsklassificieringen.
Men jag tycker det är viktigt att tänka på att den biologiska varelsen människa i ett samhälle aldrig kan skiljas från den sociala.
Jag tycker det ofta vill göras så att vissa egenskaper vill göras rent biologiska och andra rent sociala.
Jag tycker inte man kan göra så. Alla egenskaper är en samverkan mellan det biologiska och det sociala. Allt, precis allt.
Det gör också att jag tycker det ur det här perspektivet är helt ointressant vilka biologiska skillnader det kanske finns. För dom sociala skillnaderna finns där oavsett om dom biologiska är där eller inte. Och då kan man alltid ta och bara titta på dom sociala och leta historiska strukturer och mönster. Då ser man dessutom ganska snabbt att det här biologiska tar sig väldigt olika uttryck i olika tider.

Som exempel på det brukar jag ta argumentet man hör ifrån sånna som försvarar skönhetsidealen med att det är rena biologiska signaler som skickas ut.
Det är bara biologin som signalerar att en smal, storbystad, ung tjej är ett väldigt bra genetiskt exemplar att para sig med. Smal och ung betyder att hon är frisk och sund, storbystad betyder att hon kan ge fullgott med näring till avkomman och så vidare.
Jag har personligen svårt att relatera till sexualitet på det sättet då jag mest upplever och känner mina sexuella lustar på helt andra plan, men det är en annan fråga.
För diskussionens skull så köper jag det här med att vi biologiskt tänder på någon som är frisk, sund och kan föda vår avkomma.
Men vad som anses friskt och sunt är ju knappast givet om man tittar på historien. I flertalet kulturer har en mulligare och rundare kropp ansets mycket mer attraktiv, och också sundare och friskare och ett tecken på välstånd. Så det går inte att skilja det biologiska från det sociala.
Och om vi tittar på det omvända med vad som anses biologiskt att kvinnor ska falla för så är det ofta makt och pengar som tas upp eftersom det säkerställer en trygg uppväxt för avkomman. Och jag förbluffas över hur något så socialt konstruerat som makt och pengar tas upp som försvar för en biologistisk syn på det hela. Det känns ju verkligen som att argumentera emot sig själv och bara ännu ett exempel på där det sociala och det biologiska inte går att sära på.
Om det nu är så att kvinnor biologiskt tänder på någon som kan säkerställa en eventuell avkommas framtid så är det ju fortfarande helt socialt vad det skulle innebära.

Jag ska kanske gå vidare lite och se vad Paolo har mer att säga om feminismen.

Det är bara att titta på sånt här som föräldraförsäkringen, jag menar, vem är det som är hemma med barnen? Kvinnor vill ju vara hemma med sina barn och vi delar hyfsat lika folk i Sverige[...]

Hyfsat lika? 80-20 tycker inte jag är "hyfsat lika". Men om du tycker det så vill jag gärna starta ett företag med dig. Vi kan dela "hyfsat lika" på vinsten sen. Hur kommer det sig att kvinnor vill vara hemma med sina barn?

[...] I snitt är män fyra år äldre än sin partner och då har man kommit fyra år längre i karriären. Sen när man ska välja i ett par vem som ska vara hemma, då väljer man den som man rent ekonomiskt tjänar på.

Så kvinnor vill vara hemma med barnen för att det är det ekonomiskt bästa valet. Är det då inte en positiv sak att kämpa för att ta bort dom ekonomiska faktorerna så att folk faktiskt kan välja själva och inte låta pengarna välja åt en? Om man som du säger vill att man ska välja själva, är det då inte att öka den egna valfriheten att ta bort den ekonomiska faktorn så mycket som möjligt? Alla människor har alltid helt fria val vad gäller allting. Ingen är tvingad till någonting. Det finns ingen skillnad mellan demokrati och diktatur, frihet och fångenskap. Man är alltid fri att göra precis vad man vill. Men allting man gör får olika konsekvenser. Det fria valet är alltid begränsat av dom olika konsekvenser som sker beroende på vilket val man väljer. Genom att ta bort dom ekonomiska konsekvenserna så mycket som möjligt så tycker jag att man ger människor mer personlig frihet där man låter personliga viljor och konsekvenser bestämma ens val i högre utsträckning.
Och det här är vad politisk feminism handlar om för mig, att analysera och bryta ner hur det kommer sig att det alltid är mest rationellt att kvinnor gör si och män så.
T.ex att stanna hemma med barnet, hur kommer det sig att det nästan alltid är det bättre valet rent rationellt för kvinnan att vara hemma? Att mannen tjänar mer, har något på gång i jobbet osv. Eller hur kommer det sig att kvinnor är dom som oftast städar i hemmet och oftast också är dom som är både bättre på det och som tycker det är viktigare att ha gjort noggrannare än männen. Om vi tittar på skillnaden hur flickor och pojkar uppfostras och hur deras könsroller modeller ser ut så är det ju inte så konstigt.
Flickor har oftare större krav på sig att hålla sitt rum städat, att hålla sina kläder rena, att hålla sig fin i håret osv.
Jag vet att jag skriver mycket ur mannen som norm-perspektiv men det är mitt perspektiv och även om jag försöker ändra det lite så känns det oftast mest naturligt att skriva på det sättet.

Vi fortsätter och ser mer saker som Paolo har att säga.

Min fru var hemma med våra barn. De första 6 månaderna då ska man ju vara hemma för då ska man amma. Ska pappan ta över då när det roliga börjar?

Paolo säger att "de första 6 månaderna ska man vara hemma" och behöver inte ens på något sätt markera att han menar kvinnan. Det är tydligen helt självklart att kvinnan ska vara hemma i 6 månader eftersom hon måste amma. Men, män kan också amma och kvinnan kan tömma brösten på mjölk som mannen matar barnet med när kvinnan inte är hemma.

Vi fortsätter:

Programledaren:
- Ja, fast jag kan tycka att samhället verkligen behöver hjälpa till för att folk ska....

Paolo:
- Varför då? Varför kan inte du prata med din kille? Då kanske du ska byta kille i såna fall.

Men återigen så handlar det ju om att det i så många fall är mest rationellt för kvinnan att stanna hemma. Även om man pratar med sin kille blir det ju lätt att kvinnan stannar hemma, som såhär.

- Jag skulle gärna vilja börja jobba igen, förlossningen var för 4 månader sedan och jag känner att jag vill tillbaka till jobbet.
- Ja, jag förstår det. Jag vill gärna vara hemma mer med bebisen men vi får in tretusen kronor mindre varje månad om du jobbar istället.
- Nä, det går inte. Vi behöver dom pengarna, framförallt nu när vi har en till i familjen att tänka på.

Det spelar liksom ingen roll hur mycket man är för jämställdhet och hur mycket man vill jobba för det, ibland går pengarna före. Och det personliga ska inte behöva bli lidande för att man jobbar för det politiska.
Det är ju precis där samhället måste gå in och hjälpa till för att jämställdheten inte ska bli lidande pga gamla strukturer.
Vill vi verkligen gå framåt måste vi politiskt sudda ut så många av dom här rationella/ekonomiska argumenten som möjligt.

Det var lite grundläggande saker som jag kände att jag bara var tvungen att skriva ner.