fredag, juni 27, 2008
Gilla...
onsdag, juni 25, 2008
måndag, juni 23, 2008
söndag, juni 22, 2008
Fredrick Federley om hoten efter FRA-debatten, Säpo-skyddet, mamma och framgångsrika bögar
Men det är uppenbart att Fredrick Federley älskar att stå i centrum.
Att den unge centerpartisten fått allvarliga hot efter FRA-debatten och skyddas av Säpo hindrar honom inte att fortsätta sticka ut hakan.
Med sina spetsiga boots, svarta kläder och solglasögon ser han mer ut som en basist i något av våra allvarstyngda rockband än en riksdagsman från Centern.
Och Fredrick Federley är givetvis inte omedveten om att människor han passerar tittar nyfiket när han kommer släntrande till caféet i Hammarby sjöstad där vi ska träffas.
Han har nyligen flyttat till denna stadsdel i Stockholm och bubblar av entusiasm över sina nya kvarter och hälsar på var och varannan människa som går förbi under vår timme på uteserveringen.
Det är dagen före midsommarafton. För att bara sovit någon timme per natt under de senaste hektiska signalspanings-dygnen ger Federley ett oförskämt piggt och vaket intryck.
Är du nöjd med din insats i FRA-debatten?
- Man vill alltid nå så långt som möjligt. Jag har inte hunnit reflektera över allt som har hänt, det kommer ta några dagar. Uppenbarligen har de flesta som varit på min sida inte velat ha någon signalspaning alls, och det har aldrig varit min åsikt.
- Det förslag som funnits har varit dåligt. Nu får vi en lag med reglerad signalspaning. Det är en kompromiss jag kan stå för.
I ditt anförande i riksdagen i debatten inför omröstningen hänvisade du till din mamma. Vänder du dig ofta till henne?
- Inte som politisk rådgivare. Om jag har det körigt i livet pratar jag gärna med henne. Det har varit en galen vår och jag har inte hunnit träffa mina föräldrar, men de bor en timme och 20 minuter bort med tåg, så vi träffas ganska ofta. Och de kommer upp när jag behöver göra något i lägenheten eller om jag ska flytta.
Var din mammas åsikt viktig för ditt beslut?
- Det är klart att det är en styrka att mamma säger att du kan inte ge dig, om du tycker att förslaget är viktigt så finns det bara två alternativ, göra det bättre eller förkasta det.
Du hade Säpo med dig när du åt lunch i dag. Har du fått många hot de senaste dagarna?
- Det råder en oerhört otäck stämning därute nu och då måste jag gå igenom säkerhetsläget. Stämningen handlar mycket om signalspaningslagen, men jag har ju en del i bagaget. Jag har ett gäng efter mig sen jag sa att Israel har rätt att existera, att jag är bög gör att jag har ytterligare ett gäng efter mig. Alla de kommer tillbaks då jag hamnar i rampljuset igen.
Är det allvarliga hot?
- Jag har inte läst alla, men den här gången är det väldigt obehagligt. Tidigare har jag tyckt att det bara är knäppskallar som hållit på, men den här gången känns det allvarligt. Det finns begåvade människor som släppt alla hämningar, sagt upp bekantskapen och bett mig dra åt helvete. Och när de börjar så följer andra efter.
Den mer sansade kritiken, förstår du den?
- Det är klart jag gör, särskilt utifrån den medialogik som varit. Jag hade önskat att vi aldrig haft den här debatten. Det här är ju från början ett socialdemokratiskt lagförslag och om Thomas Bodström när han var justitieminister tagit sitt ansvar så hade vi sluppit det här.
Men det är ju i grund och botten samma lag som nu röstas igenom. Våra mejl kommer kunna läsas, våra telefoner avlyssnas.
- Jag noterar att du använder ordet avlyssning. Den korrekta termen är signalspaning. Det pågår redan, men är oreglerat. Det är naivt att inte förstå att detta redan pågår.
Ett tårdrypande skådespel, sa någon miljöpartist om dig.
- Det är oppositionens plikt att i alla lägen försöka sänka oss, så det är klart att de tar alla chanser.
Varför är du alltid i blåsväder?
- Ja du, det undrar min mamma också. Jag har inget svar. Jag säger nej till en jävla massa mediaspektakel där ni försöker få in mig i blåsväder. Men det finns ju vissa fixpunkter i media och jag har blivit en sådan.
När insåg du att du var bög?
- Början på 2000-talet...jag är så dålig på år, men tror att det kanske var 2001.
Tog det lång tid att komma ut?
- Nej, när jag väl kommit underfund med det gick det fort. Jag träffade en kille och sen tog jag det med familjen.
Du är ju offentlig med din sexuella läggning. Har du betalat ett pris för det?
- Jag har fått stryk ett par gånger. Fått blåmärken, svårt att andas över hela jul- och nyårshelgen. Det finns ett ärende som ligger på hatbrottsenheten hos polisen.
- Men politiskt har det inte varit några problem. I den politiska världen är det ingen som bryr sig om min läggning.
Har du en kille?
- Nej.
Du och Maud Olofsson står varandra nära. Är hon en faghag?
- Maud är en typisk faghag. Hon gillar oss bögar.
Vill du ha barn?
- Ja, helst fem. Jag vill egentligen vara hemmafru och stå hemma och laga mat och ta hand om ungarna.
Du tar mycket plats. Tror du inte att det kan bli jobbigt för en partner att leva i skuggan av dig?
- Det är väl ingen hemlighet att jag dejtat människor som kanske varit mer ute efter det liv jag lever än den jag är. Jag har blivit mer reserverad, men har inte riktigt reflekterat över det där. Det finns oerhört mycket kärlek i den här kroppen och jag ställer in saker när jag blir kär. När jag är singel jobbar jag ju bara.
Många unga homosexuella män är i dag framgångsrika politiker. Vad tror du det beror på?
- Bögarna är väl dåliga på fotboll. Eller så säger det någonting om ett förändrat samhällsklimat.
Du startade en salladsbar med din väninna, pr-kvinnan Dominika Peczynski. Den gick i konkurs med 250 000 kronor i skulder. Det drabbade småföretagare som du ju säger dig värna om.
- Över 100 000 var Dominikas pengar, det ska vi inte glömma. Men det känns inte bra, vilket jag sagt i fjortonhundra intervjuer och kommer fortsätta göra.
Du anställde din syster och kompisar. De fick ut 65 000 kronor i statlig lönegaranti.
- Vi hade en heltidsanställd och timvikarier eftersom den personen inte kunde jobba dygnet runt. Bland annat hoppade min syster in. Jag tycker att lönegarantin är ett rimligt sätt att hantera att de anställda får ut sina löner vid konkurs.
Hur blev du kompis med Dominika?
- Vi träffades i Almedalen för kanske tre år sedan och umgås en hel del. Hon ringde senast för en timme sedan. Men då tog jag en tupplur.
Du bor i Stockholm och hänger på Stureplan. Varför blev du något så mossigt som centerpartist?
- Centerpartiet är inte mossigt över huvud taget. Det är partiet som varit mest öppet för nya diskussioner, nya perspektiv och som har kritiserat gamla dogmer och normer.
Du har blivit själva symbolen för vad som har kommit att kallas stureplanscentern. Vad är stureplanscentern?
- Det är en centeravdelning med rätt många nya medlemmar. Vi träffas en gång i månaden i krogmiljöer. Vi har gjort studiebesök och träffat partikamrater i olika delar av landet. Det är en stark aktivitet, jag tror inte det är många avdelningar runt om i landet som har uppemot hundra deltagare på sina månadsmöten.
Vad driver dig?
- Att vilja se en förändring och se resultatet av det.
Tänker du vara politiker hela ditt yrkesliv?
- Det har jag ingen aning om. Jag har lärt mig att halka på så många bananskal som möjligt.
Vår riksdag är ett större hot än bin Ladin
FRA hävdade sig väl i den konkurrensen, stordåd lär ha uträttats i det tysta. men tillvaron var då så praktiskt ordnad att de som skulle avlyssnas och få sin kodade radiotrafik forcerad var just de som skulle avlyssnas, främmande makters militära- eller underrättelsetrafik, de utländska ambassaderna och till och med enstaka spioner.
Nu har den radiotrafiken i stort sett upphört och alla som skulle avlyssnas enligt den gamla goda ordningen har övergått till elektronisk trafik via mejl och telefonkablar.
Alltså borde FRA flytta sin signalspaning till det elektroniska nätet? Ja, om det kunde ordnas tekniskt så att spaningen bara bedrevs mot de gamla klassiska målen för elektronisk underrättelseverksamhet. Men sådana begränsningar ville den svenska riksdagen inte ens diskutera. I stället beslöt man att alla människor i Sverige alltid skall få sin telefon- och mejltrafik övervakad. Det var ett mycket stort steg, vi införde en övervakningsteknik som skulle fått de gamla östtyska Stasi-officerarna att överväldigas av lycka.
Frågan som riksdagsmajoriteten inte kunde besvara är varför det var nödvändigt att ta detta sjumilakliv mot det totala övervakningssamhället. Var det för att USA redan infört sådana system? Mja, det var det åtminstone ingen som påstod. Var det bara för att det blivit tekniskt möjligt? Kanske, världen styrs ibland på sådana grunder. Men det var det inte heller någon som hävdade.
De moderater som stred för att få igenom denna avlyssningens slutgiltiga lösning hänvisade antingen till ”London, New York och Madrid”, det vill säga till islamistisk terrorism. Eller var det som försvarsministern Tolgfors hävdade en fråga om att rädda livet på våra soldater i Afghanistan. Den som var emot den nya superövervakningen var alltså antingen landsförrädare eller för mjuk mot islamistisk terrorism.
Men så hette det också när riksdagen antog lagen om telefonavlyssning av vem som helst när som helst utan brottsmisstanke, eller lagen om rumsavlyssning, det vill säga dolda mikrofoner i våra sovrum.
Den intressanta skillnaden är att dessa liknande lagar gick smidigt genom riksdagen, men den här gången möttes med våldsamma protester. Till och med de vanligtvis bombliberala ledarsidorna var energiska motståndare, så något måste ha hänt.
Skillnaden är förmodligen mycket enkel. När Bodström talade så varmt för nödvändigheten av att kunna telefonavlyssna i ”förebyggande syfte” så insåg alla att det bara gällde araber, somalier och kurder. Sak samma med hemliga mikrofoner i bostäder och på arbetsplatser. Det gäller icke oss, ty vi har rent mjöl i påsen.
Men den totala avlyssningen av alla-svenskar –alltid – skulle, upptäckte journalisterna, omfatta även vita medborgare och dessutom journalister. Och journalister har inte, och ska inte ha, rent mjöl i påsen.
Journalistikens viktigaste uppgift är att övervaka den offentliga makten så att den inte korrumperas. Och det går förstås inte så bra om den offentliga makten kan uppspåra och bestraffa våra källor. Den senkomna protesten från mediesamhället är därför högst begriplig och dessutom demokratiskt respektabel.
Allianspartierna som drev igenom lagen fick ägna stor möda åt att tysta opposition inom de egna leden och somliga moderater och folkpartister kved i talarstolen om hur ”svårt” beslutet var. Det finns alltså ett högt pris som de ändå vill betala och det priset är förstås inskränkt demokrati. Vinsten skulle antydningsvis å andra sidan ligga i ett effektivt försvar mot islamistisk terrorism.
Det är en märkligt fantasilös och seglivad illusion. För vad de menar är att demokratin blir mer demokratisk genom att stegvis avskaffas och att sådana åtgärder dessutom försvårar terrorismen.
Vårt förnämsta försvar mot terrorism heter annars demokrati. Usama bin Ladin och liknande typer kan skada oss, tillfoga oss vissa materiella förluster och i värsta fall förluster i människoliv (om än bara bråkdelar av vad trafiken åstadkommer). Men dessa förbrytare kan aldrig någonsin hota vårt demokratiska system, vårt starkaste fredsinstrument. Det är det bara vi själva som kan göra.
Usama bin Ladin kan inte splittra vår befolkning och bygga fiendemurar mellan oss och dem. Men det kan vår egen riksdag och de har nu tagit ännu några stora steg på den vägen. Demokratin kan helt enkelt inte räddas genom att avskaffas.
Att det ska vara så svårt att förstå.onsdag, juni 18, 2008
Vill saker...
Jag vet inte var jag ska ta vägen nu för tiden, jag märker att jag börjat falla tillbaka till lite dåliga gamla vanor.
Delvis för att jag saknar dig älskling, det känns tomt utan dig. Hoppas du kommer hem snart. Att jag inte riktigt kan sakna dig ordentligt gör det ännu jobbigare. Jag vet inte riktigt vem eller vad det är jag saknar, men jag tänker mycket på dig.
Känner mig lite för bekväm med det jag har, mycket av det kommer försvinna. Jag behöver jobba med att förbättra saker och ting igen. Men det är jobbigt, det är härligare att bara njuta av vad man har.
Tyvärr funkar inte livet så, jag måste jobba för att se till att jag kommer fortsätta ha det bra, även om det är jobbigt.
Men först, städa, diska och skriva klart den jävla uppsatsen.
Jag fattar inte hur jag kan ta ett ämne som jag kan så mycket om och känner så mycket inför och få det att bli så jobbigt att skriva om. Jag måste förbättra mina rutiner...
måndag, juni 16, 2008
Kär...
Så kände jag när jag läste det här.
Det fick mig att känna igen mig i många små saker jag känner ganska ofta men som jag inte riktigt lyckats konkretisera så bra.
Jag har några, med klassisk definition, vänskapsrelationer med personer som jag är kär i men som jag inte direkt vill ha en, med samma klassiska definition, romantisk relation med.
Det är ganska ofta jag känner sådär och det är först på senare tid jag ens börjat reflektera över och hantera det. Tidigare har jag helt enkelt hanterat det med dom normer som jag trodde var rätt för mig. Mest genom att inte våga umgås eller ta kontakt med personen, för om man är kär i någon så kan man ju inte vara "bara vänner". Eller nått.
På senare tid har jag dock börjat tänka igenom saker och ting mer och försöker hantera det på ett bra sätt men det är svårt.
Texten jag länkade till tar upp problematiken med ordet "kär" och jag har ännu inte kommit på hur jag ska lösa det på ett bra sätt för min del.
Jag har svårt att ta en sån relation till en mer intim nivå, och då menar jag intim helt platoniskt. Bara att man är ärligare, öppnare, närmre osv. Jag vet inte hur jag t.ex ska börja dela med mig av mina kär-känslor som jag har gentemot dom utan att dom ska tro massa andra saker.
Jag vet inte hur jag ska börja förklara för någon att personen gör mig glad och pirrig men att jag för den sakens skull inte behöver eller kanske ens vill ha en "ihop-relation" eller en sexuell relation eller massa andra saker som man antas mena om man säger att man är kär.
När jag skriver det så här så känns det ju inte alls svårt.
- Jag är kär i dig, det gör mig glad och pirrig att bara tänka på dig ibland. Men det betyder inte att jag vill vara ihop med dig eller så, jag tycker om att "bara vara vänner".
Lite tankar som dök upp bara...
Extraversion
Vissa av dom här testerna känns ju bara som smickrande, men, det stämmer nog bra det här.
Synd bara att inga sånna här tester tar upp mer negativa sidor, men det vill väll dom flesta inte läsa om...
Conscientiousness
Your approach toward your obligations is: | ||||
FOCUSED AND FLEXIBLE | ||||
Words that describe you: | ||||
| ||||
A General Description of How You Interact with Others | ||||
When you take on a task at work or at home, you are reliable; you get the job done. In an organized way, you define the goal, lay out a plan, figure how long the task will take, and get to work "solid and dependable you". | ||||
Negative Reactions Others May Have Toward You | ||||
Some people live like Marines: duty-bound, disciplined and driven. To these people you might seem uncommitted; where they would never leave work for play or change plans in the middle of their life's forced march, you let the circumstance sway you and move in a different direction, and they don't understand. | ||||
Positive Responses Others May Have Toward You | ||||
What a great life you have, and a great attitude to boot. You know when to buckle down and push ahead to get the job done, and you do it well. You know when to lay the tools of your trade aside, grab your kite and head for the meadow where you can run with the wind. Many people will see and admire in you this lovely combination of a person who can focus, but who is flexible enough to know when to let the spirit move you in some new and livelier direction. |
Emotional Stability
On Emotional Stability you are: | ||||
SOMETIMES STEADY, SOMETIMES RESPONSIVE | ||||
Words that describe you: | ||||
| ||||
A General Description of Your Reactivity | ||||
In some ways, you've got the best of emotional worlds. When emotions rise up from inside you or are brought forth from a conversation by a friend, you know how to engage them. You deal with sadness, fear, joy, anger - whatever comes up - in ways that are perceptive and flexible. You can adapt to whatever level of emotion is appropriate to the moment. At other times, you are able to cope with your emotions in a more reserved manner. Because you are aware of what does and does not make emotional sense in a particular situation, you will decide when it is an appropriate time to express your emotions and when it would be best to keep them to yourself. | ||||
Negative Reactions Others May Have Toward You | ||||
When it comes to dealing with emotions we all meet some people with whom we don't match well. You bring a balanced approach to your emotional life. As such, those who are at the extremes are most likely to have a negative reaction to you. Those who live in their emotions may feel you tend to "live in your head" while those who go through life as an emotional rock may feel that you are a bit too "touchy feely" for their approach. | ||||
Positive Responses Others May Have Toward You | ||||
Many people will be grateful to find a friend like you who can stay in control when emotions verge on chaos, but who can also go into the tangle of emotions when it is safe and appropriate to do so. Because of your ability to engage them at whatever level they are comfortable, to adapt to whatever changes in emotion emerge in the conversation, and to cope so well with all of it - well, they'll be very glad they found a person like you. You may, in fact, wind up as something of an emotional mentor. Your awareness of the emotional temperature of a situation, your ability to adapt to either heat or cold, and your ability to cope with whatever winds up happening in the conversation could be models for them to follow as they come to terms with their own emotional worlds. |
Openness
On the Openness Dimension you are: | ||||
SOMETIMES CURIOUS, SOMETIMES CONTENT | ||||
Words that describe you: | ||||
| ||||
A General Description of How You Approach New Information and Experiences | ||||
Like someone who can sleep comfortably on either side of the bed, you are equally at home with ideas and beliefs that you have held for a long time and with new ways of thinking and believing that grow out of your intellectual curiosity. | ||||
Negative Reactions Others May Have Toward Your Style of Thinking | ||||
Not everyone will be thrilled by your flexible, middle-of-the-road ways of thinking and believing. A few people are so taken with flights of imagination into whatever is new that they might find your commitment to long-standing values and beliefs too confining, if not too boring. Oh well; so be it. They'll just have to be in free-flight without you. | ||||
Positive Responses Others May Have Toward You | ||||
Many others will find you trustworthy and therefore an attractive companion on the intellectual journey. They will appreciate the combination in you of open-mindedness and a commitment to the tried-and-true. In an intellectual climate sometimes dominated by the extremes of either wild innovation or dug-in traditionalism, your moderate views and your proper acceptance of a wide range of possibilities will be a distinctive and refreshing quality. Because you join your curiosity to strong foundational ideas and beliefs and practical solutions to problems, people will trust your occasional explorations into new territories to be reliable, and not "something new for newness sake". |
Sjukt seg dag, Agreeableness...
Men som vanligt när jag har tråkigt och så gillar jag att göra olika personlighetstester och så.
Här är ett resultat.
Agreeableness:
You are best described as: | ||||
TAKING CARE OF OTHERS AND TAKING CARE OF YOURSELF | ||||
Words that describe you: | ||||
| ||||
A General Description of How You Interact with Others | ||||
You are important. So are other people, especially if they are in trouble. You have a tender heart, but you know how to establish and keep personal boundaries. You are empathetic and compassionate, but you also believe that it's best if people solve their own problems and learn to take care of themselves, if they are able. (Jag tror mina svar har gett dom lite fel slutsats här, jag önskar jag kunde hjälpa alla och om någon ber mig om hjälp så finns jag alltid där. Men jag är ganska passiv i mitt stöd, jag gör det väldigt tydligt att jag finns där vad dom än må vilja, men vissa vill bli lämnade ifred så jag har en ganska passiv inställning. Men det betyder absolut inte att jag tycker dom ska lösa det själva om dom inte vill. Vill dom ha min hjälp eller mitt stöd finns jag alltid där.) | ||||
Negative Reactions Others May Have Toward You | ||||
For people who are ruled by tender-hearted compassion, your more diplomatic response to problems might seem too cool, too focused on fairness and not filled enough with sympathy and selflessness. | ||||
Positive Responses Others May Have Toward You | ||||
Many people, perhaps the majority, will come to appreciate your balance as a compassionate person. The more they get to know you, the more they will admire your thoughtful compassion for others and its compliment in the sensible ways you take good care of yourself. |
fredag, juni 13, 2008
Barn...
Jag förstår inte grejen med att barn måste skyddas från samhället hela tiden, om det så gäller våld och sex på tv eller att dom inte kan klarar av att ta sig hem på egen hand eller vara hemma själv.
Jag var 7 år när jag åkte tåg en längre sträcka själv, jag tyckte det var både spännande och härligt att känna sig så självständig. Vad är det värsta som skulle kunna ha hänt? Någon vuxen hade hjälpt mig om jag kommit fel liksom, det löser sig.
Jag fick nog ganska tidigt vara ensam hemma också om jag ville det och det värsta som hände var väll att jag åt en buljongtärning i tron om att det var choklad.
Jag förstår inte hur barn har fått stämpeln som helt inkompetenta varelser som måste skyddas från allt och alla. Jag tycker det är tragiskt, barn är också människor. Dom är bara lite yngre. Det finns ingen magisk skillnad mellan en vuxen och ett barn som gör att en sak som är ok för en vuxen är skadligt för ett barn.
Sen är det också som Skenazy skriver:
Men risken för en bilolycka är mycket större än att någon ska stjäla ett barn på öppen gata mitt på Manhattan. Ändå kör folk bil med sina barn i baksätet hela tiden.Det är så märkligt att det ägnas så extremt mycket energi och tid mot att skydda barn mot saker som är så otroligt osannolika. Tänk om det relativt sett hade lagts ner lika mycket möda på att skydda barn mot miljöföroreningar och dylikt...
tisdag, juni 03, 2008
Segt...
Oinspirerad för det mesta och dom gångerna inspirationen kommer så blir det hela så omständigt då min primära dator inte funkar så jag skiter i det helt enkelt.
Det är synd att jag ska vara så krävande på att saker och ting ska var exakt så som jag vill ha dom för att jag ens ska anstränga mig det minsta för att få det jag vill ha.
Tyvärr gäller det i andra sammanhang också...