Wow, vilken överraskning. Ingenting jag hört om den här filmen har gjort mig särskilt sugen på att se den, utöver att Moodysson har gjort den då. Den börjar ganska ointressant men den växer och växer och växer filmen igenom. Musiken med Ladytron har använts helt fantastiskt. Filmen känns otroligt mångbottnad och den säger mig så många olika saker på så många olika sätt.
I ett makalöst långsamt tempo suger filmen in mig i så många olika känslor att jag bitvis inte vet var jag ska ta vägen. Och när jag väl tror jag hittat en känsla att hålla mig fast vid så vänder filmen på klacken och lämnar mig handfallen utan något att hålla kvar vid. Fantastisk film, stark fyra.
4/5
8/10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar