måndag, juni 15, 2009

Att kompromissa i sexlivet...

Läser i Expressen om Våra vanligaste missar i sängen och håller inte helt oväntat inte riktigt med om många saker.
Hannah Arnhög skrev blanda annat så här:
Hur ska par göra för att båda ska bli nöjda i sängen?
- Prata om saken! Förklarar kvinnan att anledningen till att hon aldrig tar initiativ till sex är för att han aldrig tar på henne och kysser henne kanske det kommer fram att anledningen till att han aldrig lägger tid på förspel är att han inte tror att hon vill ha honom eftersom hon aldrig tar initiativ, osv. Lyssna på varandras önskemål! Sexlivet funkar inte om inte båda är villiga att kompromissa.
Jag blir så förbannad! Jag blir så JÄVLA förbannad! Jag tycker det är ett jättebra svar fram till sista meningen. Att prata om det hela tycker jag är en jättebra idé, kör på det!
Men när hon sedan kommer på ett så jävla idiotiskt ledande påstående som sista meningen tycker jag hon förstör väldigt mycket prat. Om man pratar om det hela med sin partner med utgångspunkt att båda måste vara villiga att kompromissa tycker jag att man har en mycket dålig inställning till att börja med.
Sexlivet kan fungera alldeles utmärkt även om man inte är villig att kompromissa eller om bara en person är det.
Det är ett helt falskt påstående hon kommer med och jag hatar verkligen denna press dels på att man måste kompromissa och dels att båda måste göra det.
I många fall är det så att den ena parten är väldigt villig att kompromissa men den andra inte alls. Då fungerar det utmärkt att den som vill kompromissa gör det och sen som inte vill inte gör det.
Jag förstår inte rättvisetänkandet när det kommer till sex. Om en persontycker om att ge oralsex till exempel så förväntas det ändå att den andra personen också ska ge oralsex även om den inte alls tycker om det.
Och när experter uttalar sig om att för att det ska fungera så måste båda vara villiga att kompromissa så föder man ett sånt här tänk och sätter väldigt obehaglig press på personer som inte vill kompromissa. Som känner sig väldigt obekväma och som inte alls tycker om att göra saker utanför det dom vill.
Att prata med varandra om vad båda tycker om och hitta gemensamma saker som känns bra för alla inblandade är bra.
Men släpp hela tanken med att båda måste vara villiga att kompromissa. Jag tycker det får sex att kännas som en byteshandel och jag tycker det är en ganska äcklig tanke.
Jag har sex och gör sexuella saker för att jag tycker om det. Att som utgångspunkt känna en press på att göra saker jag inte tycker om för att få saker jag tycker om tycker jag känns ganska motbjudande.
Sen reagerar jag också på det här hon skrev:
Något tips till den som är missnöjd med sin partner när det gäller sex?
- Ja, var inte rädd att hitta på under akten genom att rent fysiskt visa vad du vill. Är du rädd att såra din partner går det utmärkt att göra det sexigt, alltså i stället för att klaga på vad som är fel föreslå vad du vill göra, exempelvis på sms eller över ett glas rött. Alltid bättre att ta upp det i en positiv dager än negativ. Det båda i slutändan är ute efter är bekräftelse!
Jag förstår inte poängen med att avsluta med ett allmängiltigt påstående på det sättet. Jag tycker det känns som ganska bra tips som säkert funkar för många.
Men varför avsluta med ett allmängiltigt påstående som dessutom inte är sant? Jag blir så trött och irriterad på sexualrådgivare som hela tiden ska komma med påståenden om vad ALLA vill och sånna saker.
Sex fungerar inte så. Man kan vara ute efter många olika saker och jag förstår verkligen inte poängen i att komma med påståenden på det här sättet. Sex är något individuellt, vissa saker stämmer generellt men att påstå att alla är ute efter en viss sak gör mig så förbannad.
Varför ska allting vara allmängiltigt?
Det kan tyckas som en petitess att reagera så här starkt på en kort välmenande mening men det är just det som gör mig förbannad. Hela grejen är färgad av den här sortens tänk och det tycker jag är synd. Att man inte kan låta sex och saker därikring vara personliga utan att det ska pratas om hur saker och ting ska vara.
Hur ska par göra för att båda ska bli nöjda i sängen?

Katerina Janouch är ännu värre:
Hur ska par göra för att båda ska bli nöjda i sängen?
- Man måste mötas på halva vägen och kompromissa. Det bästa vore om båda två fick en del av den andres sexualitet. Mannen ska bli mer kvinnlig och kvinnan mer manlig och de ska sträva efter varandras egenskaper. Han kanske ska tona ner sig själv lite grann, medan hon ska tona upp sig. Då tror jag att det kan bli riktigt lyckat, men det kräver en del av båda parter.
Man MÅSTE mötas på halva vägen och kompromissa. Vad fan är detta för något? Man kan ha ett makalöst sexliv utan att kompromissa ett dugg.
Vill man kompromissa och mötas på halva vägen så varsågod, om man vill det och tycker det känns bra så är det ju inget fel i det.
Men att påstå att man MÅSTE är ju helt vidrigt tänkt. Fy fan för dig Katerina.
Som jag ser det och vad som jag tycker mycket mer om är att man ser var ens sexualitet överlappar. Man hittar dom saker som man båda tycker väldigt mycket om och fokuserar mest på det.

Allt prat om vad man MÅSTE göra när det kommer till sex och dylikt tycker jag är så vidrigt. Jag tycker det är ett tecken på en så sjuk uppfattning om vad sex är för något.
När det kommer till sex måste man ingenting annat än låta bli att begå övergrepp ungefär.
Jag tror också att alla prat om måsten och sånt skapar en press på folk som gör att dom får det onödigt svårt att få ett bra sexliv.
För väldigt många personer fungerar säkert dom här sakerna men dom hade fungerat lika bra även om man inte pratat om dom som måsten.

Inga kommentarer: