Börjar googla lite om polyamori för att se vad man hittar. Fastnar vid ett inlägg på Passagens forum om just Polyamori.
Känns mest som en ursäkt
Ja detta med polyamori känns mest som om de flesta tror att det är en bra ursäkt att säga att man är för att kunna ha sex med flera andra?
Detta är något man för så otroligt ofta. Det vanliga svaret är ju att det inte handlar om sex. Att det handlar om att känna kärlek till flera personer.
Och det är också det som polyamori betyder och innebär, att känna kärlek till flera personer.
Men jag förstår inte grejen, vaddå "ursäkt" för att ha sex med flera andra? Jag blir så trött på den här sexnegativa inställningen.
Om man tycker om att ha sex varför behöver man en ursäkt för att ha det? Att man tycker om det är liksom anledning nog. Man behöver ingen ursäkt. Och att komma och påstå att polyamori mest används som "ursäkt" för att "ha sex med flera andra" är så tröttsamt påstående så det är inte klokt.
Är inte det motsatsen till monogam, och då pratar man om kärlek, känslor inte bara få utlopp för det sexuella.
Pratar man om polyamori pratar man inte bara om att få utlopp för det sexuella. Man pratar om kärlek. Om man nu vill få utlopp för det sexuella så är väll inte det så "bara"? Jag förstår inte riktigt vad "bara det sexuella" innebär. Sexualitet för mig handlar om så mycket om intimitet och närhet. Att känna mig väldigt nära en annan person på olika sätt tycker jag om mycket. Det är skönt och härligt att ha sex. För mig är det allt annat än "bara".
Alltså man älskar flera på en gång och det har egentligen inget med sex att göra. Men att för många idag enbart använder sig av ordet för att slippa släppa någon nära, slippa ha ansvar för ett förhållande (har inget med äga eller ägas att göra) utan bara ha ett nytt ord för att kunna hoppa runt o ha sex med så många som dom vill.
Wow. Det är så mycket jag inte förstår i det här stycket. Jag undrar verkligen vilka dessa "många" är som gecko pratar om och hur mycket insyn gecko har i deras relationer.
För mig handlar det ju snarare om raka motsatsen än att slippa släppa någon nära. Om jag är i en relation där jag behöver dölja saker hos mig själv, som till exempel att dölja min attraktion till andra personer, är jag verkligen nära då? Det är klart jag kan vara nära även om jag döljer det, men jag känner mig iaf närmre om jag inte behöver dölja sånna saker t.ex. Nu var det bara ett väldigt ytligt och enkelt exempel, det finns många andra saker också.
Sen förstår jag inte alls vad gecko menar med "ansvar för ett förhållande". Vad är det för ansvar det handlar om? För mig handlar ansvar i en relation om att vara ärlig och hålla sina ansvarstaganden och löften. Jag ser inte hur "hoppa runt och ha sex med så många man vill" går emot "ansvar för ett förhållande". Jag ser inte kopplingen.
För mig är inte det poly, att vara poly är att man lever flera tillsammans och det är kärlek mellan parterna, alltså mer än bara sex. Och jag tror att väldigt få av alla som kallar sig poly eller som tror att dom lever som poly eller som säger sig leva i poly verkligen lever poly. Men kärlek och ansvar, vilket gör att man har skyldigheter mot de andra personerna.
Vad för skyldigheter? Jag förstår inte vad dessa skyldigheter innebär. Är det någon som kan berätta det?
Och gecko tror saker helt utan att ha någon saklig information att basera sin tro på. Alla jag känner, eller ens känner till, som kallar sig "poly" på ett eller annat sätt lever "poly" med "mer än bara sex". Sen kanske det finns sex inblandat också så klart.
Och sen även om det är så att man lever "poly" i innebörden att bara ha sexuella relationer utan "kärlek". Varför är det fel? Varför anses det vara något dåligt att ha sex?
För mig så måste ett poly förhållande vara otroligt jobbigt, jag menar man har ansvar mot flera personer inte bara en som i ett monogamt förhållande, jag pratar då om allt vardagliga allt annat än det "roliga" som de flesta vill komma åt.
Jag vet fortfarande inte vad det är för ansvar det pratas om. Vad är allt detta "vardagliga"?
I alla relationer jag har, vänner, kompisar, grannar, klasskamrater, arbetskamrater, älskare, knullkompisar, älsklingar eller vad det nu må vara så försöker jag maximera det "roliga" i dom.
Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt annars, är det något positivt att ha mycket tråkigt i sina relationer?
Handlar det "vardagliga" om att stötta och ta hand om ifall någon behöver det? Det gör jag i alla relationer som betyder något ifall jag känner att jag kan göra det.
Det är för mig mera bara att man inte vill binda sig och man vill bara komma åt det "roliga" sex. Men kalla inte det att vara poly för det har inget med känslor att göra, bara en egosim att själv kunna hoppa runt. Säg istället rakt ut att man inte vill ha ansvar mot någon annan person, säg istället att man bara vill ha sexuella förhållanden som ibland kan ge lite mer, alltså man umgås viss tid utanför sängen.
Vad innebär det att binda sig? Att lova att man kommer älska personen i framtiden? Hur kan man lova något man inte vet? Men det kan man lova vare sig man är mono eller poly.
Det finns ju en uppsjö mono-människor som inte binder sig, man behöver inte "poly" som ursäkt för att inte binda sig. För mig känns det som en extremt tankevurpa redan från början.
Det finns polysar som binder sig, det finns polysar som inte gör det. Det finns monosar som binder sig, det finns monosar som inte gör det. Att man skulle använda "poly" som en ursäkt känns långsökt och onödigt.
Och att vara ärlig och säga på det sättet kan man göra både som mono och som poly. Jag förstår inte invändningen.
Och att leva i ett fast förhållande och ha andra man träffar för sex har ju heller inget med poly att göra utan enbart sex.
Och det här missbruket som jag ser av ordet till att bara ha massor av sexuella förhållanden är ju bara dåligt för dom som lever i riktiga polyförhållanden.
Sen att jag själv inte alls kan förstå att man vill leva så. För mig är det helt otänkbart, men jag accepterar att det finns dom som vill göra det. Men tycker samtidigt att det är synd att dom som är rädda för förhållanden och bara vill ha sexuella förhållanden gömmer sig bakom ordet och tror att det dom gör är mer okey. Men många gånger är det bara personen själv som vet om att det finna flera partners med. Och det är ju helt klart inte poly.
Var ser man detta missbruk av ordet? Jag tror det mest handlar om geckos och andras fördomar och dåliga förståelse.
Och vaddå "mer okey"? Varför är det inte "okey" att ha sex utan kärlek?
Och det där avslutande påståendet är nog det mest felaktiga och mest korkade hittils. Nej, det är inte poly om man får partners att tro att dom är dom enda, om man inte kommit överens om det innan vill säga.
Men jag har aldrig stött på någon som påstår att det är poly och jag tror det är väldigt sällsynt.
fredrikabremer kommer med ett instämmande inlägg:
Ja precis. Håller med, jag tror absolut det är ett sätt för folk som inte hittat den rätte ännu att ha en sk anledning till att leka av sig lite samtidigt som de har en partner.
Människors känslor är inget man ska leka med.
Om man hittar flera rätta då? Eller om man helt enkelt vill ha flera? Varför pratar man inte om att hitta "den rätte kompisen" som gör alla andra kompisar överflödiga? Eller "det rätta barnet" som gör att man inte behöver skaffa fler? Vad är det som gör tron på en enda kärlekspartner så speciellt? Tanken på att bara ha en enda av någon annan relation känns ju helt absurt för dom flesta. Men när det kommer till kärlek och/eller sexuella relationer så är det absurt med allt annat än en.
Är inte det märkligt?
Tycker man om att bara ha en relation av den typen, så varsågod. Jag förstår det och jag har sett många fina relationer som till stor del bygger på det.
Men vi är många som bygger väldigt fina relation på något annat än exklusivitet. Låt oss göra det utan att snacka skit om oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar