Mikael Persbrandt är enligt Aftonbladet involverad i nått företag som nu säljer kosttillskott som påstås hjälpa mot svininfluensan.
När jag läser artikeln börjar jag tänka på vad vi accepterar att folk påstår om sina varor i pr-syfte. Ingen tror ju egentligen på vad reklamen säger, så varför spelar det någon roll om det som sägs är sant eller inte?
Men var går gränsen, är det okej att påstå att något skyddar mot svininfluensan utan några vetenskapliga belägg?
Är det okej att säga att ett tvättmedel är bättre än ett annat även om det, hur man än testar det, är sämre?
Jag tycker det är fascinerande vilka lögner vi accepterar i olika sammanhang, reklam är ett.
Ett annat jag kommer att tänka på är Fox News som till största delen inte är nyheter utan underhållning och därmed kan presentera information som inte stämmer utan att det är fel att göra det.
Vad ska vi acceptera? Var vill vi dra gränsen för vilka lögner som inte är acceptabla? Och vem ska bestämma var vi drar gränsen?
Det här är en mycket intressant fråga, jag är en väldigt stark förespråkare av yttrande- och press-frihet men jag har väldigt lite tålamod för ogrundade påståenden och fakta som presenteras i media.
Jimmie Åkessons uppmärksammade debattartikel i Aftonbladet är ett exempel, men den blev också sakligt och gediget bemött. Då fungerar vår öppna demokrati, iaf hyfsat.
Men det finns så många exempel där den inte gör det, när jag ändå tänker på Sverigedemokraterna så är ju artikelserien om den ökade brottsligheten i Landskrona av lokalpressen som ledde till att just SD tog över 20% av rösterna i kommunalvalet där inte okej någon jävla stans. När polisens egen statistik visade på minskad brottslighet så är det inte okej att en tidning påstår något annat.
Men hur ska vi förbjuda det? Det tycker jag inte att vi kan. Polisens siffror kan ju vara lika manipulerade dom.
Så hur ska vi hantera det här? Demokratisk fakta är ingen bra idé men det är det inte att lägga allt i experters händer heller.
Det krävs en maktbalans mellan olika parter, mellan staten, media, invånare osv. Men vi har vissa saker som rubbar maktbalansen idag som jag ser det. Och ofta handlar det om pengar. Vare sig det är lobbyister, annonsörer eller något annat som påverkar både media och politiken på ett sätt som ofta går rakt emot vad folket tjänar på och vill.
Någonstans är det upp till oss att dra en gräns, säga stopp. Men, det är vi inte tillräckligt många som bryr oss om att göra.
tisdag, november 17, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar