V.39 - Smärta

När jag läste veckans bloggutmaning på Vecka 6 som är smärta blev jag först totalt oengagerad då jag inte direkt känner att jag har så mycket att relatera till.
Jag är inte särskilt intresserad av olika smärtlekar och ingen av mina sexpartners har haft problem med dålig smärta i samband med sex så jag kände inte att jag hade så mycket att säga.
Men så läste jag det första bidraget och kom på att jag inte alls behöver skriva om mig själv och mina erfarenheter, jag kan ju skriva om precis vad jag vill!
Det första jag kommer och tänka på då är samhällets allmänna syn på smärta som någonting tändande är ganska fel. Inte minst har det synts mycket på sistone i olika bloggar och diskussionsforum kring det så kallade BDSM-fallet. Just det specifika fallet har jag egentligen inte så mycket att säga om, jag vet inte vad som hände och har inte orkat bry mig. Jag har dessutom inte läst så mycket vad folk har skrivit om det men av det lilla jag läst så verkar det inte direkt skilja sig från hur det brukar se ut eller hur det såg ut när fallet var i tingsrätten då jag läste lite mer kring det.

Men jag hade tänkt att skriva rent allmänt om hur sex och smärta kan gå hand i hand och det är inga konstigheter med det.
Först och främst ska man kanske ta och tänka på att bara för att man gillar smärta så gillar man antagligen inte alltid smärta eller all smärta. Agnes har bloggat lite kring hur hon upplever det och det är någonting som många kanske inte tänker på. Men det är ingenting som skiljer upphetsningen av smärta från upphetsning av någonting annat. Ibland är man på humör och ibland inte. För att man tänder på en typ av smekningar t.ex så tänder man inte på alla osv.
Men jag uppfattar det som att det finns en bild av någonting sjukligt och/eller nymfomaniskt med att tända på smärta.
Och i samma stil så är det någonting kvinnligt att tända på få smärta och  någonting manligt att tända på att utdela smärta.
Det finns många aspekter att ta hänsyn till om man ska titta på det ur ett genusperspektiv, män förövare/kvinnor offer, man = dominant/kvinna = undergiven och säkert massa andra saker men ur mitt perspektiv så tänker jag på det mest som jag tänker kring allt annat sex.
Det är mannen som är aktiv och ska göra det skönt för kvinnan medan kvinnan tar emot och njuter.
Om det handlar om att bli KiF-knullad eller smiskad spelar liksom ingen roll, mannen gör på kvinnan.
Och även om det finns mycket jag skulle kunna skriva om de olika sakerna så är det som sagt smärtan i sig jag ska försöka fokusera på.

Vad är det med smärta som folk tycker om?
Det är väldigt vanligt med reaktioner kring att folk som tänder på att känna smärta är störda, sjuka, har självskadebeteende och många andra ohälsosamma saker.
Men om man tittar på det rent biologiskt så är det inte alls särskilt konstigt, smärta aktiveras utsöndrande av endorfiner, oxytociner och säkert andra saker också. Det är saker som kroppen tycker om. Så smärta är till viss del belönande för kroppen rent biologiskt. Men djupare än så förstår jag mig inte på den biologiska biten och det är inte heller det som är intressant på ett mer personligt plan.
När man är kåt, eller iaf jag, så reagerar kroppen väldigt annorlunda på beröring av olika slag.
Hela kroppen reagerar väldigt annorlunda på stimulans och det blir liksom väldigt skönt med beröring som i normalt tillstånd kanske inte hade varit något särskilt.
På samma sätt kan jag enkelt relatera till smärta som en källa till njutning när kroppen är på det sättet.
Sen är smärta en ganska intensiv känsla, njutning är också en ganska intensiv känsla. En stark kombination av dom två kan verkligen dominera hela ens sinnesintryck, det blir en väldigt speciell mental känsla av att de sinnesintrycken tar över en helt.
Det är svårt att skriva om, jag vill inte bli för personlig men om man ska skriva någonting vettigt om det här så måste man skriva personligt. Men då har jag också det problemet att smärta på det viset inte riktigt är någonting jag tycker om eller kan njuta av ordentligt. Så jag hamnar i ett lite konstigt mellanläge.
Det jag vill ha sagt är egentligen att det inte är så konstigt att man kan njuta av smärta, det finns många aspekter som inte är så svåra att förstå eller relatera till om man vill. Men precis som allt annat i samhället som är utanför normen så är folk inte särskilt intresserade av att försöka förstå. Det är någonting jag så ofta reagerar över då folk i allmänhet gärna formulerar sig och säger "alltså jag förstår inte hur xxxx kan yyyy" samtidigt som dom absolut inte har något som helst intresse av att försöka förstå. Det är klart som fan att man inte förstår någonting om man inte försöker. Samhället skulle må mycket bättre om folk faktiskt försökte förstå andra människor eller iaf lät bli att döma dom när dom inte förstår.
Jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen med det här, som många andra Vecka 6 poster här blir det mest lite blandade tankar och känslor kring ämnet som jag delar med mig utan någon riktig struktur, även om jag försöker!

Sen sitter jag och skriver detta med ryggont, min rygg är någonting jag har mycket problem med och det påverkar ju även mitt sexliv. Men att skriva om funktionshinder och sex känns så himla personligt att skriva om så det vill jag inte.

Aja, det här var mina tankar kring smärta och sex just nu iaf!