Flickans mentor på skolan bestämde då att flickan skulle gå runt i fem klasser och förklara att hon inte var emo.Jag går i bitar. Jag sitter här framför datorn och går sönder.
Och att hon blev ledsen om någon sa det.
Flickan tyckte att det kändes förnedrande, men mentorn ska enligt anmälan ha menat att hon inte hade något val.
Detta är så hemskt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag mår så dåligt av att läsa detta. Men jag är inte förvånad.
Det är en vanlig reaktion bland skolor när det handlar om mobbning.
Jag hade inte direkt problem med att bli mobbad men jag är en tönt och jag är handikappad så jag hade flera incidenter med mobbare.
Bland annat blev jag en gång i högstadiet knuffad i busskön så jag ramlade ner på marken i snön av en mobbare som jag haft flera otrevliga möten med under hela min skolgång, och även utanför skolan. Han var nått år äldre och hade ofta varit otrevlig och gjort taskiga saker mot mig.
När jag kom hem så pratade jag med mamma om det och grät.
Mamma ringde skolan och pratade med dom om det.
När jag nästa dag gick ut från skolan och ut till bussarna så blev jag chockad över vad jag fick se. Nu hade det införts bussvakter vid kön för att ta itu med knuffandet i bussköerna.
Och jag fick självklart gå först i kön och stå ensam med bussvakten inför alla.
Jag tycker det är precis samma tankefel i mitt fall som i fallet med den här tjejen som nu tagit sitt liv.
Istället för att ta itu med personen eller personerna som faktiskt mobbar så försöker man ta itu med någonting helt annat samtidigt som man sätter offret i en otroligt utsatt position.
Jag känner att jag borde ha jobbat mer med detta, jag har både personliga erfarenheter och observationer av detta och jag vet hur jävla skadligt beteende det är.
Men jag har inte gjort något och det får fortsätter.
Och nu är en flicka död.
Och skolinspektionen ingriper inte.
Och jag går sönder...
