lördag, oktober 31, 2009

Att kompromissa och ställa krav i relationer...

Föreställningen om hur man måste kompromissa i relationer är något jag har väldigt stora problem med. Många har sina egna uppfattningar om vad som är okej att kompromissa med och "relationsexperter" gör det varken lättare eller bättre att komma fram till något.
Som i senaste frågan till Aftonbladets "relationsexpert" Eva Rusz:

Fråga: Jag har varit tillsammans med min kille i snart sju år. Han säger att jag ställer för stora krav på honom och vill förändra honom samt att jag själv inte tål kritik och alltid ska ha rätt. Jag påstår att jag har rätt att kräva saker av honom. Att han ska hjälpa till mer hemma, visa mer engagemang i vårt förhållande. Han lovar att göra det men sviker mig varje gång. Är jag en tyrann?
Johanna

Eva svarar: I en bra relation krävs att man lyssnar på varandra och försöker kompromissa. Den ena parten kan inte vägra att samspela. Ni verkar ha hamnat i en dragkamp utan slut. Fundera över om ni kan börja fokusera på det som förde er samman. Var finns kärleken? Vad fungerar? Inom vilka områden skulle ni tillsammans kunna lägga ner stridsyxan och acceptera att ni är olika?

Nej, i en bra relation krävs det inte alls att man försöker kompromissa. Jag förstår mig inte på varför kvällstidningsexperter så ofta pratar om att det krävs ditten eller datten för att något ska fungera? För bra sex krävs det bra kommunikation. För en bra relation krävs det att man kompromissar osv osv osv. Nej, det krävs inte alls.
Den ena parten kan visst vägra samspela om den känner att kravet från den andra parten är orimligt eller helt enkelt oönskvärt.
Frågan med att hjälpa till mer hemma tycker jag handlar om att bo tillsammans med någon mer än om relationen i sig. Hur man delar upp hushållssysslor och vilken standard man ska ha hemma är något man får komma överens om när man bor tillsammans med någon oavsett vilken relation man har till den personen i övrigt. Och då tycker jag man har rätt att kräva att den personen som gör mindre ska göra mer, eller på annat sätt se till att det blir gjort. Det beror ju också på vilken standard man kommit överens om osv.
Men att kräva att någon ska visa mer engagemang i något känns dock oerhört fånigt och fel. Det känns också väldigt klyschigt med den duktiga kvinnan som vill förändra sin oengagerade slusk till man. Jag har aldrig förstått mig på den grejen att kräva att någon beter sig på ett sätt som går emot deras personlighet.
Man kan ge uttryck för önskemål om saker, ge uttryck för att man blir ledsen över vissa saker, ge uttryck för saknad osv, utan att det går över i emotionell utpressning.
Hur man tycker att man har rätt att kräva saker från en annan person på det viset förstår jag verkligen inte.
Att han lovar massa saker som han inte håller förstår jag verkligen inte heller.
Jag får väldigt klyschiga vibbar av hela den där relationen och jag tycker det är tecken på problem som är väldigt vanliga i väldigt många relationer. Kommunikationen verkar inte riktigt fungera och föreställningar om hur det ska vara och vad man har rätt att kräva ställer till det mycket.

Bara lite korta tankar kring det hela, detta är frågor som jag tycker är väldigt intressanta och som jag nog kommer återkomma till när vissa frön har fått gro lite mer i min hjärna.

"Vi och dom"

Lena Sundström är en journalist, kolumnist och författare som jag har uppskattat rätt länge. Hon skriver med värme, humor och en gedigen medmänsklighet samtidigt som hon har värderingar och åsikter som antingen ligger väldigt i fas med mina egna eller som jag ändå kan respektera. I sin senaste kolumn tar hon upp något som jag tycker är väldigt viktigt och som jag redan pratat om lite. Det där att dela upp allting i "vi och dom". Det är en så otroligt uppenbar grej som skapar utanförskap, rasism, rasmotsättningar och mycket annat.
När det pratas om t.ex. muslimer som beter sig illa pratas det om att "dom" måste anpassa sig, om det pratas om svenskar som beter sig illa pratas det om att det är fel på just dom som betedde sig illa.
Det är klart att det finns kulturella strukturer och regler, men det har vi också. Att ge kulturen för stor betydelse hos andra kulturer samtidigt som man helt bortser från den hos sin egen är något jag tycker är väldigt väldigt vanligt och något jag tror är väldigt väldigt dåligt.
Det är liksom samma sak som jag skrev om med naturligheten. Vår kultur och våra värderingar är naturliga och bra medan andras kulturer är onaturliga och dåliga.
Vi verkar inte vilja se destruktiva krafter i vår egen kultur och skyller allt dåligt beteende på individer utan ett strukturellt sammanhang medan vi har lätt för att bara skylla på kulturen, eller rasen, när det kommer till dom som är annorlunda.
Det gäller att hitta en balans där tycker jag.

torsdag, oktober 29, 2009

Kan man vara kär i två samtidigt?

Från Aftonbladets chatt med "relationsexpert" Eva Rusz:
kjell. säger: hej Eva. Kan man vara kär i två samtidigt?
Eva Rusz säger: Ja det man man. "Ofta" är det ändå kanske på lite olika sätt. Det blir jätteförvirrande att känna så och ett tips är då att bara umgås med en i taget och så låta tiden och du själv utforska vem som du känner starkast för. Vi har olika känslomässiga behov och en partner kan inte leva upp till att möta alla dem, till 100%. Du får fundera över vilka som är absolut viktigast för dig osv.
Eller så behöver det inte vara ett dugg förvirrande om man slutar tro på att "äkta kärlek" måste vara till en enda person eller att man tvunget måste välja sina känslor.
Vare sig man väljer att leva med mer än en partner eller inte så kan man ändå låta alla sina känslor få flyga fritt. Då behöver det inte bli så förvirrande.

Michael Moore och kapitalism...

Jag läser en recension av Michael Moores nya film i SvD och irriterar mig på hur dålig den är. Jag är väldigt kluven till Michael Moores filmer. Som dokumentärer är dom väldigt dåliga men som propagandafilmer är dom fantastiska. Samtidigt är det ju så bara för att man använder modifierad och vinklad fakta så kan man fortfarande säga sanningen. Men det finns otroligt mycket i hans filmer att kritisera och jag förstår att så många tycker så illa om honom. Men utan att ha sett filmen så finner jag ändå ett par av Jan Söderqvists kommentarer riktigt korkade, som:
De skandalösa VIP-lån som gavs till ledande politiker av Countrywide Financial, och som uppmärksammas i filmen, är naturligtvis ett säkert symptom på att ekonomin är hårt reglerad av staten och inte på motsatsen, vilket Moore tror.
Påståendet "naturligtvis ett säkert symptom" känns rätt löjligt utan något argument. Varför är det "ett säkert symptom på att ekonomin är hårt reglerad av staten" och inte "ett säkert symptom på att staten är hårt reglerad av ekonomin"? Ett enkelt ord som "naturligtvis" används istället för ett uns av riktig argumentation i en artikel som riktar så stark kritik mot just det att filmen inte gör en klokare är inte annat än bra mycket fånigare än det han klagar på.
Ungefär lika fånig var recensionen av Hanne Kjöller i DN. Hon känns i sin kritik mot filmen som en något mer välartikulerad MUF-fjortis. Jaha, du tycker kapitalism är dåligt? DU VILL HA DET SOM I SOVJET!!!!!
Nä, då tycker jag recensionen i ETC var mycket bättre på många sätt där man åtminstone för ett resonemang kring dom saker och idéer filmen tar upp.

Naket i Kobra...

Kobra är ett program som jag tyvärr ser för sällan. Jag tycker om det men jag tänker sällan på att titta, trots att det är så tillgängligt på SVT Play. Men som med alla andra Svenska TV-program tycker jag det är svårt att ha koll, när det gäller amerikanska och brittiska har jag full koll tack vara On My TV. Men via Pillow Talk blev jag iaf tipsad om senaste avsnittet som handlade om nakenhet.
Jag tyckte det var ett rätt bra program men utöver det som redan sagts om hur Spencer Tunick pratar om att avsexualisera nakenhet samtidigt som han drar väldigt sexualiserade skämt om dom nakna kvinnorna.
Jag kom också att tänka på hur pixilering av könsdelar och nakenhet är sexualiserande på samma sätt som t.ex. burkan, som Pillow Talk skrev om häromdagen.
Genom att göra något förbjudet och censurerat så tillskriver man det vissa egenskaper.
Jag gillade programmet och även om det finns tillgängligt på SVT Play en månad till tänkte jag lägga upp det här också om man vill se det vid ett senare tillfälle eller utanför Sverige.

Livsmedelsverket, rekommendationer och bantande 8-åringar...

Jag läser i Aftonbladet en artikel om en undersökning som visar att barn som dricker vanlig 3%-ig mjölk väger mindre än barn som dricker mellanmjölk eller lättmjölk. Min första invändning är kanske hur det pratas självklart om att det är positivt att barn som är 8 år väger mindre, dessutom helt utan referenspunkt. Mindre = bra även om det är mindre än vad som anses hälsosamt osv. Det är verkligen surrealistiskt att läsa den artikeln med det i åtanke, hur det oifrågasatt pratas om att det är något positivt att barnen väger mindre.
Det verkar förövrigt vara en ganska intetsägande studie där den här kommentaren får det att verka som dom inte ens tar hänsyn till saker som klass och övriga matvanor.
– Vi vet faktiskt inte vad det beror på. Det kan vara så att de som inte dricker standardmjölk kanske dricker mer läsk istället, säger Susanne Eriksson men tillägger att mängden fett också kan ha betydelse.
Kanske skulle varit någonting att ta med i studien då?
Men jag tror i vilket fall som helst studien kanske har sina poänger. Jag tror inte den mängd fett barn får i sig från att dricka standardmjölk istället för lättmjölk är dåligt. Barn behöver dessutom ganska mycket energi när dom växer och sådär.
Och där vänder jag mig emot livsmedelsverkets dumma rekommendationer. Dom ändras hela tiden och det verkar otroligt godtyckligt hur dom har kommit fram till dessa. Jag förstår inte poängen i det. Jag tycker det är bra med breda och generella rekommendationer som man är säker på stämmer. Men att ge godtyckliga, osäkra rekommendationer känns inte bara meningslöst utan onödigt förvirrande och oärligt.

Is monogamy realistic?

CNN hade en artikel eller kolumn eller nått om monogami och hur vanligt det är med otrohet där dom också tog upp polyamori.
Artikeln hade kanske sina poänger men på det stora hela tog jag mest med mig dom sakerna jag störde mig på.
Talk-show host David Letterman recently joined former presidential candidate John Edwards, South Carolina Gov. Mark Sanford and former New York Gov. Eliot Spitzer on a long list of politicians and entertainers (think Jude Law) who have admitted having sex outside their marriage or committed relationship.

But do they just illustrate the realities of modern life?

In the age of hookups, friends with benefits and online dating, and as human life expectancy grows, is it still reasonable to expect people to pair up and stay monogamous until death do them part?

Jag tycker inte att ljuga och bedra har någonting med dom sakerna att göra. Jag tycker det är enormt frustrerande att ha sex med någon annan än sin partner likställs med lögner, svek och bedrägeri.
Att sex har blivit mer "casual" är inte alls grejen som jag ser det. Dessutom vill jag gärna inflika att det var minst lika vanligt med otrohetsaffärer förut bland kändisar, men det skvallrades inte om det lika öppet och media höll för det mesta tyst om det, även om dom visste.
Det är den största skillnaden med "realities of modern life", kändisar, och även en del andra, kan inte räkna med att folk håller tyst om det längre.

Sen är det avslutningen som jag reagerar otroligt negativt på, tycker det är skitmärkligt. Men jag antar att dom pratar om monogami vs. otrohet, inte monogami vs. polyamori.
Men jag vet inte, som det här, om "Monogamy's payoffs":
"People feel safer and they feel more trusting. They feel like they can depend on their partner," Kaslow said. "I think that we can make choices in a different way than [other] mammals and think through the consequences of things."
Om hon pratar om otrohet, så visst, klart man litar mer på någon som inte ljuger och bedrar. Men om hon pratar om polyamori är det ju bara så dumt, men ändå inte lika dumt som att prata om monogami gentemot otrohet som enda alternativ.
"There are a lot of reasons why sexual monogamy is in people's interests," Lipton said.
"Because whether it's raising children or avoiding emotional chaos and drama, like what David Letterman is facing, or whether it's building an estate and avoiding conflict about estate planning, there are lots of reasons that two people who cooperate are better off than one person alone or one person who is a cheat."

Återigen blir det väldigt tydligt hur otroligt korkat det här resonemanget är eftersom man enbart pratar om monogam vs. otrogen. Polyamorin som det pratades om tidigare i artikeln verkar inte tas upp som alternativ här alls.
Eller så gör det det, som när man pratar om "avoiding conflict about estate planning", det händer väll inte direkt om vi pratar otrohet?
Hur tror ni dom menar? Jag känner att jag vill argumentera emot deras ståndpunkter väldigt starkt om det är så att dom har med polyamori som alternativ där. Men jag känner mig rätt fånig att argumentera emot någonting dom inte ens menar och väljer att det helt enkelt är jävligt korkat att prata om fördelar med monogami samtidigt som man enbart jämför med lögner, bedrägeri och otrohet.

tisdag, oktober 27, 2009

The Daily Show pratar Net Neutrality

Den nya skolan...

Jag läser i DN att den borgerliga majoriteten igår röstade igenom den nya gymnasieskolan och jag läser också att man ska gå hårdare åt "hobbyutbildningar" som Jan Björklund kallar det.

Jag känner att jag först vill prata lite om den nya grundskolan som redan är satt i rörelse och kommer införas 2011, om inte vänsterblocket vinner valet nästa år. Då kommer mycket av det här rivas upp. Aftonbladet hade en rätt tydlig genomgång av dom förändringar som genomförs och det förvånar mig hur många saker jag ändå tycker är bra.
Jag tycker verkligen illa om Jan Björklund och den människosyn han verkar stå för men alla förslag ser jag verkligen inte som dåliga.
Glöm IG och MVG. Snart är den gamla bokstavsskalan tillbaka. A är toppen, F är botten och är det riktigt illa blir det streck. Riksdagen har sagt ja och regeringen hoppas på ett införande hösten om två år. Regeringen vill också införa betyg från sjätte klass. Om det blir så är oklart. Björklund återkommer nästa år.
Att gå från Skalan IG-MVG till F-A känns ganska bra. Inte minst för internationella studier. Det beror mycket på hur betygskriterierna ser ut och så men som princip tycker jag nog det är bättre med F-A än IG-MVG. Även om jag är väldigt negativt inställd till betyg öht, jag tycker det säger väldigt lite om något relevant egentligen. Men eftersom jag inte har så många bättre konkreta lösningar som fungerar i praktiken så vet jag inte riktigt hur man ska göra.
Nationella prov
De nya proven prövades redan i våras men först det här läsåret blir det allvar. Alla treor ska skriva nationella prov i svenska och matte och resultaten kommer att användas när barnens kunskapsutveckling bedöms. För niondeklassarna blir det prov i fysik, kemi och biologi. Resultaten kommer att påverka betygen.
Jag tycker nationella prov är bra för att skapa sig en bild men jag hoppas att de inte påverkar betyget särskilt mycket. Det man brister i att klara av just den typen av prov kanske man väger upp med andra kvalitéer och då vore det väldigt taskigt att låta ett standardiserat nationellt prov som är utformat för att kunna kvantifieras så bra som möjligt påverka en persons betyg särskilt mycket.
Välj språk! Från och med nästa hösttermin gäller nya antagningsregler till högskolan där språk ger extra poäng. Den som har läst språk får helt enkelt lättare att komma in. Ett hett tips till elever som kan tänka sig att plugga vidare: Välj tyska, spanska, franska, ryska eller något annat språk och gör det redan i grundskolan.

Det tycker jag nog är ett bra förslag, språk är viktigt i vår allt mer globaliserade värld. Att språk ger extra poäng på högskolan ser jag nog bara som positivt faktiskt.

Tydligare mål
Grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan ska få varsin ny läroplan. Här blir det tydligt vilka mål och vilka krav som ska gälla för elever i svenska skolan.

Tydliga mål och krav känner jag mig väldigt kluven till. För vissa kan det vara väldigt bra att veta vad det är man ska göra för att få högre betyg. Vad det är man ska uppnå osv. Men för många andra kan det vara så att den nivå dom ligger på är lika hög som dom tydliga målen men inte riktigt samma sak. I många ämnen kan man ha många olika kvalitéer och för tydliga mål och krav så blir det väldigt snävt och många kan hamna utanför.

Dom här förslagen är redan genomröstade i riksdagen och kommer som sagt genomföras 2011 om dom inte rivs upp av den nya regeringen 2010.
Jan Björklund vill också genomföra dom här förslagen och det kommer han antagligen att göra om Alliansen vinner nästa val.

  • Avstängning av bråkiga elever.
Dåligt. Dels för att det är en otroligt ineffektiv metod och dels för att jag tycker att barn har rätt till att gå i skolan.
  • Elitklasser i teoretiska ämnen, som matte och naturkunskap.
Faktiskt bra. Att dela upp klasser beroende på vilken typ av metodik och nivå som passar eleverna bäst tycker och tror jag är väldigt bra. Men jag tycker fokus ligger lite mycket på just eliten, det är ett förslag som behöver genomföras på allas villkor.
  • Antagningsprov införs.
Vaddå för antagningsprov? Antagningsprov till vad? Gymnasiet? Det kan jag nog tycka är bra, bara för att man har ett högt snittbetyg betyder det inte att man är bäst lämpad för att gå en viss utbildning. Då känns det bättre att ha ett anpassat antagningsprov. Men det känns lite orättvist mot dom elever som kämpat jättehårt för att få höga betyg för att komma in på en viss utbildning men sen inte gör det trots att deras snittbetyg är klart över antagningsgränsen. Så lite kluven. Har inte hört argument från olika sidor riktigt.
  • Obligatorisk sexualundervisning och idrott för alla.
Jättebra! Det borde det verkligen satsas mer på.
  • Förlängd skolplikt till 17 års ålder.
Nej, det tycker jag faktiskt inte. Verkligen inte. Väldigt många är otroligt skoltrötta och orkar verkligen inte alls med skolan i den åldern. Vissa vill verkligen inte gå i skolan utan vill mycket hellre jobba istället. Jag tycker dom ska få det. Även om jag egentligen känner mig väldigt positiv till förslaget så känns det dåligt ju mer jag tänker på det.
  • Nej till betygsuppläsning på Komvux, om betygen redan är godkända.
Helt idiotiskt. Hatar verkligen det här förslaget. Jag har pratat om det förut och det är verkligen helt idiotiskt och destruktivt både på individnivå och samhällsnivå.
  • Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Det tycker jag absolut. Jag tycker också att alla ska ha tillgång till någon med en vettig sexualupplysningskompetens. Det kan vara någon av dom här eller någon extrainsatt.
  • Skolor som inte sköter sig ska kunna få tillståndet indraget. I värsta fall kan skolan stängas.
Vet inte vad jag ska tycka om det förslaget. Känns bra till att börja med men ju mer jag tänker på det desto sämre verkar det. Var ska eleverna ta vägen om skolan tvingas stänga t.ex.? Inte hört nog med argument från insatta personer för att ha en egentlig åsikt.

Det var grundskolan det, vilka förändringar är det då som har röstats igenom gällande gymnasieskolan?
Det verkar mest handla om att arbetsanpassa utbildningarna så att man är mer specialiserad och mer lämpad för att antingen jobba eller utbilda sig vidare. Helt enkelt spetsa till dom och göra dom snävare.
Jag gillar inte riktigt det, jag ser gärna att utbildningen man får när man är 16-19 är ganska bred.
Här är förändringarna sammanfattade:
  • Högre behörighetskrav till gymnasiet.
Varför? Varför vill man att färre ska läsa på gymnasiet?
  • Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori på yrkesprogrammen.
Jag tycker nog det finns tid nog att fortsätta ha hyfsat med allmänteori även på yrkesprogrammen. Jag gillar inte alls tanken på att göra yrkesutbildningarna ännu fattigare vad det gäller allmänteori. Men samtidigt kanske dom som läser dessa utbildningar inte alls vill läsa dom ämnena. Men då vill jag hellre se mer valfrihet så att dom själva kan välja det.
  • Valfriheten stramas upp.
Men det vill tydligen inte Jan Björklund. Jag vill se mycket mer valfrihet i skolan, framförallt på gymnasiet. Jag hade gärna sett att man kunde välja att läsa 4 eller kanske rent av 5 år istället för dom 3 som är obligatoriskt idag. Många tycker det blir för mycket att läsa så många ämnen på en gång som det blir om man läser 3 år. Eller att man kan läsa fler olika kurser i olika ämnen till en början om man inte känner sig säker. En valfrihet att bygga sina egna program ser jag som väldigt positivt.
  • Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs.
Jag förstår inte poängen i att ha olika examen. Man har den utbildning och den kompetens man har. Men jag vet inte, jag förstår bara inte poängen.
  • Lärlingsutbildning införs.
Jag vet inte riktigt vad det innebär, men som jag förstår det så är det en utbildning som "gör det möjligt för ungdom att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller i viss omfattning genomförs på en arbetsplats utan att något anställningsförhållande finns." Och det låter väll bra, så länge arbetet som utförs kompenseras på något sätt och lite sådär. Men jag tror det kan vara väldigt bra om det funkar.
  • Historia blir obligatoriskt.
Konstigt att man ska dra ner på allmänteori för yrkesutbildningar samtidigt som man gör historia obligatoriskt. Jag hade nog hellre sett samhällskunskap bli obligatoriskt på gymnasienivå. Vet inte riktigt vad jag tycker om detta faktiskt, men känner mig instinktivt rätt negativ med tanke på att tiden för allmänteori ska minskas. Men historia tycker jag å andra sidan är viktigt
  • Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet.
Varför? Varför vill man att färre ska utbilda sig?
  • Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen.
Jag vet inte vad det innebär i praktiken men det låter riktigt kasst. Behöver inte vara det så beror på.
Läs i SvD om nya gymnasiet och om delade åsikter om att läsa mindre teori på praktiska program.
Läs vidare i DN om större klyftor mellan teoretiska och praktiska program och om hur nya gymnasiet är inriktat på anställningsbarhet.

Att något så hemskt kan vara så vackert...

Makalösa bilder från Afghanistan.

måndag, oktober 26, 2009

Göran Hägglund, en man av folket!

Det var över en månad sedan Göran Hägglund gjorde sitt utspel i DN om "Sveriges radikala elit" där han fortsätter på linjen med "verklighetens folk" som han startade under almedalsveckan. Men det är först nu jag känner att jag har något att säga, hans retorik med "verklighetens folk" är som direktöversatt utifrån den amerikanska kristet konservativa högern som pratar om "the real America" och det överraskar mig inte direkt att det är dit han går för att hämta sin inspiration. Det finns så mycket stolligheter i hans text att jag inte vet var jag ska börja. Kanske med att påpeka det faktum att det är lite konstigt att sitta i regeringen och klaga på överheten som bland annat Lena Sundström tagit upp. Om man själv är staten, vem är överheten?
Eller kanske det faktum att prata om "verklighetens folk" och en kristen tro på gud inte direkt går hand i hand i dagens Sverige som Jinge.se?
Eller kanske det faktum att den politik som Göran Hägglund vill föra knappast går hand i hand med det som Jesus predikar som Magnus Bard illustrerat så bra på bilden här ovanför?
Eller varför inte börja prata om likheterna med Ny Demokrati som också använda sig av "verklighetens folk" som Martin Halldin i ETC?
Eller helt enkelt dissekera det han säger och visa upp det som den populistiska smörja det är som Hanna Persson i ETC?
Men dom sakerna har dom personerna redan gjort, istället tänkte jag bara fortsätta med det jag pratade om igår med genomtänkt mot känsla och naturlighet.
Det mesta som Hägglund argumenterar om kan sammanfattas med är det normalt, vanligt och ogenomtänkt är det bra. Varför ska man behöva tänka på saker? Han försöker hela tiden försvara "verklighetens folk" att få vara som dom är utan att behöva ifrågasättas. Det är samma argumentation och samma retorik som alla amerikanska anti-intellektuella använder sig av. Jag förstår inte varför det här sättet att tänka är så populärt i vissa kretsar. Varför det är dåligt att analysera och tänka igenom olika saker. Varför det är bra att bara låta allting vara som det är, låta bli att försöka se andra sammanhang än dom mest uppenbara som känns rätt.
Att vidare argumentera att "eliten" ska lämna "verklighetens folk" ifred och låta dom leva som dom vill. Varför ska strukturer och åsikter ifrågasättas?
Som vardagsrasismen, ska vi inte bara låta folk vara främlingsfientliga om dom vill? Varför ska det ifrågasättas? Varför ska anledningarna till att man känner som man gör analyseras och statistiken man har en föreställning om kompliceras? Enligt en SIFO-undersökning som presenterades i SVTs Agenda häromdagen så tycker 18% av det svenska folket att det skulle vara bra om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. 18%. Återigen vill jag påpeka att problemet med Sverigedemokraterna är inte att dom kanske kommer in i riksdagen, att dom kanske skulle lyckas få 4% i ett val. Problemet är mängden svenskar som sympatiserar med deras sätt att se på dom här frågorna. 18% tycker det skulle vara bra, 14% vet inte. Det är väldigt väldigt många i Sverige som tänker på samma sätt som Sverigedemokraterna. SD som förövrigt tycker Hägglunds retorik är så bra att dom själva kommer att börja använda sig av den och prata om "verklighetens folk". För det är samma grupp jag ser Hägglund fjäska med. För det är så "verklighetens folk" tänker, dom vill inte bli tillsagda av någon elit att deras föreställningar och fördomar om kön, sexualitet, ras, kultur, folkgrupper och sånt inte stämmer. Dom har sin uppfattning, varför ska dom tvingas lyssna på någon som forskat på ämnet och kommit fram till något annat?
Men jag tror grunden till skillnaderna mellan mitt och Hägglunds perspektiv är ganska enkelt att komma fram till, för att ta det här citatet:
En myndighet som bland annat skall svara för opinionsbildning och bidragsfördelning och som aktivt skall motarbeta de normer och föreställningar som präglar folkflertalet.

Bara några exempel på den slags verklighet som med djupaste gravallvar upptar överhetens energi trots att den egentligen hör hemma i Monty Pythons repertoarer. Man förundras.

Han tycker det är nonsens att aktivt försöka synliggöra normer och föreställningar. Känns det rätt, är det rätt. Jag tycker däremot det är viktigt att synliggöra normer och föreställningar, att aktivt jobba med dom. Vår hjärna fungerar på så sätt att den kategoriserar saker på ett väldigt effektivt sätt, något som vi måste använda vårat rationella tänkande och förnuft för att motarbeta om vi vill undvika att vara fördomsfulla och hemmablinda.
Och rationellt förnuft är raka motsatsen till sunt förnuft, sunt förnuft är inget annat än att följa det som är norm. Rationellt förnuft är att tänka igenom och analysera.
Men vad är då så dåligt med att ha starka normer och föreställningar?
Ja, dels vill jag påstå att rasism, sexism och andra fördomsbaserade ismer en självklar följd av det sättet att förhålla sig.
Sen är det också så att ju snävare norm man har desto fler ramlar utanför. Som i sexualundervisningen i skolan, om den bara tar upp det penisvaginala samlaget när det pratas om sex så hamnar väldigt många utanför och får ingen relevant information. Och det gäller också genusfrågor, man kan ha många olika åsikter om könsroller och hur det ska hanteras men med snäva och givna könsroller finns det alltid dom som hamnar utanför och det är aldrig okej.
Men Göran Hägglund bryr sig inte om dom som faller utanför, han bryr sig bara om dom som uppfyller normen. Det är dom som är "verklighetens folk" och det är dom han tycker samhället ska forma sig efter.
Alla som faller utanför får anpassa sig på dom villkor som är givna.
Och den åsikten argumenterar han för, som socialminister, genom att använda ett underdog perspektiv.
Jag är ordlös...

Detta förtjänar lite extra uppmärksamhet...

Jag nämnde det lite i förbifarten i en annan bloggpost men det här förtjänar sin egen post. Ett par föräldrar har valt att inte vara öppna med könet på sitt barn, som i artikeln har fått namnet Pop.
Pop [...] bestämmer oftast själv vilka kläder som ska på. I garderoben finns ett brett utbud av färger och plagg. Vissa dagar blir det klänning och andra dagar byxor.
Jag känner mig otroligt glad när jag läser sånt. Jag tycker det är fint och det gör mig inspirerad och glad.

Genomtänkt mot känsla och naturlighet...

Ok, nu börjar jag nästan känna mig lite fånig då det känns som jag länkat till Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina varje dag den här veckan men hon har skrivit bra och inspirerande poster om saker som intresserar mig och som jag redan diskuterat lite på annat håll så det har känts fel att inte länka till det som satte igång min tanke och skrivprocess.
Och så även det här om vad som är bra och dåligt.
Jag tycker det är väldigt intressant att se hur många i vissa fall menar att det är fel att tänka igenom och analysera innan man tar ett beslut. Som när det kommer till kvotering, genustänk med barn, analysering av media, relationsformer eller rent av när man invaderar andra länder.
Jag ser det som en självklarhet att det är något positivt att tänka igenom, analysera och förstå en fråga innan man tar ett beslut och jag vill gärna hoppas på att dom flesta skulle hålla med mig så långt.
Men som dom exempel Tanja tar upp så är det inte alltid så. Det som känns självklart är självklart, det ska man inte behöva tänka igenom. Som kvotering, genustänk på dagis eller propaganda i sovjetisk media mot västerländsk media.
Det känns konstigt att ta del av sovjetisk media, alltså försöker den påverka oss på något konstigt sätt.
Det känns naturligt och bra att ta del av västerländsk media, alltså är det naturligt och bra.
Jag tänker också på exempelvis George Bush och hans anhängare som ser det som något positivt att tänka med magen. Att gå på känsla och inte tänka efter så mycket.
Det finns många exempel på hur man inte tycker det är värt att analysera eller tänka igenom en fråga djupare. Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, alltså är invandrare dåliga är ett annat exempel.
Eller dom flesta lever tvåsamt och därför är det en naturlig relationsform och dom som lever annorlunda går emot sina egentliga känslor och instinkter.
Eller hur Tyra Banks inte kan förstå att Sasha Grey vill jobba med porr utan att ha någon destruktiv anledning till det och väljer att istället för att antingen helt enkelt acceptera att hon inte förstår eller verkligen försöka skaffa sig mer information och lyckas förstå helt enkelt bestämmer sig för att hon vet bättre än Sasha Grey själv. "Jag tycker det känns fel att göra dom sakerna Sasha Grey gör, alltså är det fel."
Eller hur man väljer att tro på religion istället för vetenskap när man inte förstår vetenskapen. Eller när man helt enkelt inte vet svaret med hjälp av vetenskapen.
Eller när man tycker det känns fel att 14åringar lär sig att det inte finns naturlig lubrikation i analen utan att kunna säga varför.
Eller varför inte som argument till varför det är rätt att äta kött, eftersom vegetarianer måste tänka mer på sin kost så att man får i sig proteiner så är det fel.
Eller hur man argumenterar emot att uppfostra ett barn så könsneutralt som möjligt.
Känns det rätt, är det rätt. Känns det konstigt och fel, är det konstigt och fel. Behöver man tänka för att komma fram till ett annat svar än det som kommer naturligt är det fel.
Som jag ser det så är det samma sätt att tänka på i alla dom här exemplen och det går att hitta många många fler. Jag har stött på många av dom här frågorna på sistone och jag har flera gånger tänkt tillbaka på det smått fantastiska programmet Vad Är En Människa? med Fredrik Lindström och framförallt en sekvens när dom pratar om hjärnans utveckling.
Men stor risk att framstå som en biologist så vill jag ändå ta upp ett klipp där dom pratar om hjärnans utveckling och hur det känslomässiga ligger längst in och är det mest primitiva och hur det rationella och genomtänkande är det nyaste och ligger längst ut. Jag tycker ändå det säger en del om debatten om en sida argumenterar utifrån våra primitivaste delar av hjärnan medan andra argumenterar utifrån våra mer avancerade och evolutionärt nyare delar.

söndag, oktober 25, 2009

Göran Skytte hycklar...

Göran Skytte har tidigare erkänt att han knullat med både djur och barn men nu får jag via Duktiga och Intelligenta Tanja Suhinina reda på att han angående RFSUs sexualundervisning helt plötsligt tycker det är för mycket att ge lite praktisk information om analsex i skolorna?
Nej, men att Göran Skytte skulle vara emot alla former av sexualisering och okristen sexualupplysning är liksom ingen nyhet. Jag har barndomsminnen av Skytte som en seriös och hårdför journalist men i senare tid framstår han mest som en tokkristen konservativ gubbe utan verklighetsförankring. Jag vet inte om mina barndomsminnen bedrar mig eller om Skytte har blivit seriöst dement på senare år. Så det är liksom inte så att jag tar honom på allvar till att börja med. Men om vi ska ta en titt på vad gubbstrutten ändå har att säga.
I måndags skrev Roland Poirier Martinsson på denna plats en kolumn, som en bit in i texten nämnde att svenska skolor lär ut teknik för analsex till 14-15-åriga barn. Jag trodde – naivt skulle det visa sig – att media och vissa politiker – till exempel skolministern – skulle gå i taket. Men mycket lite hände.
Därför finns anledning att borra vidare i detta.
Eller så kanske det är så att eftersom ingen annan än konservativa gubbar och tanter verkar bry sig så är det inte alls någonting man behöver borra vidare i?
Varför ska man gå i taket över att ungdomar får reda på fakta som kan hjälpa dom till att ta övervägda beslut i framtiden?
Men men, Göran Skytte borrar vidare och vi tittar efter vad han hittar.
På RFSU:s hemsida får man veta följande. De söker ”skolinformatörer” under rubriken ”Prata sex som extraknäck”. För att bli informatör ska man vara 20–30 år. Utbildningen består i en kurs på 50 timmar. För 1-2 ”pass” betalar skolan 3500 kronor. Det framhålls särskilt att ”Ingen skolpersonal får närvara under passen”. Alltså: ingen insyn i lektionerna.
Jag tycker det närmast är makabert hur totalt främmande elevernas viljor och perspektiv är ifrån både Skyttes och Poirier Martinssons argumentation. Jag tolkar direkt det där med ingen skolpersonal tillåten som ett sätt att komma närmre eleverna. Att värna om elevernas integritet och relation med deras lärare. Men Skytte tänker istället direkt på att eleverna inte övervakas.
Hans slutsats att skolan inte har någon insyn i lektionerna stämmer inte, RFSU är väldigt tydliga med vad dom går igenom och hur. Det är precis den insynen som Skytte vill ha men han verkar vilja ha det genom övervakning istället.
Vi går vidare och ser vad Skyttes borrande leder fram till för avslöjanden.
Hon meddelar att RFSU använder orden kuk och fitta. Därefter följer praktiska instruktioner. Flickorna får lära sig hur man hanterar clitoris, pojkarna hur man trär på en kondom. Och sedan… trumvirvel… höjdpunkten: så här gör man vid analsex. Noggrann redovisning. Använd glidsalva. Inför pojkar och flickor i 14-15-årsåldern.
Ok, RFSU använder dom förbjudna orden Kuk och Fitta. Gud så hemskt.
Noggrann redovisning? Nej, jag vill rent av påstå att den var bristfällig om det inte sades mer än det vi fick se. Det enda som sades var att man ska använda glidmedel då det inte finns naturlig lubrikation i analen. Eller glid i röven kanske hon kallade det men sak samma. Det pratades ingenting om hur analmuskelnfungerar och hur man får den att slappna av så att det inte gör ont på det sättet. Det pratades ingenting om hur man kan stimulera på olika sätt och hur vissa tycker om vissa sätt som andra kanske inte alls tycker om. Som in-och-utande mot tryckande och smekande på andra sätt. Att kalla några korta meningar om glidmedel för en "noggrann redovisning" är helt befängt.
Sen lägger han en stark betoning på pojkar och flickor i 14-15-års åldern. Som att det vore något jättekonstigt och hemskt. Jag vet inte om han verkligen har en så naiv syn på ungdomar i den åldern eller om han vill något annat.
Det är faktiskt inte riktigt klokt. Är det så här vi vill ha det? Vem har till exempel frågat barnens föräldrar om det är så här de vill ha det? Ingen.
Återigen, var är barnens perspektiv? Dom syns inte till någonstans i hela Skyttes text. Varför tycker han det är okej att undanhålla barn och ungdomar information bara för att föräldrarna vill det? Ska man kunna säga nej till att sina barn lär sig om förintelsen? Om biologin kring graviditet? Om evolutionen? Varför är det okej att säga nej till att ens barn lär sig att det inte finns naturligt glid i röven?
Jag argumenterar rakt utifrån mina värderingar och det känns kanske inte så konstruktivt. RFSU och deras representanter däremot argumenterar utifrån fakta och vetenskap. Att visa med hjälp av undersökningar att det här är det bästa sättet att undvika könssjukdomar, oönskade graviditeter och andra sexuella komplikationer på.
Men annan fakta som kan vara värd att ta upp är t.ex. det som även projO uppmärksammat är att om man först och främst lär ut avhållsamhet så har tjejerna mer analsex. Så om man tycker det är dåligt att barn och ungdomar har analsex så är det alltså färre som har det om man går med RFSUs "sexliberala" metod. Men jag tycker det också säger en hel del om den sexualmoralistiska synen som RPM och Skytte står för. Det ska inte pratas om det. Det ska inte synas. Jag upplever det som att det är bättre att 1000 personer har analsex mot sin vilja och tycker det gör ont men ingen pratar om det än att 10 personer har skönt analsex som dom vill ha och är öppna med det. Sex är något fult som ska hållas bakom lyckta dörrar. Sen spelar det inte så stor roll vad som sker där så länge dörrarna är stängda.
Skytte avslutar iaf med det här:
Till slut. Har skolminister Björklund några synpunkter i frågan om lämpligheten av undervisning i analsex för skolbarn? Finns det planer på att outsourca även andra utbildningsområden till olika lobbyorganisationer? Kan man till exempel tänka sig att Rojalistiska Föreningen får ta hand om historieundervisningen?
Jag tycker det hade varit bättre om skolorna sluppit outsourca sexualundervisningen till andra organisationer, men eftersom dom inte har den kompetens som behövs så är dom tvungna till det. Visst, kämpa emot outsourcningen av skolundervisning! Mer sexualkunskapsutbildningar för lärare! Varje skola borde ha minst en kompetent person som kan undervisa klasserna i sexualkunskap och finnas till hands för att svara på frågor. Det tycker jag hade varit jättebra.
Tanja tog också upp bra argument om att man missar mycket om man bara pratar om det penisvaginala samlaget för t.ex bögar. Om man som kille inte har sex med tjejer så är information om hur en fitta fungerar inte särskilt givande. Det kan vara bra att veta bara för att, jag har en väldigt informationspositiv inställning till det mesta. Men det räcker inte till på egen hand liksom.
Det är en väldigt bra poäng men återigen vill jag fokusera tillbaka på heteronormativt sex. Det finns många både tjejer och killar som inte tycker det där med att stoppa kuken i fittan är så himla skojigt. Vissa tycker rent av att det gör ont. Men många tycker helt enkelt inte om det av andra anledningar. Jag tänker mig och jag upplever det som att dessa ungdomar har lätt för att bli låsta i sin sexualitet. Dom tycker inte om dom saker som man förväntas göra, och det gäller inte bara det penisvaginala samlaget, det kan vara kyssar, kramar eller vad som helst. Men när den bild av sex som lärs ut är väldigt snäv blir det många som faller utanför, dels pga sexuell läggning men även av andra anledningar. Och jag tycker inte det är okej. Jag vill se en ännu bredare och noggrannare sexualundervisning i skolan för att ge så mycket information och trygghet som möjligt. Och det inkluderar även mer prat om att man inte behöver ha sex, att man kan vänta om man vill eller helt enkelt låta bli om det inte intresserar en.

Rasismen i Sverige genom tiderna...

Jag läser Gustav Fridolin och Erik Sandbergs debattartikel om den svenska rasismen i Aftonbladet. Den tar upp många bra saker och saker som jag tycker är viktiga. Bemötandet av SD och andra mer eller mindre rasistiska strömningar är och verkar på senare tid alltid ha varit att marginalisera dom. Att klart och tydligt säga att "vi har ingenting gemensamt med deras människosyn och vi tänker aldrig samarbete med dom". Den ståndpunkten har många problem, t.ex. att det inte är sant, att det är odemokratiskt, att det inte fungerar och många andra saker. Cupcake Carny skrev förresten lite bra saker om vissa av dom aspekterna.
Men ett stort problem är också hur man som Fridolin och Sandberg argumenterar att man suddar ut vår rasistiska historia. Vi skapar nån sorts låtsasvärld där Sverige alltid har varit ras-jämlikt och behandlat olika etniska grupper med respekt och det skapar en bild av att SD och andra idag inte har något emot andra grupper än den homogent svenska (vad det nu betyder) pga rasvärderingar, segregeringstankar och andra saker som jag inte riktigt lyckas formulera. Men skit samma, att man istället argumenterar emot islam t.ex. just för att det är dåligt och skadligt för samhället osv. Att man inte ser all den historiska grogrund till rasism som vi faktiskt har och jag menar att genom att inte låtsas vid vår rasistiska historia ger någon sorts legitimitet till Sverigedemokraterna och deras argument.
Men det största problemet som jag ser det är att man inte låtsas om vardagsrasismen. Minns ni Janne Josefssons reportage från valstugorna i Uppdrag Granskning för 7 år sedan? Tror någon att dom åsikter och värderingar som vädrades då har blivit ett dugg bättre bland våra kommunalpolitiker? Minns folk hur gubben i Kristianstad fick ett otroligt stöd för sina åsikter av sina väljare?
Jag tycker den här bloggposten av nån smårasistisk gubbe i Malmö har en intressant poäng:
Notera också att etablissemanget var tvungna att skicka tre reportrar under täckmantel med dolda mikrofoner under åtskilliga månader för att få fram sina ”bevis” om SD:s rasism. Hur många minuter behövde Janne Josefsson inne i de Moderata valstugorna?
Visst, gubben är en idot, "etablissemanget"? Men det är ändå en bra poäng. Att SD får mer och mer politisk makt spelar egentligen ingen större roll när det kommer till att rasistiska politiker får inflytande i politiken. Om dom inte får det genom SD får dom det genom andra partier.
Skillnaden är väll mest den att man behöver vara en duktig politiker för att ta plats i något av dom större partierna. Om det är något man kan säga om SDs politiker är att dom är inkompetenta. Dom har gång på gång visat sig vara otroligt felinformerade om frågorna som dom är valda att ta beslut om och allmänt inkompetenta när det kommer till att göra sitt jobb som exempelvis kommunpolitiker.
Exempel på det kan man se i det utmärkte inslaget om Sverigedemokraterna från Faktum som jag skrev om i somras. Ett inslag som tar upp många bra poänger och för en intressant diskussion om och med SD.
Jag är väldigt kluven till hur jag ska förhålla mig till SD och deras rasism, jag tycker illa om det hycklande fördömandet av SD från många politiker som åtskilliga gånger själv använt sig av "vi och dom"-argumentation men även i värsta fall så är en moderat eller socialdemokratisk rasistisk politiker åtminstone kompetent i jämförelse med en likvärdigt rasistisk Sverigedemokratisk. Och det är i värsta fall.
Men för att verkligen bemöta inte bara Sverigedemokraterna som parti utan dom värderingar och åsikter som deras parti bygger på måste man börja ta debatten inte bara med SD utan även med deras sympatisörer.
Man måste börja rensa upp och ta tag i rasismen i sina egna partier. Man kan inte blunda för vardagsrasism och prata om det som en marginell företeelse som bara innefattar extremister, alla våra stora partier har mängder med både väljare och aktiva som delar en likartad människosyn med Jimmie Åkesson. Det kan man inte blunda för.

Ze Frank, Afghanistans historia på 3 minuter

lördag, oktober 24, 2009

Generella svar till individer...

Ännu en sak som jag reagerar på när det kommer till Relations- och sex-experter är att dom så ofta ger väldigt breda generella svar på väldigt specifika frågor. Som det är svaret från "relationsexperten" Eva Rusz:
Fråga: Jag har ett stort problem när det gäller upphetsning. Mitt förhållande började med vänskap och mera känslor från min pojkväns sida, och till slut blev även jag kär. I början tyckte jag bara han var söt, men med tiden även attraktiv.
Nu har vi ett långdistansförhållande och håller kontakten via skype/webcam. Han kan beskriva hur han blir helt vild och varm när han ser mig utan tröja eller bara tänker på det. När jag ser honom utan kläder blir jag varken vild eller varm. Han ser bra ut, men jag har aldrig haft känslan ”jag vill ha dig nu på en gång”.
Varför känner jag inte likadant? Vi har diskuterat barn och jag känner mig väldigt säker på honom. Vad ska jag göra?

Anna

Eva svarar: Män och kvinnor kan ha olika sätt att tända sexuellt på. En del tycker att bilder förstärker sexlusten, andra inte. Gör inget problem av detta utan fokusera på de känslor du har för honom. Tänk på allt bra ni har, hur bra han är för dig, och låt honom få uppleva lusten via kameran och på annat sätt då ni ses.

Varför börjar hon prata om skillnader mellan män och kvinnor? Den här frågan handlar om två individer som har klarlagt hur dom reagerar på något. Nu råkar deras olika sätt att förhålla sig stämma överens med den sterotypa könsnormen, men det känns ändå ganska meningslöst att börja prata om normer istället för individer när man ska hjälpa någon med ett specifikt "problem". Varför fokusera på att det är för att hon är kvinna som hon inte blir upphetsad på samma sätt och att det är pga att hennes partner är man som han reagerar på sitt sätt?
Varför inte fokusera på att olika personer reagerar olika och att om hon blir glad av att han känner som han gör låta sig glädjas av det. Om hon inte känner likadant så är det så hon känner. Saknar hon att känna den typen av åtrå? Vad får henne att känna den typen av åtrå? Varför tycker hon att detta är ett problem?
Sen gillar jag inte alls Rusz formulering på slutet "låt honom få uppleva lusten". Vaddå låt honom? Om du vill göra det, gör det. Inte för att "låta honom uppleva lusten" utan för att du vill göra det.

Emma Gray Munthe uppmärksamma mig också på andra idiotiska kommentarer från Eva Rusz. Men dom orkar jag inte ens kommentera just nu...

What is it with comedians and politics?

I don't get it, why does it often take a comedian to argue politics in a constructive way? I've been a fan of Al Frankens for quite some time, I always thought he was a funny guy. His book "Lies and the lying liars who tell them" was a brilliant book. It was funny as hell, it was sharp and it was very very true. I think that book inspired me a bit. When Al Franken ran for senator of Minnesota I was really hoping for him to win the election and become a senator. I'm not sure what I expected from him but I do know he has exceeded them. Watching him argue the issues make me believe in politics again. Or well, not really. But at least somewhat. He is clearly passionate, he is clearly conversant with the issues and the facts and he uses that to really demolish his opponents nonsense arguments. Watching him run over Diana Furchtgott-Roth from the Hudson Institute and her nonsense arguments on both the issue of increased medical bankruptcies and the cancer survival rate is really inspiring to me.

Ungdomars hjärnor, gymnasiebetyg och hat...

Jag läser Annika Marklunds senaste kolumn och har inte så mycket att säga om kolumnen i sig, den har sina poänger och ytlig vänskap är något jag tänker rätt mycket på. Det finns många olika aspekter i det, dels dom hon tar upp och dels hur många saker som kramar och andra beteenden bara blir saker man gör och inte som betyder något särskilt egentligen. Men sånna saker har jag inte alls lust att skriva om just nu. Istället reagerade jag starkt på detta:
Förresten...
… visar ny hjärnforskning att hjärnan utvecklas för fullt under tonåren och inte mognat helt förrän vid 25. Sist ut är de delar som styr beslutsfattandet. Det får inte direkt att ta bort möjligheten att läsa upp gymnasiebetygen att framstå som en bättre idé.
Och ja, det är sanslöst hur korkat beslutet att inte tillåta personer att läsa upp sina gymnasiebetyg senare är. Man får inte t.ex. köpa alkohol eller gifta oss när vi är under 18 eftersom vi inte är mogna nog att ta den typen av beslut. Men redan när man är 16 förväntas man kunna ta ansvar för hela sin professionella framtid?
Vad i helvete?
Jag vet inte vad jag behöver säga mer, jag tycker den poängen är så självklar att den talar för sig själv.
Men jag vill fråga Jan "Att ställa krav i skolan är att bry sig" Björklund, hur är det att bry sig när man tar bort möjligheten att senare rätta till misstag man gjorde som 16-åring?
Jag vet inte om Herr Björklund vet om det här men åldern 16-19 kan vara väldigt jobbig och svår för många. Det händer väldigt mycket i den åldern och det är många som inte orkar med skolan utöver det emotionella tumult man har inom sig. Att ställa hårda krav på en sån person är inte att bry sig. Det är raka motsatsen till att bry sig, eller ja. Det är ju att bry sig om dom personerna som tjänar på det här systemet. Och det är en vedervärdig människosyn att sortera människor på det sättet. Att bry sig om dom som klarar sig och skita i dom som inte gör det. Och dessutom ta bort möjligheten för dom som inte klarar sig att rätta till det senare.
Det är en så segregerade politik som går ut på att sortera in människor i olika fack. Jag hatar verkligen den synen på saker och ting och jag kan inte förstå att Sverige verkar tycka hans tankar och idéer är bra, är det verkligen dom här värderingarna vi har i vårat samhälle?

fredag, oktober 23, 2009

Sammetsblomster...

Samkönat giftermål i kyrkan...

Ja, så blev det då ett ja för samkönat äktenskap även i kyrkan. Jag vet inte riktigt vad beslutet innebär, präster har fortfarande rätt att vägra viga samkönade par och grejer. Jag orkar inte riktigt sätta mig in ens i dom små detaljerna kring beslutet. Kyrkan intresserar mig inte och jag tycker det är fel att den har någon juridisk makt öht.
Så länge man pratar om äktenskap som innebär särskilda regler som staten lägger sig i så tycker jag bara staten har med det att göra. Vill man ha en ceremoni i kyrkan så varsågod, det har inte jag med att göra. Gör vad du vill.
Jag har svårt att förstå varför så många är glada över det här beslutet, eller, jo, det är trevligt med mindre förtryck och diskriminering. Men jag ser det mest som bara ännu en sak som bibeln har fel om. En bok som påstår att Noah levde i 950 år tycker att det är fel med samkönad kärlek och därför ska vi ens lägga någon som helst vikt vid det. Vad fan är det för samhälle vi lever i? Detta är helt galet. Vi har seriöst en debatt där ena sidan argumenterar utifrån en bok där folk lever i flera hundra år och sen blir man glad över att den sidan får ta ett steg tillbaka? Har vi lagt ribban så lågt? Hur kan vi ens acceptera att en grupp som argumenterar utifrån en sagoberättelse har någonting att säga till om över en annan grupp människor? Dom får självklart leva sina liv som dom vill efter vilka regler dom vill. Men att dom ska ha någon juridisk makt öht är helt befängt.
Därför har jag mycket svårt att finna någon glädje i kyrkans beslut att tillåta homoäktenskap. Jag är visserligen lite glad och stolt (av någon oförklarlig anledning) över att svenska kyrkan har färre jubelidioter än dom flesta andra kyrkor.
Men jag har svårt att förstå den glädje som Helle Klein eller Elin Grelsson känner.
Det är många människor som kämpat hårt för det här och det är många människor som det här betyder mycket för, jag är glad för deras skulle. Men jag förstår det inte alls.
Jag förstår mig helt enkelt inte på religion öht. Elin Grelsson nuddar lite vid det när hon skriver:
Hur kan man tillskriva sig en tro, som samtidigt utestänger en? Hur kan man vilja bli medlem i ett religiöst samfund, som samtidigt påpekar att vissa aspekter i den man är inte är okej?
Ja, hur gör man det? Jag kan inte förstå hur man gör det och jag kan absolut inte förstå varför man skulle vilja det. Eller jo, jag tycker också det är jobbigt att bli utestängd och diskriminerad även om det är av personer vars åsikter jag inte respekterar. Även om jag egentligen inte bryr mig om vad dom tycker så kan det kännas lite jobbigt.
Jag minns att KG Hammar, vår förra ärkebiskop, var sommarpratare för en massa år sedan och jag minns att han sade massa saker som lät ganska bra. Han pratade om Jesus och Kristendomens kärleksbudskap och hur det var det viktiga. Det lät fint och bra och även om jag inte kan förstå så kunde jag iaf på något sätt respektera det.
Något jag däremot inte ens accepterar är när man uttalar sig som kristdemokraten Lennart Sacrédeus gör till Nyheter 24.
– Men den tanken bygger ytterst på kärleken till gud. I slutändan innebär det en kärlek och respekt inför budorden. Betänk då det fjärde budordet: "Hedra din fader och moder".
Eh, ok. Betänk då det andra burdoret: "Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn." eller det tredje: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig." Ska vi ha en lagstiftning som ser till att vi följer dom också? Idiot.
Jag förstår mig inte på hur man kan använda selektiv läsning av en bok som ett absolutistiskt argument. Antingen läser du boken selektivt eller så läser du den absolutistiskt. Du kan inte blanda.
Jag vet inte alls vad jag vill komma fram till eller säga, bara tankar jag ville få ur mig...

RPM diskuterar sexualundervisning i radion

Jag lyssnade på en debatt mellan Roland Poirier Martinsson, chef för Timbros medieinstitut och Luis Lineo, sexualupplysare på RFSU i Radions P1s Studio Ett där dom fortsätter diskutera det hela.
RPM försöker få fram argument om att sexualsynen som RFSU står för är extremliberal och massa annat men han vill absolut inte ta debatten om varför han tycker det. Istället besvarar han frågor om det med att hänvisa till att det är oviktigt, att det han vill diskutera är att dom är i skolan. Inte vilken syn dom har. Otroligt skickligt sätt att få fram en åsikt, befästa den som fakta och samtidigt inte låta den debatteras. Jag tycker det är ett otroligt fegt och fult sätt att debattera på men också väldigt effektivt.
Som motdebattör blir det lite pest eller kolera, antingen så låter du honom stå oemotsagt med den sanningen eller så undviker du den debatten han fokuserar på. I vilket fall som helst så styr han debatten. Jag är lite imponerad av Luis Lineo som trots allt inte låter RPM göra det.
RPM försöker också få det till att handla om åsikter och värderingar, men det är ingen åsikt eller värdering i att analen inte har någon egen lubrikation och dom allra flesta tycker det gör ont att bli knullad i röven utan glidmedel. Det är fakta. RFSU lär inte ut värderingar kring analsex, dom lär ut fakta. Jag kan ha mina små invändningar till hur man lär ut och vad man lär ut, jag hade kanske föredragit att man fokuserat på andra saker och sådär. Men det är invändningar jag har mer eller mindre i alla ämnen. Överlag tycker jag RFSUs upplysning är väldigt bra, framförallt jämfört med alternativen vi ser idag och dom alternativ som RPM tar upp.
Lyssna på eller ladda hem inslaget här:

Wildlife photography...

Fantastiska foton från The Dailymail.

Analsex followup, igen...

Isabella Salomonsson skriver rätt bra om moralpaniken angående analsexet i Aftonbladet. Framförallt gillar jag hennes avslutning:
Det är föräldrarna som Poirier Martinsson vänder sig till. Ungdomarna själva och deras behov är han ointresserad av och deras förmåga att ta till sig information förminskas. Samtidigt finns informationen där och ungdomarna tar till sig den. Den viktiga frågan borde vara hur de hanterar den.?
Roland Poirier Martinsson vill att ungdomar ska inse att sexualitet är en stor del av vår personliga integritet. Men för att de ska kunna inse detta måste omvärlden ta dem på allvar. Det krävs en nyanserad diskussion om och kring sexualitet som inbegriper flera olika synsätt.
Då får ungdomarna möjlighet att ta ställning själva och slipper att föräldrarna fattar besluten åt dem?
Det är framförallt just det som jag vänder mig emot i RPMs argumentation. Han pratar om föräldrarnas rätt att undanhålla information från sina barn, om föräldrarnas rätt till att ge sina barn den sexualsyn som dom tycker är rätt genom att undanhålla information. Jag tror på föräldrarnas rätt att berätta om sin syn på saker och ting och ta en eventuell diskussion kring det hela. Att försöka forma någons uppfattning genom att undanhålla viss information tycker inte jag känns rätt. Precis som Isabella skriver så är det ju just med tillgång på information som man får möjlighet att ta ställning själv. Pappan i inslaget pratade om att det blir förvirrande för barnet om skolan säger en sak och föräldrarna/familjen en annan. Det blir bara förvirrande om den ena sidan uttalar sig dogmatiskt, som att gud straffar en om man har sex innan äktenskapet eller så. RFSU kan säkert bli bättre på att prata om avhållsamhet och det tycker jag dom ska bli, jag skulle gärna se att dom tog upp asexualitet mer och sånt också. Men den bilden av sex som försöker få fram är ändå väldigt bra. Det handlar om egen lust, rätten att både säga ja och nej. Jag förstår verkligen inte alls hur man kan ha något emot att man för ut den bilden av sex av någon annan anledning annan än att man är sexnegativ.
Det får mig också att tänka på det Tanja sade, att man argumenterar för att inte tillåta akut p-piller i skolorna med argument om att dom unga kvinnorna ska ta eget ansvar och ta konsekvenserna av sina handlingar samtidigt som man tar ifrån dom tillgängliga preventivmetoder. Jag förstår inte, om man vill att en person ska ta ansvar för sina handlingar är det väll ganska bra om den personen har alla möjligheter till att göra det på?
Tanten som Pelle Ullholm diskuterade med i början sade något som jag tolkade som att man (eller iaf tjejer) ska låta bli att ha sex tills man är redo att ta ansvar för ett barn. Även om man håller med om det idiotiska argumentet så har det ingen som helst förankring i verkligheten. Unga personer har sex även om dom inte är redo för att ta hand om ett barn och jag tror väldigt få vill leva i ett samhälle där man förhindrar det till 100%. Så i praktiken blir deras beslut att undanhålla preventivmetoder inget annat än en bestraffning av dom som har sex innan dom är redo att ta hand om ett barn.
Sen tycker jag det är lite synd att det pratas om sex som likställt med penis-vaginalt samlag, jag tror debatten på väldigt många sätt hade tjänat på en bredare sexualsyn. Något som också RFSU jobbar för och får kritik för. Om man pratar om andra sexualpraktiker, som analsex, oralsex, gnidsex, bdsm eller vad som helst som likställt med det penis-vaginala samlaget kanske fler avstår från just det om man inte har preventivmedel t.ex. Det skulle hjälpa till både med oönskade graviditeter och spridandet av könssjukdomar.

torsdag, oktober 22, 2009

Trångsynthet, Tyra Banks, porr & Sasha Grey

Jag har några gånger nyligen stött på uttalanden som jag känner är en ganska bra definition på vad just trångsynthet är för någonting.
Det är när man uttalar sig säkert på ett sätt eftersom man inte förstår dom andra sätten.
Att uttala sig kategoriskt om en grupps orsaker och känslor eftersom man inte kan föreställa sig att dom fungerar eller tänker på ett annat sätt.
Jag tycker det är otroligt trångsynt när någon gör det och jag försöker akta mig för att själv uttala mig på det viset även om det händer ibland.
Jag tycker också det är ett oerhört stort hinder för en konstruktiv diskussion öht om en part intar en sån ställning.
Om det handlar om kreationister som säger "jag förstår inte hur evolutionen skulle ha skapat människan så därför måste vi vara skapade av gud eller om det är feminister som säger "Män som känner sig kränkta av detta är antingen naiva, avundsjuka eller i avsaknad av analytisk förmåga." eller som Tyra Banks som säger till Sasha Grey måste ha en destruktiv anledning till att hon jobbar med porr även om hon själv inte insett den så handlar det för mig om trångsynthet som man legitimerar till argument.
Se inslaget i The Tyra Banks Show med Sasha Grey här. Det är rätt intressant att se hur dom klipper och redigerar det för att få fram den känsla och den bild dom vill få fram. Jag hittade inget bättre och lyckades inte koda om grejerna utan att ljudet blev helt osynkat, stäng av captions om ni inte vill se dom. Efter inslaget med Tyra Banks kommenterar Sasha Grey sin medverkan i ett eget klipp.


Det är också intressant hur så väl Roland Poirier Martinsson, Tyra Banks och så otroligt många andra verkar prata om vissa sätt att se på sex är påtvingade och formade av ett destruktivt samhälle medan andra syner på sex är helt naturliga och jättebra. Det är samma sak som "de som anser att man indoktrinerar barn om man aktivt tänker på genus i uppfostran, men att man inte indoktrinerar om man inte aktivt tänker genus." Det finns inget "naturligt", hela vår uppfattning om olika saker är inlärd på ett eller annat sätt. Bara för att man lär ut saker omedvetet betyder det inte att dom är rätt eller bra.

Ännu mer sexprat...

Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina länkar till och pratar om tv-inslaget som var grunden till Roland Poirier Martinssons artikel i SvD. Hon säger mycket bra saker angående inslaget och jag känner inte att jag behöver upprepa dom här. Först och främst kan ni se inslaget här.


Några saker som jag kom och tänka på var också hur Roland Poirier Martinssons pratar om att han inte vill att skolan ska tvinga på barnen den här informationen om sex men han tycker det är okej om en förälder tvingar på barnet informationen, eller håller den ifrån dom. Utöver alla sakliga och praktiska argument som Pelle Ullholm från RFSU kom med så förstår jag mig inte på den synen på barn och ungdomar. Jag tycker människor, barn som vuxna, har rätt till fakta, kunskap och information. Jag tycker inte det är upp till föräldrarna att bestämma vilken kunskap ett barn ska få och inte. Man kan börja ta en debatt om informationen som ges stämmer och sådana liknande saker, men om man går med på att informationen är korrekt så tycker jag inte man ska ha några invändningar. Och vill man ge barnet en annan bild av något som det pratats om i skolan så kan man som förälder göra det.
Det var en tant från Hem och Skola där som sade några riktigt korkade saker. Hon pratade om att man ska hålla saker kring sex hemliga för barnens skull. Att det ska vara något för dom att upptäcka på egen hand. Typ, vakna upp en morgon och det känns som om man kissar glödande lava är väll något alla borde få uppleva eller vaddå? Nej, så menar hon naturligtvis inte. Men det som är intressant och kul att upptäcka med sex är väll vad man tycker om och inte? Att hitta saker man gillar och olika sätt att göra det på? Att upptäcka att analsex gör jätteont utan glidmedel tror jag nog dom flesta hade uppskattat om dom vetat om innan dom provat. Det är väll bra att veta om mycket praktiska saker kring sex så att man kan upptäcka olika sexuella saker man tycker om och samtidigt känna sig trygg av att man gör det på ett säkert sätt med minimerade risker för smärta och obehag?
Sen kan jag inte riktigt komma över vilken skitstövel Roland Poirier Martinssons verkar vara. Han tänker inte ens låta sitt barn gå på den lektionen. Han säger ju att den informationen ska finnas frivilligt, men han pratar om föräldrarnas frivillighet, inte barnens. Det är otroligt respektlöst tycker jag.
Annars så sade Pelle Ullholm från RFSU väldigt bra saker och höll en väldigt bra ton trots idiotiska kommentarer från dom personerna han argumenterade med. En ton som jag antagligen inte hade kunnat hålla. Det är tur att det finns duktiga, vettiga personer som kan hålla sig kvar vid fakta och saklig argumentation trots att dom man argumenterar med inte gör det.
Lite intressant att han var ensam mot 3 personer i diskussionen, men med tanke på vilken nivå på sitt argumenterade dom olika sidorna hade var det kanske ganska jämt ändå.

onsdag, oktober 21, 2009

Lite mer analsex...

Det frågas ofta om analsex i frågespalter och dylikt. Många är nyfikna på prova och det förutsätts att analsex ska vara lite krångligt och speciellt, samtidigt som det förutsätts att vaginalsex ska vara problemfritt och enkelt. Att sakerna förutsätts på det viset kan man prata mycket om men det är inte vad jag hade tänkt prata om nu utan jag hade tänkt prata om Linn Heeds svar på frågor om analsex. Hon ger i princip samma svar varje gång och varje gång tycker jag hon fokuserar på fel saker, förutom det faktum att hon förklarar att det är dåligt att föra in saker som nyss varit i analen i fittan. Det är bra att hon är tydlig med. Här är frågan iaf:

Fråga: Jag är sugen på att ha analsex, men undrar om det är någon nackdel med det, eller finns det något man ska tänka på? Sofie

Linn svarar:
Om båda parter är överens om att man vill pröva analsex så är det viktigt att tänka på hygienen. Att tömma tarmen innan samlag och att tvätta ordentligt med tvål och vatten. Använd kondom och rikligt med glidmedel.

Viktigt är att inte gå från anala samlag till vaginala eller orala samlag. Då överförs bakterier som kan skapa stor oreda i underlivet. Byt kondom först! Samma sak gäller smeksex. Att värma upp med petting är ofta uppskattat, men tänk på att inte föra upp fingrarna i slidan efteråt.

Slappna av och avbryt om det gör ont. Ringmuskeln som sluter kring anus är mycket stark och reagerar naturligt på när något tränger in. Analsex kräver bra kommunikation, trygghet med den man älskar med och mod att våga säga nej om man inte vill fortsätta.

Varför är det viktigt att tänka på hygienen? Det är mest en smaksak, jag tror nog dom flesta föredrar en ren tarm men det är inte viktigt. Det händer inget dåligt om man inte tänker på det, lite bajs blir man inte skadad av.
Sen förstår jag inte varför hon påstår att man får problem i fittan om man tar en kuk som nyss varit i analen i munnen.
Hennes påståenden om vad analsex kräver känns som ett lite fånigt icke-svar. Det insinueras saker och jag tycker man får gissa sig till ganska mycket. Att använda omskrivningar som "älskar" när man pratar om rövknull gör att iaf jag tycker det blir lite oseriöst. Man behöver ju inte kalla det rövknull heller, analt samlag eller helt enkelt "sex" tycker jag fungerar utmärkt. Men när man säger "älskar" tycker jag man får en helt annan uppfattning om vad det handlar om.
För att prata mer praktiskt och realistiskt så kräver analsex att man förstår lite hur analen fungerar. Eller ja, det krävs ju inte. Men om man vill öka sina chanser för att det ska bli skönt så är det rätt bra. T.ex. är det bra att veta att det finns två muskler där som håller emot, en som man styr medvetet och en som man inte kan styra själv. Den som man inte kan styra medvetet bör man ta det försiktigt med så att den slappnar av och släpper in vad det nu är man ska stoppa in i analen. Ett vanligt sätt att göra det på är att sätta ett lagom tryck med saken man ska föra in i ca 15 sekunder vilket gör att muskeln automatiskt slappnar av. Sen beror det ju på hur stor saken man ska föra in är. Det kan vara bra att börja med t.ex. ett finger för att sen föra in två innan man stoppar in kuken. Och i varje steg då ta sin tid och inte trycka på för hårt utan ge analen en chans att slappna av.
Sen tycker jag att "mod att våga säga nej om man inte vill fortsätta" är något som gäller allt sex, inte bara anala samlag.

Analsex har en väldigt speciell plats i vårat samhälle. Väldigt många har sina speciella uppfattningar om vad analsex innebär. Det är lite intressant för den uppfattningen skiljer sig väldigt mycket åt beroende på vilka man pratar med. För Roland Poirier Martinsson som skrev om Sexpropagandan på våra skolor så verkar ju analsex vara något jättehemskt. Det fick mig också att associera lite till en stor, långvarig undersökning i USA där man har följt ungdomar som avgivit kysketslöfte och deras sexvanor och kommit fram till att bland tjejer som avgivit det löftet var det fyra gånger så vanligt att dom hade haft analsex. Eftersom kyskhetslöftet bara gällde vaginala samlag så är det rent tekniskt inte ett brott mot kysketslöftet att ha analsex och därför valde många att ha analsex var den tolkningen dom flesta gjorde av det resultatet.
Jag tycker det är intressant att se hur olika grupper pratar om olika former av sex och i dagens samhälle är nog analsex som är den hetaste frågan på många sätt.

Detta gör mig både glad och rörd att se...

Via Improv Everywhere.