Min naivitet...

I min naivitet så har jag alltid trott att vi lever i den bästa av tider, vi har aldrig varit så jämställda och accepterande som vi är nu. Även om vi har väldigt (väldigt, väldigt) långt kvar att gå för att vi ska vara ett öppet och accepterande samhälle så har jag ändå trott att vi lever i den bästa av tider. Jag har också trott att även om vägen inte är helt rak så går vi mot bättre och bättre tider. Även om det finns sexism, rasism, homofobi, xenofobi och orättvisa klassförhållanden så har jag alltid trott att vi går mot en rättvisare, mer jämställd, öppnare och bättre värld. Hur kan vi inte göra det? Har vi inte nog med historia av rasism osv att titta tillbaka på och lära oss av? Har vi inte nog med erfarenhet för att inse hur farligt det är om vissa diskurser normaliseras?
Min naivitet får sig ofta en törn då den stöter på verkligheten, i min kontakt med försäkringskassan blir jag t.ex. ofta påmind om hur omänsklig man är i deras ögon. Om vi går mot ett bättre samhälle, varför är det en prövning och inte en hjälp nu för tiden? En samhällsinstitution som finns till för att hjälpa folk borde väll faktiskt bemöta dom som söker hjälp där på det sättet och inte som en fiende man måste besegra för att få den hjälp man har rätt till? När blev försäkringskassan en vakt man var tvungen att ta sig förbi för att få det man har rätt till? Så har det kanske alltid varit för en del, men nu är det så för väldigt många fler...
Och när jag läser Ali Esbatis bloggpost om högerns förbruning så är det nästan att min naivitet slås i spillror. Borde vi inte ha lärt oss av vår historia vad främlingsfientlighet är? Borde vi inte ha lärt oss att det inte är okej att dela in människor pga etnicitet?

Jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag vet inte vad jag ska skriva. Min naivitet klamrar sig fortfarande fast, jag tror på att en bättre värld är möjlig. Jag vill tro på att en bättre värld är möjlig.
Snälla, kan ni inte hjälpa mig fortsätta tro det? Kan vi inte arbeta tillsammans för att skapa en bättre värld?
Jag kan inte acceptera att majoriteten av befolkningen vill ha den värld vi håller på att skapa, jag kan inte acceptera att det är åt det här hållet folket vill ta samhället.
Men jag kanske tvingas acceptera det snart, men snälla, hjälp mig slippa. Hjälp mig slippa acceptera den verklighet som verkar finnas.
Snälla?