Jag läser i
DN att den borgerliga majoriteten igår röstade igenom den nya gymnasieskolan och jag
läser också att man ska gå hårdare åt "hobbyutbildningar" som Jan Björklund kallar det.
Jag känner att jag först vill prata lite om den nya grundskolan som redan är satt i rörelse och kommer införas 2011, om inte vänsterblocket vinner valet nästa år. Då kommer mycket av det här rivas upp.
Aftonbladet hade en rätt tydlig genomgång av dom förändringar som genomförs och det förvånar mig hur många saker jag ändå tycker är bra.
Jag tycker verkligen illa om Jan Björklund och den människosyn han verkar stå för men alla förslag ser jag verkligen inte som dåliga.
Glöm IG och MVG. Snart är den gamla bokstavsskalan tillbaka. A är toppen, F är botten och är det riktigt illa blir det streck. Riksdagen har sagt ja och regeringen hoppas på ett införande hösten om två år. Regeringen vill också införa betyg från sjätte klass. Om det blir så är oklart. Björklund återkommer nästa år.
Att gå från Skalan IG-MVG till F-A känns ganska bra. Inte minst för internationella studier. Det beror mycket på hur betygskriterierna ser ut och så men som princip tycker jag nog det är bättre med F-A än IG-MVG. Även om jag är väldigt negativt inställd till betyg öht, jag tycker det säger väldigt lite om något relevant egentligen. Men eftersom jag inte har så många bättre konkreta lösningar som fungerar i praktiken så vet jag inte riktigt hur man ska göra.
Nationella prov
De nya proven prövades redan i våras men först det här läsåret blir det allvar. Alla treor ska skriva nationella prov i svenska och matte och resultaten kommer att användas när barnens kunskapsutveckling bedöms. För niondeklassarna blir det prov i fysik, kemi och biologi. Resultaten kommer att påverka betygen.
Jag tycker nationella prov är bra för att skapa sig en bild men jag hoppas att de inte påverkar betyget särskilt mycket. Det man brister i att klara av just den typen av prov kanske man väger upp med andra kvalitéer och då vore det väldigt taskigt att låta ett standardiserat nationellt prov som är utformat för att kunna kvantifieras så bra som möjligt påverka en persons betyg särskilt mycket.
Välj språk! Från och med nästa hösttermin gäller nya antagningsregler till högskolan där språk ger extra poäng. Den som har läst språk får helt enkelt lättare att komma in. Ett hett tips till elever som kan tänka sig att plugga vidare: Välj tyska, spanska, franska, ryska eller något annat språk och gör det redan i grundskolan.
Det tycker jag nog är ett bra förslag, språk är viktigt i vår allt mer globaliserade värld. Att språk ger extra poäng på högskolan ser jag nog bara som positivt faktiskt.
Tydligare mål
Grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan ska få varsin ny läroplan. Här blir det tydligt vilka mål och vilka krav som ska gälla för elever i svenska skolan.
Tydliga mål och krav känner jag mig väldigt kluven till. För vissa kan det vara väldigt bra att veta vad det är man ska göra för att få högre betyg. Vad det är man ska uppnå osv. Men för många andra kan det vara så att den nivå dom ligger på är lika hög som dom tydliga målen men inte riktigt samma sak. I många ämnen kan man ha många olika kvalitéer och för tydliga mål och krav så blir det väldigt snävt och många kan hamna utanför.
Dom här förslagen är redan genomröstade i riksdagen och kommer som sagt genomföras 2011 om dom inte rivs upp av den nya regeringen 2010.
Jan Björklund vill också genomföra dom här förslagen och det kommer han antagligen att göra om Alliansen vinner nästa val.
- Avstängning av bråkiga elever.
Dåligt. Dels för att det är en otroligt ineffektiv metod och dels för att jag tycker att barn har rätt till att gå i skolan.
- Elitklasser i teoretiska ämnen, som matte och naturkunskap.
Faktiskt bra. Att dela upp klasser beroende på vilken typ av metodik och nivå som passar eleverna bäst tycker och tror jag är väldigt bra. Men jag tycker fokus ligger lite mycket på just eliten, det är ett förslag som behöver genomföras på allas villkor.
Vaddå för antagningsprov? Antagningsprov till vad? Gymnasiet? Det kan jag nog tycka är bra, bara för att man har ett högt snittbetyg betyder det inte att man är bäst lämpad för att gå en viss utbildning. Då känns det bättre att ha ett anpassat antagningsprov. Men det känns lite orättvist mot dom elever som kämpat jättehårt för att få höga betyg för att komma in på en viss utbildning men sen inte gör det trots att deras snittbetyg är klart över antagningsgränsen. Så lite kluven. Har inte hört argument från olika sidor riktigt.
- Obligatorisk sexualundervisning och idrott för alla.
Jättebra! Det borde det verkligen satsas mer på.
- Förlängd skolplikt till 17 års ålder.
Nej, det tycker jag faktiskt inte. Verkligen inte. Väldigt många är otroligt skoltrötta och orkar verkligen inte alls med skolan i den åldern. Vissa vill verkligen inte gå i skolan utan vill mycket hellre jobba istället. Jag tycker dom ska få det. Även om jag egentligen känner mig väldigt positiv till förslaget så känns det dåligt ju mer jag tänker på det.
- Nej till betygsuppläsning på Komvux, om betygen redan är godkända.
Helt idiotiskt. Hatar verkligen det här förslaget. Jag har
pratat om det förut och det är verkligen helt idiotiskt och destruktivt både på individnivå och samhällsnivå.
- Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Det tycker jag absolut. Jag tycker också att alla ska ha tillgång till någon med en vettig sexualupplysningskompetens. Det kan vara någon av dom här eller någon extrainsatt.
- Skolor som inte sköter sig ska kunna få tillståndet indraget. I värsta fall kan skolan stängas.
Vet inte vad jag ska tycka om det förslaget. Känns bra till att börja med men ju mer jag tänker på det desto sämre verkar det. Var ska eleverna ta vägen om skolan tvingas stänga t.ex.? Inte hört nog med argument från insatta personer för att ha en egentlig åsikt.
Det var grundskolan det, vilka förändringar är det då som har röstats igenom gällande gymnasieskolan?
Det verkar mest handla om att arbetsanpassa utbildningarna så att man är mer specialiserad och mer lämpad för att antingen jobba eller utbilda sig vidare. Helt enkelt spetsa till dom och göra dom snävare.
Jag gillar inte riktigt det, jag ser gärna att utbildningen man får när man är 16-19 är ganska bred.
Här är förändringarna sammanfattade:
- Högre behörighetskrav till gymnasiet.
Varför? Varför vill man att färre ska läsa på gymnasiet?
- Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori på yrkesprogrammen.
Jag tycker nog det finns tid nog att fortsätta ha hyfsat med allmänteori även på yrkesprogrammen. Jag gillar inte alls tanken på att göra yrkesutbildningarna ännu fattigare vad det gäller allmänteori. Men samtidigt kanske dom som läser dessa utbildningar inte alls vill läsa dom ämnena. Men då vill jag hellre se mer valfrihet så att dom själva kan välja det.
Men det vill tydligen inte Jan Björklund. Jag vill se mycket mer valfrihet i skolan, framförallt på gymnasiet. Jag hade gärna sett att man kunde välja att läsa 4 eller kanske rent av 5 år istället för dom 3 som är obligatoriskt idag. Många tycker det blir för mycket att läsa så många ämnen på en gång som det blir om man läser 3 år. Eller att man kan läsa fler olika kurser i olika ämnen till en början om man inte känner sig säker. En valfrihet att bygga sina egna program ser jag som väldigt positivt.
- Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs.
Jag förstår inte poängen i att ha olika examen. Man har den utbildning och den kompetens man har. Men jag vet inte, jag förstår bara inte poängen.
- Lärlingsutbildning införs.
Jag vet inte riktigt vad det innebär, men som jag förstår det så är det en utbildning som "gör det möjligt för ungdom att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller i viss omfattning genomförs på en arbetsplats utan att något anställningsförhållande finns." Och det låter väll bra, så länge arbetet som utförs kompenseras på något sätt och lite sådär. Men jag tror det kan vara väldigt bra om det funkar.
- Historia blir obligatoriskt.
Konstigt att man ska dra ner på allmänteori för yrkesutbildningar samtidigt som man gör historia obligatoriskt. Jag hade nog hellre sett samhällskunskap bli obligatoriskt på gymnasienivå. Vet inte riktigt vad jag tycker om detta faktiskt, men känner mig instinktivt rätt negativ med tanke på att tiden för allmänteori ska minskas. Men historia tycker jag å andra sidan är viktigt
- Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet.
Varför? Varför vill man att färre ska utbilda sig?
- Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen.
Jag vet inte vad det innebär i praktiken men det låter riktigt kasst. Behöver inte vara det så beror på.
Läs i SvD om
nya gymnasiet och om
delade åsikter om att läsa mindre teori på praktiska program.
Läs vidare
i DN om större klyftor mellan teoretiska och praktiska program och om hur nya gymnasiet är
inriktat på anställningsbarhet.